Dubbel vinst när äldre läser för yngre
Lektionstipset De yngsta eleverna får läsande förebilder. Och de äldsta eleverna får stärkt självförtroende. Lärarna i Oxievångsskolan lovordar samarbetet där niondeklassarna läser barnböcker för ettorna.
När niorna för första gången kom på besök blev ettorna lite tysta, berättar Amanda Hallberg som är F–3-lärare på skolan i Malmö. Men den nervositeten släppte snabbt.
– Sen var mina elever ivriga och längtade efter att niorna skulle komma tillbaka på måndagarna, säger Amanda Hallberg.
Hon talar om vikten av att de yngre barnen får läsande förebilder.
Jennie Rosén och Amanda Hallberg
Jennie Rosén
Yrke: Förstelärare i svenska och religionskunskap på högstadiet.
Ålder: 38 år.
Bor: Malmö.
Läser nu: ”Törnrosor” av Stephen King och Owen King. ”Det var vi som var Mulvaneys” av Joyce Carol Oates.
Gör på fritiden: Umgås med familj och vänner. Odlar på kolonilotten, spelar brädspel.
Amanda Hallberg
Yrke: F–3-lärare sedan ett år tillbaka.
Ålder: 29 år.
Bor: Malmö.
Läser nu: Jag är mycket inne på ljudböcker. Min favoritförfattare är Katarina Wennstam.
Gör på fritiden: På sommaren löpning och på höst och vinter träning på gym.
– När kommer vi att kunna läsa så bra? undrade de. Mina elever får ett mål i hur duktiga de kan bli om de tränar. Det kändes också som att niorna fick ett bra självförtroende av att läsa för intresserade ettor.
De ville helst lyssna på böcker med många bilder. En populär bok var Pija Lindenbaums ”Pudlar och pommes”.
– Den gillade eleverna just för att det är mycket färg och roliga bilder. Det blir enklare att leva sig in i berättelsen då, menar Amanda Hallberg.
Jennie Rosén är lärare i svenska på högstadiet på Oxievångsskolan. För hennes nior har samarbetet också gett många vinster. De blir läsande förebilder och får en verklig mottagare för berättelsen.
Eleverna får dessutom bättre självförtroende och stärks i varför det är så bra att läsa, anser hon.
– En del kanske inte vågar säga så mycket eller läsa högt i klassrummet, men det blir mindre prestige att läsa för de yngre barnen. Mina nior tyckte också att det var mysigt. De får även träna på att samtala och diskutera, vilket är en förmåga i svenska, säger Jennie Rosén.
De äldre eleverna får ansöka i ett formulär om att vara med för att det ska kännas lite högtidligt. Men att besöka de yngre eleverna lockar inte bara elever som är vana läsare.
– Det var även elever med läs- och skrivsvårigheter från min klass. De önskade att få prata om sin dyslexi med de yngre barnen. De visade att alla kan bli läsare oavsett svårigheter, säger Jennie Rosén.
I projektet läser en äldre elev för fem till sex yngre.
– Det blir en härlig stund och om det finns plats så sitter de i ring på en mjuk matta, säger Amanda Hallberg.
Även skolans bibliotekarie Lina Wegendal har haft en drivande roll i projektet.
Amandas och Jennies tips
Amandas tips för de yngre eleverna:
- Försök att använda mycket bilder vid högläsningen.
- Arbeta med böcker på andra sätt än att läsa. Dra upp stora bilder med en projektor på karaktärerna och låt eleverna få berätta eller skriva om dem.
- Vid högläsning repetera kort det som hände i boken vid förra lässtunden.
- Prata om boken när den presenteras. Vad eleverna tror att boken kommer att handla om och fråga vad de tycker om bilden på omslaget.
- Låt de som behöver få lyssna på boken och samtidigt följa med i texten.
Jennies tips för de äldre eleverna:
- Ge texter stort utrymme på lektionerna.
- Högläs texter med olika genrer. På så vis kan alla fastna för något område eller någon författare.
- Besök kommunens bibliotek.
- Varva med tyst läsning.
- Jobba mycket med lustfylld läsning och att inte allt behöver vara bedömning.
- Se till att varje elev har en ”bänkbok”.
- Visa att du läser själv.
LÄS ÄVEN
Elever ryckte ut och trollband hel lågstadieklass
Ljudboken förändrar gamla mönster
