Läsning är i fokus på Kålhagen, förskollärare Anna Wågdahl läser för nyfikna barn på avdelningen Planeten. Foto: Anna von Brömssen
Till startsidan
Kollegialt lärande I Göteborg har sju förskolor gått samman i ett nätverk där 140 förskollärare och barnskötare med gemensamt engagemang ser till att det kollegiala lärandet frodas och leder till utveckling.
Visst går det att få till kollegialt lärande i det lilla, men i Torslanda har man sedan tre år tillbaka valt ett större grepp för att ta tillvara förskolepersonalens kunskaper och erfarenhet. Tre gånger per termin träffas nätverket Team Väster, 140 medarbetare från sju näraliggande förskolor. I mixade grupper, ett tiotal personer i varje, jobbar de med teman som utvecklingspedagogik, de vuxnas roll i leken och implementering av den nya läroplanen.
Karina Bareja, förskollärare på Kålhagens förskola, berättar att det sistnämnda temat gav fortbildning inom allt från digitala verktyg till hållbarhet och barnens integritet. Och när alla i det egna arbetslaget deltar i olika nätverksgrupper kan de sedan dela med sig av unik information när de kommer tillbaka.
Vi håller koll på ny forskning, bollar idéer och har dialog med rektorerna.
– Fördelarna med nätverken är definitivt det kollegiala lärandet som uppstår och tillgången till ny forskning som vi annars inte alltid har tid att själva söka upp. Oftast har nätverksledarna förberett med information att läsa, så diskussionerna som följer blir väl underbyggda. Vi lär tillsammans, från retorik till praktik.
Den här höstterminens träffar inleddes på temat högläsning, via video på grund av pandemin. Deltagarna fick förbereda sig med dokument från Skolverket att reflektera kring, bland annat om att högläsning i syfte att få barngruppen att komma till ro inte alltid är den bästa utgångspunkten.
– På träffen fick vi sedan samtala om hur vi på avdelningarna använder högläsning som verktyg för barns utveckling och lärande, och inspirerades till att skapa nya situationer för bokläsning och boksamtal. Nu har vi på min förskola uppmärksammat dagens bok, som presenteras vid entrén varje dag och som vi sedan läser utomhus. Vi tog fasta på att fysisk aktivitet bidrar till lärande och att utomhusmiljön i sig signalerar och stimulerar något nytt hos barnen i jämförelse med läsning i soffan, säger Karina Bareja.
Ett annat exempel där teamets nätverksträffar bidragit till konkreta förändringar var när de diskuterade hållbar utveckling inte bara i fråga om ekologi utan även om kulturella, sociala och ekonomiska aspekter.
– Det kan vara att gräva ner en planka med olika material och se vad som förmultnar först, men också att spåra ursprunget hos bananerna vi äter på förskolan. Via Google Maps gjorde vi resor med barnen och tittade på hur bananplantagen såg ut.
Diskussionerna som påbörjas under nätverksträffarna fortsätter alltså ute på förskolorna.
Läsning är i fokus på Kålhagen, förskollärare Anna Wågdahl läser för nyfikna barn på avdelningen Planeten. Foto: Anna von Brömssen
– Vi har alla samma grundinnehåll på träffarna men eftersom vi deltar i olika grupper är det olika dilemman som kommer upp. Tillbaka på förskolan kan vi då prata om hur vi kan implementera informationen från nätverken i praktiken hos oss på avdelningen utifrån våra barns och våra behov.
För att nätverket ska fungera på bästa sätt krävs pålästa deltagare.
– Och att man är engagerad och har ett öppet sinne, säger Karin Bareja.
– Man ska inte vara rädd för att samtala. Viktigt att komma ihåg är att allt inte handlar om rätt eller fel, det finns många dilemman som kan diskuteras.
Börja i det lilla. Vad behöver vi på vår enhet? Vad är syftet? Var är vi, vart vill vi?
Gitten Frankenberg, förskollärare på Skutehagens förskola, som också ingår i Team Väster, berättar att de visserligen hade mycket kollegialt lärande på enheten även tidigare, men att det utvecklats ytterligare nu.
