Tips för praktisk-estetisk undervisning på distans

När nu även många högstadieskolor har gått över till distansundervisning ställs ännu fler lärare i de praktisk-estetiska ämnena inför nya, tuffa utmaningar. Vi gjorde därför efterlysningar i flera ämnesnischade Facebookgrupper och har nu med er hjälp sammanställt en stor guide med flera handfasta tips, idéer, förslag, tankar, reflektioner och länkar som kan passa distansundervisningen i just ditt ämne.

Har vi missat något viktigt tips får du gärna mejla oss på amneslararen@lararen.se så uppdaterar vi texten efterhand.

Först några generella tips från musikläraren Carolina DiMaria, krönikör i Ämnesläraren.

• Fråga eleverna vad de tycker fungerar i slutet på varje pass.
• Kom ihåg att det inte räcker med att endast säga något, eleverna behöver kunna få möjligheten att också läsa det du säger (om det är instruktioner). Förkovra dig i Keynote, Powerpoint, Annotate, Padlet eller andra roliga program/funktioner.
• En lektionsstruktur som du visar på skärmen i början av ditt pass är ännu viktigare nu än i klassrummet. På distans är saker och ting nytt och väldigt oförutsägbart för många elever.
• Att komma igång och slutföra är oftast det svåraste för eleverna. Starta och avsluta alltid ett arbete tillsammans på ett pass. Givetvis kan eleverna jobba med det på egen hand också, men försök att förlägga så mycket tid som möjligt av deras arbete till dina pass. De kan fortfarande jobba med något individuellt, men då är det viktigt att du finns där på skärmen redo för frågor.
• Hitta ett kul sätt att inleda på – och avsluta alltid med en gåta eller en fråga som de får ta med sig till nästa pass. Den röda tråden blir än mer viktig vid distansundervisning. 
• Vid distansundervisning behöver pauserna man vanligtvis tar för att eleverna ska kunna ställa frågor och så vidare vara lite längre då det tar längre tid för dem att ta in vad du säger och att trycka på ”räcka upp handen”-funktionen eller sätta på sin mick. 
• Använd alltid samma webbklassrum/lektionslänk så det blir lätt för eleven att hitta dit. 
• När du skriver instruktioner utgå från korta enkla rubriker som ”Vad? När? Hur? Varför? Hur länge?” I synnerhet ”hur länge” är viktigt om eleverna ska jobba på egen hand hemma eftersom de inte har en aning om hur mycket tid de ska lägga på en uppgift annars.
• Lägg inte över lärandet på eleverna – du är fortfarande läraren och behöver guida eleverna genom varje steg.
• Undvik att prata till hela gruppen hela tiden, när det passar använd dig av elevernas namn så de känner sig sedda. 
• Ha en kort genomgång och skicka sedan ut eleverna i mindre diskussionsgrupper eller diskutera i helgrupp. De orkar inte lyssna långa stunder när undervisningen är på distans, att stirra in i en skärm tar mycket energi och de behöver därför vara aktiva. Skapa små undersökningar där eleverna behöver delta, exempelvis genom att hålla upp en lapp med ett svar eller liknande. Interaktionen är viktig. 
• Väv in mycket samarbete, jobba två och två, kamratrespons eller hela gruppen. De blir väldigt isolerade och behöver få det sociala sammanhanget i studiesituationen.
• Skapa uppgifter där eleverna behöver prata med någon annan i familjen. För många elever kan distansundervisning bli isolerande – både från skolan men även från familjen då man kanske sitter på sitt rum själv, med en dator. 
• Var flexibel med både uppgifter och inlämningar, ta bort det som inte måste vara med, skala av och försök att fokusera på att motivera och inspirera just nu. 
• Ta alltid tid åt att stämma av med eleverna hur deras dag är, hur de mår och ställ specifika frågor. Generella frågor i ett distansforum försvinner lätt bort.
• Att ge eleverna i uppdrag att titta på film och liknande är vanligt förekommande, men då behöver de hjälp med vad de specifikt ska titta efter och hur de sen ska jobba med filmen. Det allra bästa är om du visar filmen i ditt webbklassrum så att ni ser den tillsammans, annars är risken att vissa elever inte kommer att titta alls.
• Se till att skolans ledning går ut med "distansetikett" till alla elever: att man kanske inte sitter i pyjamas, att man har sin mikrofon avstängd när någon annan pratar och att man har sin kamera på. Det bör komma från ledningen, så att samma regler gäller för alla lektioner, och inte från dig som lärare.  
• Skapa en bank med dina kollegor där ni lägger tips kring vad som funkar och vad som inte gör det – reflektera tillsammans.
• Ge information innan lektionen om du vill att eleverna ska ha vissa saker tillgängliga när ni startar; pennor, trumstockar, kastruller, vattenglas eller vad du nu vill använda. Det gör att de också blir lite spända på lektionsinnehållet. Men kalkylera ändå med att de elever som glömt eller missat informationen får tid att hämta det de behöver. 

