Ny rapport: Läsningen minskar drastiskt ju äldre eleverna blir

Malin Tufvesson är generalsekreterare i Lärarstiftelsen. Foto: Sven-Åke Jansson

Se till att skolbiblioteken blir bättre bemannade och dela ut böcker till alla tonåringar. De kraven riktar Lärarstiftelsen till regeringen för att stärka barn och ungas läsintresse och tillgång till böcker. I en ny rapport visar stiftelsen bland annat hur andelen läsare rasar ju äldre eleverna blir – oavsett vad de har för bakgrund.

Att läsförståelsen sjunker bland landets elever, och att skillnaderna ökar mellan elever från resurssvaga och resursstarka hem är hela samhällets ansvar, slår Lärarstiftelsen fast i sin nya rapport Ett läsvänligt hem.  

– Vi ser att det i storstäderna finns en större andel barn och unga som läser ofta än det gör i mindre städer och på landsbygden, trots att föräldrarna läser i stort sett lika mycket hemma. De här regionala skillnaderna är lite förvånande, säger Malin Tufvesson, generalsekreterare i Lärarstiftelsen.

15 procent av 18-åringarna är läsare

Rapporten bygger på en undersökning av den litterära hemmiljön hos ett representativt urval svenska hushåll med barn och unga i åldern 10 till 18 år.

– Skillnaderna i läsvanor hos elever som läser mycket och är från hushåll med högutbildade respektive lågutbildade föräldrar minskar drastiskt i takt med att barnen blir äldre. När de fyllt 18 år märks inte längre några skillnader i andelen oftaläsare, säger Malin Tufvesson. 

Vad är förklaringen till det?

– Det föräldrarna själva anger är att det finns så mycket annat som upptar barns och ungdomars tid. Sociala medier, tv-spel och andra aktiviteter förknippade med skärmar är en viktig orsak till att de inte läser.

71 procent av 10-åringarna läser varje dag eller flera gånger i veckan, visar rapporten. Bland 15-åringarna är motsvarande siffra 27 procent och när eleverna fyllt 18 år är det endast 15 procent som läser varje dag eller flera gånger i veckan. Och andelen 18-åringar som läser ofta är alltså densamma oavsett om de har högutbildade eller lågutbildade föräldrar, framhåller Malin Tufvesson. Men betydelsen av tidig uppmuntran till läsning är ändå viktig.

– Om man varit en oftaläsare tidigare har man ju läst mer och har ett rikare ordförråd och större möjligheter att kunna fortsätta vara en god läsare. Att läsa ofta någon gång under uppväxten är jätteviktigt.

Om förmågan att läsa försämras ytterligare riskerar elever att få sämre ordförråd och sämre koncentrationsförmåga. Bristande läsförståelse riskerar att begränsa barns och ungas livschanser, understryker Lärarstiftelsen.

Kraven på regeringen

För att vända utvecklingen vill stiftelsen se en bättre bemanning av skolbiblioteken. Bra och väl bemannade skolbibliotek är förmodligen den allra viktigaste kompensatoriska åtgärden för skillnader i barns och ungas litterära hemmiljö, betonar Malin Tufvesson.

– Att bara ett av fyra barn har tillgång till ett bemannat skolbibliotek är allvarligt, i synnerhet för de barn som inte får läsningen med sig hemifrån. En bred satsning från regeringen för att hjälpa alla kommuner att bemanna sina skolbibliotek är nödvändig, särskilt nu när många kommuner står inför nedskärningar av skolans verksamhet.

Skolbiblioteken behövs för att hjälpa unga att hitta relevant och inspirerande ungdomslitteratur, understryker Lärarstiftelsen, som också efterlyser riktade insatser för att öka antalet böcker i hem med barn och unga.

– Regeringen bör finansiera årliga bokpaket till landets alla tonåringar för att stärka deras läsintresse och tillgång till böcker, men också skapa ökad likvärdighet mellan och inom kommunerna. Barn och unga behöver utveckla sin läslust och läsförmåga under hela uppväxten.

Vem ska bestämma vilka böcker tonåringarna får?

– Hur det ska gå till har vi inte formulerat, men tanken är att tonåringarna själva ska få vara med och välja. Meningen är inte att det ska vara samma böcker för alla.

Ett tredje krav som Lärarstiftelsen för fram i sin rapport är att regeringen utropar ett läsfokusår, som ska inspirera kommuner, skolor, universitet, arbetsgivare, fackförbund, bibliotek och andra aktörer att lyfta fram läsning och läskunnighet.

– Rapporten innehåller också en hel del tips från föräldrar om hur man som förälder kan jobba med läsningen tillsammans med sina barn och ungdomar, säger Malin Tufvesson.

Några resultat från rapporten

LÄS ÄVEN

Ny rapport: 6 av 10 elever saknar tillgång till ett skolbibliotek

Drastiskt ras för läsningen i skolan

Förödande många elever har aldrig läst en bok

Forskaren: Elever måste lästränas hela sin skolgång

Här är siffrorna bakom Sveriges läslustras