– Det blir mer ordnat när någon håller i innehållet. Från början träffades vi på kvällstid men nu ligger det inlagt i schemat på morgonen, vilket är bättre, säger Gitten Frankenberg.
Karina Bareja, förskollärare på Kålhagen. Foto: Anna von Brömssen
Även hon vittnar om användbara tips och idéer som utmynnat från nätverksträffarna – även i det lilla.
– Vid ett tillfälle fick vi se en filmsnutt där jag hörde uttrycket ”Snälla händer”. Det tog jag med mig tillbaka till min avdelning med 1–2-åringar. De är ofta fysiska mot varandra så nu tränar vi på att använda snälla händer som inte puttar eller slår någon annan.
Team Väster har två nätverksledare. Lydia Girma, från förskolan Hästevik, har hand om förskollärargruppen tillsammans med kollegan och försteläraren Pernilla Kjellberg, som även har hand om gruppen för barnskötare. Tillsammans gör de research och planerar upplägget för nätverksträffarna, med fokus på helhetsidé och likvärdighet.
– Vi håller oss ajour med ny forskning, ser filmer, lyssnar på poddar. Sedan bollar vi idéer med varandra och har en dialog med rektorerna om vad vi ska ta upp, säger Lydia Girma.
Inför träffarna förbereder de även powerpoints och skickar ut dokument.
– Läslyftet, som är tema nu under hösten, kräver egentligen 15–20 timmar, säger Lydia Girma. Men eftersom vi inte har den tiden gäller det att förkorta och anpassa materialet på bästa sätt. Det får inte bli för mäktigt, och hittills har vi fått bra respons av deltagarna.
Tanken är att all personal ska ha möjlighet att delta, men för dem som missat någon träff sker även en uppsamlingsträff i slutet av terminen.
Lydia Girma råder den som själv vill styra upp det kollegiala lärandet att börja med att tänka i det lilla.
– Vad behöver vi på vår enhet? Vad är syftet? Var är vi i dag och vad har vi för mål? Kanske kan man börja med att samarbeta med övriga avdelningar, eller kanske med en grannförskola.
I hallen presenteras ”Dagens bok”. Foto: Anna von Brömssen
Nätverksstrukturen i Team Väster bygger på ambitionen att alla sju förskolorna ska ha en likvärdighet i det ”pedagogiska tänket”. Det förklarar Peter Hägg, en av rektorerna.
– För att få till likvärdigheten är nätverket verkligen en styrka, att alla våra pedagoger får samma kunskap och innehåll. Det blir också en styrka för oss rektorer när vi arbetar utifrån samma helhetsidé. Det är en trygghet och man behöver inte känna sig ensam i sitt uppdrag.
Rektorerna har fått mycket positiv feedback från deltagarna.
– De ser fram emot just den här tiden, att träffa kollegor, samtala och få insyn i hur det fungerar på andra enheter än den egna. Kollegialt lärande är dessutom något som fortgår hela tiden, långsiktigt. Vi har ett tätt samarbete med våra ombud och skyddsombud där vi också lyfter saker som vi kan koppla ihop med nätverksarbetet, som arbetsmiljö.
En viktig faktor för att nätverket ska fungera är att någon står redo att ersätta den personal som ska delta i det schemalagda nätverkandet.
– Vi har bemanningsplanering, vilket gör att andra täcker upp för dem som ska i väg, säger Peter Hägg. De kan därför delta på träffarna utan att känna att de borde ha varit kvar i barngruppen.
En avgörande förutsättning är att all personal deltar, både barnskötare och förskollärare, betonar Peter Hägg:
– Vi försöker lyfta alla professioner. Nu har vi alla samma grund och drar åt samma håll. Tillsammans.
Pedagogiska tips Årets Ulla-Britta Bruun-stipendiat ser inte konflikter som något som ska undvikas i förskolan – utan som en möjlighet att utveckla barnens sociala förmågor.