Tips till musiklärare

• Vid musik- och dansundervisning är fördröjning av ljud ett problem men det finns program och funktioner som fungerar bättre än andra. Ta kontakt med gymnasieskolor som undervisat på distans hela våren eller googla tips. Det finns mängder med kompetens, inte minst inom den amerikanska skolan där all undervisning skett på distans i princip ett års tid.
• Tipsa dina elever om att man ofta kan låna gitarrer på bibliotek och kulturcenter. Givetvis räcker det inte till alla men för de som verkligen är intresserade och vill spela hemma kan det bli en glad överraskning.
• Tänk att allt som är nytt för eleverna är kanske lite läskigt först. Första gångerna ni sjunger på videolänk (alla med avstängd mick förutom läraren) så kommer säkert många att fnissa eller var lite obekväma. Allt eftersom ni gör det fler gånger blir det mindre fniss och förhoppningsvis deltar alla till slut. Man får visa förståelse och ha tålamod. 
• Undvik att allt blir teori bara för att undervisningen sker på distans. Eleverna behöver få skapa även om det inte blir lika bra som det ni gör i klassrummet. Ta tillfället i akt och jobba med lyssningsövningar, ljudsätt ett filmklipp med saker eleverna hittar hemma. Skapa egna rytmer, inspireras av Stomp, låt eleverna göra en ljuddagbok, ladda ner Audacity och låt dem skapa olika ljud efter dina beskrivningar, lyssna på och jämför olika låtgenrer, ge eleverna en specifik sång de ska öva på, spela in och skicka till läraren och sätt sedan ihop ett ljudmontage av hela klassens sånger.
• Bygg skapandeprocesser utifrån vad ni gjort i klassrummet tidigare, till exempel utifrån hur ni jobbat med rundor, takter eller processer så inte allt är helt nytt för eleverna. Då vet du som lärare också vilka delar som varit svåra för vissa elever och kan anpassa undervisningen efter det.
• Låt eleverna filma sig själva under praktiska moment så att de själva kan avgöra när de tycker att deras insats är bra nog och vill skicka det till dig.
• I Facebookgrupperna Musiklärarna, Danspådistans och Distansundervisning Kulturskola Sverige kan du också få många konkreta, bra tips. Den samlade kompetensen är stor i de här grupperna om du har en specifik fråga eller stöter på tekniska eller didaktiska utmaningar.

