Professorn: Våga skrämma barnen!

Litteraturprofessorn Björn Sundmark tycker att barnlitteraturen är som mest utvecklande om den är lite skrämmande. Foto: André de Loisted
Den här artikeln publicerades ursprungligen på en tidigare version av Grundskolläraren

Barnlitteratur som skapar rädslor är bra, tycker professorn Björn Sundmark. Det väcker insikter och existentiella tankar som kan hjälpa dem att hantera rädslor i det verkliga livet. Mesiga böcker … nej, de är inget att ha.

När Björn Sundmark var tio år gick han direkt till vuxenavdelningen på biblioteket, och slängde en föraktfull blick på barnavdelningen. I dag är han professor och går helst till barnböckerna och botaniserar. Björn Sundmark driver gärna med sig själv. Han undervisar i engelska och håller litteraturkurser på lärarprogrammen. För en tid sedan skrev han en essä med titeln ”Barnlitteratur och rädsla – om konsten att skrämma barn”.  

– Det finns väldigt starka åsikter kring barnlitteratur som skapar rädslor, vilket ofta framgår när jag undervisar mina studenter. Man säger ”oj, jösses!” och tycker att viss litteratur inte är lämplig för barn. Man vill skydda barnen, säger han. 

Ta inte bort hoppet

Samma diskussioner kan uppstå i urvalsjuryn för Augustprisets barn- och ungdomslitteratur, där han själv är ledamot. 

– Jag tycker att man får skrämmas hur mycket som helst, så länge man befinner sig i en trygg miljö och kan prata om innehållet. 

Det här är Björn Sundmark

  • Ålder: 60 år.
  • Bor: I Genarp.
  • Yrke: Professor i engelsk litteratur vid Malmö högskola samt föreläsare på lärarutbildningen. Sitter med i Statens kulturråd och är ledamot i Augustprisjuryn. 
  • Redaktör för den internationella tidskriften ”Bookbird: A Journal of International Children's Literature”.
  • På nattduksbordet: Terry Pratchetts Discworld-serie.
  • Kuriosa: ”Som 10 åring läste jag ’Sagan om ringen’ tio gånger i rad. Det är den starkaste litteraturupplevelsen i hela mitt liv. Utan den hade jag nog inte blivit professor i litteratur.”

Gränsen går vid böcker som tar bort hoppet för ett barn, betonar han. 

– Om vi inte låter dem uppleva det intensiva pirr som kan uppstå när man läser spännande böcker om ämnen som kan verka skrämmande så gör vi barnen en otjänst. Det finns ju faktiskt hemska saker som kan komma att dominera våra liv; katastrofer, sjukdom och död och då kan litteraturen ge oss redskap för att hantera det. 

Kommer hitta det ändå

Han tycker att det är oerhört viktigt att låta barn få uppleva de känslorna genom konst och litteratur. För barnen kommer ändå att söka kickar, precis som vi vuxna som dras till filmer om mord och jordens undergång.

– Kanske ser de ett läskigt program på ipaden på egen hand, där vi vuxna inte kan vara med och trösta.

Hur mycket man får skrämmas under högläsningen i ett klassrum har han inte reflekterat över.

– Bra fråga. Men jag tror absolut att det är en bra miljö för det. Där upplever du något i grupp och det kollektiva skapar en känsla av trygghet. Fast det är klart, det är svårare att direkt fånga upp ett barn som tycker att läsningen blir jobbig när man läser för 30 elever, men det tror jag de flesta lärare är bra på. Viktigast av allt är att man väljer en bok som engagerar och utmanar. Det får inte bli för mesigt, säger Björn Sundmark.  

Björns tre tips

  1. Läs som det står. Undvik dialogiskt läsande – det vill säga att låta eleverna samtala och vara delaktiga under själva läsningen. Böcker är skrivna av proffs som har konstruerat boken i syfte att skapa en estetisk upplevelse. 
  2. Demokratisk högläsning. Högläsaren har en viktig roll, men är lika mycket mottagare som lyssnarna. Högläsaren har inte tolkningsföreträde eller privilegiet att uttolka berättelsen. 
  3. Fyndig litteraturuppgift. Kopiera alla bilderna i en bilderbok (ta hänsyn till kopieringstillstånd). Lägg bilderna i oordning, ge dem till eleverna och låt dem skapa en egen historia med hjälp av bilderna. 

LÄS ÄVEN

Hon vill att skönlitteratur tar plats i skolans alla ämnen

Dubbel vinst när äldre läser för yngre

Elever ryckte ut och trollband hel lågstadieklass

Skriva för hand har stor betydelse för inlärningen