Krönika Ständigt nya barn gör att yrket aldrig går på slentrian. Det som funkade med ungarna förra året är måhända något som inte alls går hem hos de jag basar för nu, skriver läraren i förskolan Erik Stenkula.
Krönika På de flesta arbetsplatser räknas städning som en arbetsuppgift, men inte i förskolan, skriver Elin Larsson.
Krönika Jag kan inte annat än förundras, inte över det som förekommer i Prideparaden, utan hur så många orkar bli så upprörda, skriver Eva Lindström.
Debatt Arbetsgivaren bör tillhandahålla solskyddskräm till anställda i förskolan och säkerställa att det finns skuggiga platser på förskolegårdarna, skriver Farah Waly, vice ordförande Sveriges Lärare Stockholm.
Boktips Lek har så enormt många perspektiv som är viktiga att förhålla sig till, säger Erika Wallin.
Dilemmat Studenten: ”Hur ska jag förhålla mig till allt otäckt som kan hända?”
Podcast I senaste avsnittet av Förskolan pratar vi om presenter. Hur ska vi förhålla oss till gåvor från föräldrar och barn?
Krönika Det finns ingen viktigare valfråga för Sveriges framtid än just det och därför fortsätter vi att tjata hela vägen fram till valet, skriver Sara Agné, lärare i förskolan.
Måltidspedagogik Häng med till Gåvans föräldrakooperativ i Åre där maten och måltiden är en hållbar tråd genom verksamheten.
Debatt Tänk om vi kunde få använda vår tid till att faktiskt leka med, samt undervisa och utbilda barn, skriver Ingeborg Carlquist, lärare i förskolan.
Undervisning Kan man lära sig något av undervisning som går i stöpet? Ja, tycker en samstämmig panel med lärare i förskolan.
Krönika Att barn slåss med varandra i förskolan är inte ett problem, inte om vi har förutsättningar att ta hand om det. Det är vad vi gör åt det som är problemet, skriver Eva Lindström.
Forskning Forskaren: ”Barnens förutsättningar att lära sig språk i förskolan är inte likvärdiga.”
Debatt I förskolan lindar vi gärna in vårt budskap i bubbelplast och silkespapper och slår in det i glatt paketpapper med ett fint krullat snöre, skriver Sandra Lundgren, förskollärare och föreläsare.
Podcast Lärarna i förskolan Eva Lindström och Ellinor Lange får svar från utbildningsminister Simona Mohamsson (L) i senaste avsnittet av Förskolan.
Pedagogiska tips Matematik är roligt, magiskt och spännande! Det vill Mia Johansson, förste förskollärare i matematik, förmedla till alla barn på förskolan. Och inte minst till andra lärare.
Krönika När jag funderar över förskolans väl och ve stöter jag ibland på dem, de som nog helst inte vill ha en förskola alls. Jag tror de skräms av hur de hört att förskolan är idag, skriver Erik Stenkula.
Fråga facket Har jag rätt att kräva fem veckors sammanhängande semester i sommar? Det undrar förskolläraren. Vi bad vår fackliga expert Per Edberg reda ut vad som gäller.
Debatt För små barn är musik inte bara mys. Därför blir jag orolig när musik och rytmik får allt mindre plats i förskollärarutbildningen och i förskolans vardag, skriver Karin Hassle, specialpedagog och musiklärare.
Krönika Ska vi kunna ge barnen tid, rum och ro att hitta på lekar, experimentera och uppleva, i linje med läroplanen, så måste vi ibland fånga stunden när den kommer och våga vika av från det planerade spåret, skriver förskolläraren Marie Eriksson.
Debatt På Förskolans dag den 21 maj uppmärksammar vi en av Sveriges viktigaste verksamheter. Men vi kräver också handling, skriver Anna Olskog, förbundsordförande, Sveriges Lärare.
Förskola Från i år har alla förskolor och gymnasier rätt till gruppbiljetter i Stockholms länstrafik – tack vare barnen på Kullsta förskola i Nynäshamn.
