”Barnen och vi lär oss tillsammans”

Louise Lindh, Lennart Sjögren och Therese Karlsson känner yrkesstolthet med det nya arbetssättet på Sjöglimten i Hammarö.
Den här artikeln publicerades ursprungligen på en tidigare version av Förskolan

Barnen som motor i under­visningen. Upplägget på Sjöglimtens småbarnsavdelning i Hammarö skapar minskad stress och ökad arbetsglädje.

Berätta om det unika med ert arbetssätt!

– Vi låter pedagogisk dokumentation kvalitetssäkra att barnens intressen styr undervisningens kurs. Vi pedagoger sitter inte inne med de rätta svaren, vi låter barnen visa vägen och vi är medforskande. Genom att inte planera aktiviteter i förväg får barnen i stället disponera sin tid med det de själva är intresserade av, vilket ger dem inflytande och delaktighet. Samtidigt får vi pedagoger mer tid att vara här och nu. Vi kan följa barnens lärande, utan att ryckas bort från barngruppen då det är planeringstid på schemat, berättar Therese Karlsson, en av tre förskollärare på avdelningen.

– Men det betyder inte att vi bedriver någon ”vind-för-våg-pedagogik”, vi har bara valt en annan väg för att följa Lpfö 18. Undervisningen har demokrati som grund, vilket gör att vi inte kan planera för att barn ska vara intresserade av en viss aktivitet en viss tid under veckan. I stället skapar vi lärande som sträcker sig över hela vistelsetiden, och vi begränsar inte barnens sociala möten genom att dela in dem i grupper.

De lär sig tillsammans

Lennart Sjögren
Ålder: 55 år.
Bor: I Hammarö.
Gör: Förskollärare sedan 1987.
Mest fascinerad av: ”Att man ­aldrig blir ­färdiglärd.”

Therese Karlsson
Ålder: 47 år.
Bor: I Hammarö.
Gör: Förskollärare sedan 1996.
Mest fascinerad av: ”Barnens sätt att finna nya lösningar.”

Louise Lindh
Ålder: 31 år.
Bor: I Karlstad.
Gör: Förskollärare sedan 2017.
Mest fascinerad av: ”Barn som får erfara demokrati har en upplevelse av att respekteras och det fascinerar mig hur självklart det är för dem att tillämpa detta i mötet med andra människor.”

Hur ser undervisningen ut?

– Avdelningen hålls öppen så att barnen själva kan förflytta sig i lärmiljöerna. I flödet som uppstår kan leken flyttas mellan rummen och barnen tillåts finna nya vägar och upptäckter i de möten som sker. I lärmiljöerna dokumenterar vi aktivt barns lärande för att i efterhand analysera dokumentationen. På så vis kan få vi en större inblick i barnens föreställningsvärld och i vilka lär­strategier barnen har. När vi har kunskap om lärstrategierna kan vi skapa lärmiljöer som gagnar deras strategier för att lära och utvecklas.

Vad har det nya arbetssättet betytt?

– Tidigare har vi arbetat mer traditionellt med att jaga planeringstid och försökt få barnen intresserade av det vi pedagoger planerat. Med det nya arbetssättet känner vi en yrkesstolthet. Vi klarar av vårt uppdrag och känner glädje över att ha en förskola där alla kan berika undervisningen med sin unikhet i både tanke- och uttryckssätt.

Tips för att arbeta som vi gör:

  1. Vi pedagoger måste våga befinna oss i förändring, lärmiljöer antar ständigt ny form. Det gäller att vara säker på sin läroplan, se vilket lärande som sker och hur det tar sig uttryck.
  2. Vid terminsstart iordningställer vi lärmiljöerna för att inspirera barnen till att vilja utforska, sedan går vi igenom rum för rum för att säkerställa att vi erbjuder olika möjligheter att närma sig läroplansmålen.
  3. Vi låter barnen arbeta i sin egen takt och är tillåtande. De får flytta material från olika lärmiljöer som de vill utforska på olika sätt. De får vara med och plocka upp nytt material och ställa iordning lärmiljöerna.
  4. Vår pedagogiska roll är att se och notera vilka mål barnen är intresserade av, och hur vi kan fördjupa dem – exempelvis genom att tillföra nytt material.
  5. Vi vill inte ha en undervisning för barn, utan tillsammans med dem.