Debatt: Användningen av skolhundar måste problematiseras

Kerstin Malm, till vänster, är filosofie doktor i etologi och Helena Pedersen, till höger, är docent i pedagogik vid Göteborgs universitet.

Den här artikeln publicerades ursprungligen på en tidigare version av Grundskolläraren

Läraren debatt Det har forskats en del om effekterna på barnen och trots att beläggen inte är helt klarlagda för att hundars närvaro i skolan gynnar barnen, har detta tagits som ett faktum, skriver debattörerna.

KMOHP

Kerstin Malm och Helena Pedersen

6 dec 2022

Under de senaste åren har det blivit allt vanligare med skolhundar som ett pedagogiskt hjälpmedel för lärare. Det ökade intresset har lett till ett flertal utbildningar för personer (oftast pedagoger) som vill utbilda sig och sin hund för arbete i skolan.

Det har forskats en del om effekterna på barnen och trots att beläggen inte är helt klarlagda för att hundars närvaro i skolan gynnar barnen, har detta tagits som ett faktum. Genom denna odelat positiva inställning till nyttan av hundarna, har frågan om hur hundarna mår kommit i skymundan. Vi menar att det här finns en risk för hundens välbefinnande, men att det också kan innebära konsekvenser för barnen som vi idag inte är medvetna om.

Påtryckning och skuldbeläggande

Vi anser att det behövs tvärvetenskaplig forskning och vi har genomfört ett pilotprojekt för att utprova vilka metoder som bäst kombineras. Tanken är att kombinera en naturvetenskaplig metod för att titta på hundens beteende och välbefinnande, med en samhällsvetenskaplig metod som ingående följer det pågående händelseförloppet i klassrummet. Genom ett sådant närmande kan relationsdynamiken framträda på ett helt nytt sätt.

Vår studie är nu avslutad och vi föreslår en tvärvetenskaplig modell där en etologisk metod (QBA=Qualitative Behaviour Assessment) och en samhällsvetenskaplig (etnografiska fältanteckningar) kombineras. För att få bästa resultat fann vi att metoderna måste vara mycket väl synkroniserade, så att hundens reaktioner hela tiden kan ses mot bakgrund av vad som händer i rummet. Vi har sett att hundarna används för en lång rad olika syften, varav en del sällan nämns officiellt. Det kan handla om att motivera barnen att komma till skolan, delta i arbetet eller belöna dem när de gör ”rätt”, men också att hunden kan användas som påtryckning, skuldbeläggande eller på andra känslomässigt manipulerande sätt. Vi anser därför att användning av hundar i skolorna kräver en mycket mer djupgående problematisering och analys än vad som hittills har gjorts.

Kerstin Malm, FD i etologi

Helena Pedersen, docent i pedagogik