Jobba med mikroskopägg

Den här artikeln publicerades ursprungligen på en tidigare version av Förskolan

Så gör vi På Stensjöns förskola i Mölndal har 3–4-åringarna tränat sig på att studera detaljer med hjälp av digitala mikroskopägg.

Cecilia Lindgren

18 aug 2020

Både konsten och naturen har inspirerat barn och pedagoger här. Startskottet för projektet var att spana efter insekter i holländaren Jan Davidszoon de Heems 1600-talsmålningar föreställande fruktfat där även småkryp syns. Sedan var de redo att titta närmare på fysiska löv, barr, blommor och levande insekter. Barnen ville också undersöka kroppen – hår, hud och ögats iris – med hjälp av mikroskopägget.

– Jag tänker på hur polariserad diskussionen blivit kring digitala lärverktyg, säger Emma Gustafsson, förskollärare och IKT-handledare. En debattör på tv hävdade argt att barnen ”hellre borde leka med kottar”. Jag frågar mig om det inte var just det vi gjorde i det här projektet, fast nu på ett nytt sätt med ett digitalt verktyg som stöd i undersökandet.

Gör så här:

1. 3–4-åringarna började med att leta detaljer i målningar och övergick sedan till att studera blommor, blad och levande insekter i mikroskopägget.<br />

Med mikroskopägget kan du både fotografera och filma i cirka 30 sekunder. Mikroskopet förstorar upp till 43 gånger.

2. Barnen tillägnade sig tekniken och de nya språkliga begreppen som zooma, förstora, optik och skärpa.

3. Fotografierna som barnen tog med hjälp av mikroskopägget printades ut och blev till samtalsunderlag för barngruppen. De diskuterade likheter och skillnader. Löv och hud hade liknande nätmönster, upptäckte barnen. Någon fotograferade sitt sår på handen – hur ser hel och skadad hud ut om man jämför?

4. Undersökandet fortsatte med att barnen fick titta närmare på frukter och grönsaker. De jobbade i par och valde vad de ville studera i mikroskopet. Hur ser fästet ut på en pumpa? Har citronen ett stjärnmönster? Hur ser frön och kärnor ut?

Av barnens närbilder gjordes en fotoutställning på förskolegården och föräldrarna bjöds in. Barnen fick berätta och känna stolthet över sitt arbete.

5. Temat avslutades med en fotoutställning på gården. Barnens mikroskopbilder och grönsakscollagen visades upp för kompisarna och föräldrarna. De laminerade bilderna sitter kvar ute och väcker fortfarande samtal bland barnen.

Marie Eriksson: Ibland är leken viktigare än att göra det vi planerat

Krönika Ska vi kunna ge barnen tid, rum och ro att hitta på lekar, experimentera och uppleva, i linje med läroplanen, så måste vi ibland fånga stunden när den kommer och våga vika av från det planerade spåret, skriver förskolläraren Marie Eriksson.

Eva Lindström: Vi som kritiserar arbetsmiljön möts av klapp på huvudet

Krönika När vi berättar att vi inte hinner med vårt uppdrag, då finns de där, de som direkt bara måste berätta att de minsann hinner med alla barn, att de minsann kan prata med alla barn varje dag, i lugn och ro, skriver Eva Lindström.

Barnläkaren: Ingen tar ansvar för barns hälsa i förskolan

Debatt Barn och ungdomar i skolan från förskoleklass till gymnasiet omfattas av arbetsmiljölagen. Barnen i förskolan saknar detta lagstöd, skriver barn- och ungdomsläkaren Nils Lundin, som vill se ett bättre skydd förskolebarnens hälsa.