Tips till bildlärare

• Fortsatt arbete i digital portfolio där elever dokumenterar sin egen arbetsprocess och tankar, uppgifter där elever tränar färdigheter, uppgifter som går att utöva med material ”som alla har hemma”, uppdrag där elever måste samarbeta (utförs i mindre grupper online), uppdrag som tvingar bort eleven från skärmen (som att till exempel ge sig ut på skulpturjakt eller liknande).
• Generellt är mitt bästa tips att inte försöka ”översätta” en vanlig lektion till en online-lektion. Om eleverna följer sitt vanliga schema kan dagen bli väldigt intensiv och stillasittande för eleverna. Starta lektionen genom att hälsa på alla online och tala om vad som förväntas av lektionen. Ha även samma instruktion skriftligt. Är det ett praktiskt moment som ska utföras är det bra att ha en video man kan visa. Var sedan tillgänglig för eleverna om de har frågor eller behöver vidare vägledning. Genomgångar måste vara korta. Videor likaså! Dela gärna upp videon i flera korta filmer för varje moment.
• Kort informationstext, punktform, instruktionsfilmer, korta uppgifter. Vid längre lektioner bör man ha incheckningsuppgifter vid halvtid. Om nivån ligger på E läggs svårare uppgifter in efterhand som alternativ för att alla ska hinna utmanas på sin nivå, men ändå bli klara och lämna in varje lektion. Tänk igenom så att lektionerna inte blir övermäktiga för lågpresterande elever. Inlämning ska ske varje lektion även om elev ej nått målet fullt ut. Dokumentation av process superviktig, gärna med eleven i samma bild, en hand kan räcka för identifikation.
• De kan teckna hemma, hålla upp eller fota för att få praktiska råd på vad de kan förändra. Skriva en gedigen analys av någon bild. Delge varandra sina analyser i chatroom. Jag har gått igenom filmaffischer och olika genrer som de ska börja förbereda hemma. Även serier tänkte jag gå igenom.
• Avsluta lektionen fem minuter tidigare, men säg till eleverna att du stannar kvar när de loggar ut så att om det är någon som vill prata med dig efteråt så har de chansen då. Jag har alltid 1-2 som stannar kvar för att ta upp något med mig.
• Dokumentkamera/lös webbkamera behövs för att man ska kunna visa praktiska exempel på hur man målar etc (finns förvisso Youtube-filmer, men inte alltid med det man söker just då).
• Använd en timer, på till exempel Classroomscreen, som ringer när alla ska uppmärksamma skärmen igen. Tydlig struktur är viktigt: Incheckning, till exempel skriva hej/svara på en given fråga vid inloggning, så kan du sedan fylla i närvaron medan eleverna börjar med uppgiften. Genomgång/repetition av uppgiften. Ha även skriftligt i korta punkter (1, 2, 3) på samma Classroomscreen som timern. Låt eleverna antingen visa upp dagens arbete i bild, eller ladda upp på er plattform. Även foto på vilket material de använt sig av, eftersom det kan variera. Gemensam utcheckning där eleverna kan tycka till om dagens lektion muntligt eller i chatten. Stanna kvar när eleverna loggar ut så att blyga elever kan ställa frågor enskilt. Ha även instruktioner, länkar o inspirationsmaterial tillgängligt på er digitala plattform, till exempel Classroom. Behövs när streamingen laggar eller det är annan teknikproblematik.
• Jag har något jag döpt till ”avslutande närvaro” som är ett slags utgångspass/exit ticket. Mina elever ska komma tillbaka till Teams-mötet när det är 10 minuter kvar på lektionen. Då får de en fråga som är direkt kopplad till lektionens innehåll. Den ska de besvara i chatten. Därefter är lektionen klar för eleven. I går gjorde eleverna symmetriska motiv med vardagsföremål. Frågan löd: nämn tre föremål du använt i ditt motiv? Jag delar samma dokument, länkar etc i vår lärplattform som jag visar/hänvisar till i Teams-mötet. Detta delar jag i förväg och jag har mejlprogrammet öppet då det alltid finns elever som vill kommunicera där istället för i det digitala mötet.
• Ett trådlöst headset hade varit bra att ha för prest-lärarna, då man ofta ska visa praktiska moment och inte vill ha en sladd som doppas i färg/lim, trasslas in i garn etc.
• Har halva klassen i salen och halva på Meet. Försöker göra så självinstruerande instruktioner som möjligt i Classroom. Har gemensam genomgång och sedan är det mest fokus på eleverna i salen. De hemma har fått med sig ritpapper från skolan och uppgifterna går även att utföra digitalt. När de i salen kommit igång går jag in i Meet och kollar närvaro och om det finns frågor – den gruppen återsamlas sedan fem minuter innan vi slutar och skickar då in ett foto på vad de gjort under lektionen. Veckan därpå byter grupperna plats. Blir en del tänk och planerande som tar tid, men föredrar den här modellen framför heldistans som vi hade under fyra veckor, i höstas. Blir lite halvklass-känsla.
• Det bästa är att använda det som finns hemma till skulptur assemblage, collage och olika foto- och filmuppdrag. Vi ska göra vlog med olika valbara teman som ”min morgon”, ”en vanlig dag” och andra rubriker eleverna får var med och hitta på. Allt föregås av en kort power point om uppgiftens syfte och begrepp och hur man lämnar in.
• Eftersom eleverna sitter mycket stilla och eftersom vi arbetat med kroppen i rörelse innan jullovet då det skulle tillverka figurer har jag gått över till att de får skulptera med sin egen kropp. Första lektionen blev titta på filmen: One-minute Sculptures as a School Project (Part 1 - Copying artists as a way of learning). Sen fick de ta tre bilder när de härmar någon av skulpturerna i filmen. Nästa lektion ska de se One-minute Sculptures as a School Project (Part 2 – Students create their own One-minute Sculptures) och sedan välja en av bilderna som de ritar av och färglägger.
• Berätta med bilder. Samma här, jag vill att eleverna rör på sig. Efter en kort genomgång om fotografering fick de i uppgift att gå UT, ta tre bilder utifrån grodperspektiv, fågelperspektiv och normalperspektiv. Nästa lektion ska de ta fem bilder utifrån översiktsbild, helbild, halvbild, närbild och extrem närbild. Om distansundervisningen förlängs mer än de nu beslutade två veckorna kommer elever i exempel 2 att få välja en färg, förklara varför de valde den färgen, ta bilder där den färgen förekommer. För att få till färgbilderna behöver de leta i sin omgivning bland kläder och prylar hemma. Återigen för att få dem att röra sig.
• Jag har bett mina elever att göra en skulptur av skräp. Minst fem skräpsaker: till exempel toarulle, folie, äggkartonger. Skulpturen ska försöka förmedla hur de har upplevt coronapandemin. De får ändra på materialet så mycket de vill genom att klippa, klistra, måla om de har färg osv. Men det är inget krav. De ska sedan ta en bild på skulpturen och beskriva sin tanke med den och skicka in till mig i ett Word dokument.
• Jag låter eleverna arbeta med bildredigering i PixlrE. De ska skapa minst sex bilder antingen genom att klippa och klistra och förändra bilder från Google eller skapa egna från grunden. Bilderna ska illustreras till en saga de har skrivit på svenskan. Sen gör vi ett bildspel i WeVideo där de kan lägga till ljudeffekter och läsa in sagan till bilderna. Jag har förinspelade tutorials som jag har gjort själv när jag går igenom programmen. Sen finns jag med på Meet och kan dela min skärm och visa hur man gör vid behov.
• Byggnader från hela världen. Visade några exempel och introducerade. Sedan fick de googla på berömda byggnader från hela världen och liknande och välja en som de tecknade av. Helhetsbild och detaljbilder. De fick också om de ville, fota av byggnad de hade i sin närhet, till exempel ett härbre på gården. De fick lägga in foto och de tecknade bilderna i ett worddokument där de också fick skriva vad det var för byggnad, var den finns, vad den har använts till, kort beskriva den och kort skriva vad de tänker om den. De fick välja material själv och ta vad de hade hemma. Nästa lektion följer vi upp med gruppdiskussioner kring byggnadsverkens uttryck med mera. Eleverna valde väldigt olika byggnader, från moskéer till timmersmedjor. De ska sedan få använda sina skisser som inspiration när de ska arbeta med perspektivteckning.