Podcast Hur skapar vi hopp i en samtid präglad av klimatkris, krig och orättvisor? Det pratar lärarna i förskolan Sandra Hollstedt och Eva Lindström om i senaste avsnittet av podden.
Debatt Vi lärare i öppen förskola har ett mångfacetterat uppdrag, men utan nationella styrdokument eller gemensamma organisatoriska ramar, skriver Jessica Valverde.
Krönika Att argumentera för att barn ska vara så lite som möjligt på förskolan blir ändå fel. Det gynnar varken förskolan eller lärarna, och verkligen inte jämställdheten, skriver Förskolans redaktör Sara Djurberg.
Fokus ”Jag känner ett stort hopp när jag ser de yngre barnens intresse”.
Fokus Läraren i förskola: ”Det är så fint att barnen får se att de kan göra skillnad”.
Fokus Det är svårt att förmedla hopp i tider av krig, klimatkris och orättvisor – men det går.
Fokus Aline Anckarman är lärare på förskolan Katarina Västra i Stockholm, men hon är också engagerad miljöaktivist.
Fokus Kvinnan bakom Förskoleupproret: ”Jag känner mig mer hoppfull när jag gör något”
Fokus ”Det är viktigt att synliggöra hela cykeln”
Fokus ”Tillsammans är nyckeln. Det behöver vi öva mer på”
Fokus Skyldighet att förmedla demokratiska värderingar.
Debatt En trygg profession i förskolan kan lyssna på kritik, värdera den och sedan välja att antingen ändra något eller stå fast vid sitt beslut med sakliga argument, skriver Linda Wångdahl, bebyggelseantikvarie och förälder.
Vår metod Mätningarna har lett till konkreta förbättringar av arbetsmiljön.
Förskola Föräldrar får dokumentation som de inte läser – medan rektorer inte får den dokumentation som de efterfrågar. Det visar en ny rapport av forskaren Christian Eidevald.
Podcast I senaste avsnittet pratar vi om relationen till barnens vårdnadshavare. Hur påverkar förhållandet till föräldrar vårt arbete med barnen, kan vi ha en privat relation med föräldrarna och samtidigt vara professionella – och hur personliga får vi vara?
Lärarutbildning Pedagogikforskarna Åsa Sahlée och Ylva Holmberg befarar att musiken i förskolan utarmas då ämnet krympt i lärarutbildningen.
Krönika Har du hört talas om barnpengen? Med den krossar man effektivt varje förskollärares dröm om barngrupper med färre antal barn, även när barnkullarna minskar, skriver Erik Stenkula.
Skolpolitik Vi är i stort sett nöjda med övergångsreglerna, säger Pia Rizell, andra vice ordförande i Sveriges Lärare.
Krönika Varje vår är det samma sak. Förskolebarnen ger sig ut och plockar skräp. Vet ni, det är bland det värsta jag vet, skriver Eva Lindström.
Podcast Vad kan vi göra när en kollega beter sig illa, hur förebygger vi otrevligheter och var går gränsen mellan en konflikt och att vara allmänt otrevlig?
Forskning ”Ökar förutsättningarna för att de engagerar sig i verksamheten”
Podcast Det finns så många aspekter av förskolan som engagerar. Det är podden ett bevis på, säger producenten Elias Krantz.
Lärarutbildning Närapå halvering av antalet studenter: ”Mycket oroväckande”, säger Pia Rizell, andra vice ordförande i Sveriges Lärare.
Fråga facket Kan man få löneavdrag för missat jobb på grund av väderkaos? Vår fackliga expert svarar.
Dilemmat Läraren: Vad gör vi när barnen inte får med sig ordentliga kläder?
Debatt Att anställa fler pedagoger löser inte problemen med 30 timmar förskola, skriver Jennie Wiberg Prckova, lärare i förskolan.
Krönika När vi berättar att vi inte hinner med vårt uppdrag, då finns de där, de som direkt bara måste berätta att de minsann hinner med alla barn, att de minsann kan prata med alla barn varje dag, i lugn och ro, skriver Eva Lindström.