Bra Facebookgrupper för bildlärare:

Bildlärare i Sverige & Arbetsmiljö

Bild och skapande i skolan

Bildläraren – Life Of Colour

Bildlärare tipsar varandra

Bildlärare på högstadiet

Bildrummet – inspiration för bildlärare

Tips till slöjdlärare

• Praktiskt har jag tänkt små kit med handarbeten som virkning, stickning och broderi. Instruktionsfilmer är upplagda, men uppgiften är inte helt klar med mål, syfte och bedömning. Det beror på hur långt eleverna kommit i ordinarie undervisning
• Jag är lärare i både textil och trä, metall. I textilen har vi gjort olika uppgifter där eleverna hämtat ett kit på skolan. I träslöjden känns det svårare. 9:orna har fått göra samma som textil. De ska även få undervisning i ergonomi och materiallära. Helst hade jag skickat med kit där med, men det är svårt eftersom man inte kan skicka med verktyg till så många elever.
• Låt eleverna beskriva sitt eget rum hemma. Hur ser det ut egentligen? Färger, former och material. Vem har bestämt, har rummet den funktion eller känsla som man vill? Att upptäcka sin egen miljö: vad i rummet kännetecknar dig? 2. Vilka material och föremål är, eller kan vara, mest vanliga i ett hem, rangordna tre saker, tipsar Anders Tibbling.
• De kan söka fakta om ett bruksföremåls historia, sedan designa ett eget föremål utifrån det fast i ett annat material, samt formulera en arbetsbeskrivning och till sist skapa föremålet när de kommer tillbaka till skolan igen.
• Det finns en serie på UR play, Härifrån till hållbarheten, riktad mot grundskola 7-9. Flera avsnitt funkar för slöjden, till exempel avsnitt 3-6. Det finns tillhörande arbetsmaterial med lärarinstruktioner.
• Gå runt i ditt hem och fundera på om det finns något du inte gillar, något som är trasigt eller något du behöver.

  Eleverna ska så småningom göra en arbetsbeskrivning.

  "Vad jag vill göra/förändra"

  "Syfte/funktion"

  "Bild på plats och inspirationsbilder från nätet, skisser"

  "Material som behövs"

  "Verktyg som behövs"

  "Arbetsbeskrivning"
  Idéer som de redan har identifierat:

  En tråkig matta – kan bli finare.

  Förvaring för alla parfymer.

  En hylla till spelkonsoller.

  En ful tröja som kan bli snyggare.
  Ska bli kul att se var det landar. Kanske går några idéer att genomföra om de kan hämta en kasse med mindre verktyg och material på skolan.

  Är det större arbeten får de vänta tills skolorna öppnar, eller så blir det bara teoretiskt.
  Tips: Roxanna Krysell
• Hållbart mode för en hållbar värld. Ett plagg du köper har alltid en lapp (tvättrådslapp) på insidan där tillverkaren förklarar vad det är för material som finns i plagget och hur du ska ta hand om ditt plagg (tvätta, torka och stryka det).
  Välj ut ett plagg du har hemma och leta upp lappen (sitter på insidan i någon söm) och läs igenom den. Ditt plagg kan ha 100% ett material eller en blandning av flera. Exempelvis har mitt plagg jag valt 77 % Merino Ull, 22% Polamide och 1 % Elastan.
  Lektion 1: Börja leta och spara fakta om materialen i ditt plagg + webadressen du hittat fakta på. Se till så att du hittar fakta och kan svara på följande frågor:
  1. Är materialen du ser på lappen ett naturmaterial eller syntetmaterial
  2. Ta reda på hur ditt/dina material tillverkas. 
  3. Har tillverkningsprocessen av dina material någon negativ eller positiv påverkan på miljön? 
  Lektion 2: Se följande två klipp. Först klipp 1 här och sedan klipp 2 här. Gå igenom den fakta och den text du skrev på förra lektionen. Svara på följande frågor genom att fundera, resonera och ge exempel. 
  4. Kommer plagget du valt hålla länge? 
  5. Kan du göra något för att ta hand om plagget så att det kan hålla längre? 
  6. Hur kan du själv tänka kring hållbart mode? 
  7. Hur kan du påverka miljön, framtiden med mera.
  I slutet av lektionen sparar du ner den färdiga texten med svar på fråga 1–7 tillsammans med bilden på ditt tvättråd från plagget du valde.
  Tips: Anna Herrlin
• Vilka material är det i de kläder du har på dig i dag, kolla även underkläder och ytterkläder?
  Vilka olika skötselsymboler finns det i de kläder du kollat på?
  Rita av dem!
  Vad betyder de olika skötselsymbolerna du ritat?
  Hur ska kläderna vårdas för att de ska hålla längre förutom att de ska tvättas?
  I vilka länder är dina kläder tillverkade?
  Vad är skillnaden mellan vävt tyg och trikå i tillverkningssättet?
  Vilka olika egenskaper har trikå och vävt tyg?
  Hur får man naturfibrer och hur får man konstfibrer?
  Berätta om det textila materialet bomull! Var kommer det ifrån? Vilka egenskaper har det? Hur sköter man det? Vad används det till? Hur ser det ut, hur känns det? Tygprov?
  Berätta likadant om lin, ull, silke, regenatfibrer och syntetfibrer! Slutligen: Varför är det viktigt med miljömärkning på textilier?
  Tips: Niclas Hagelin
• Skapa personligt konto, tex din skolmail, och skapa ett lösenord på tinkercad.com. OBS! Funkar endast i google chrome.
  Klicka på ”Learn”.
  Klicka på ”Starters” om du känner dig ovan. Annars gå vidare direkt till ”Lessons”.
  Klicka på ”Se all lessons”.
  Välj ett motiv att träna med. Gör därefter en ritning på ditt eget arbete. Försök att komma ihåg mått.
  Nu vill vi att ni gör en ritning på vad ni själva skulle vilja göra.
  Bifogar en instruktionsfilm om grunder via den här Youtubelänken
  Tips: Camilla Myrén Sjögren

Bra slöjdlänkar:

Facebookgruppen Distansuppgifter i slöjd

365 saker du kan slöjda.

slojd.nu och slojdlexikon.nu

Bra blogginlägg om slöjd på distans

Slöjdbloggens distansuppgifter

Verktygsväggen med Marcus Vildir

Pepp för fjärr!

Tips till idrottslärare

• Vissa elever vill av olika skäl inte ha kameran på, några är kanske rädda att klasskamrater ska skärmdumpa en bild av dem i en ofördelaktig situation eller så vill de inte visa upp sitt hem av olika anledningar. Att dela upp eleverna i virtuella grupprum där de är själva och bara du som lärare kan se dem, eller i mindre grupprum där alla elever känner sig bekväma med varandra, kan vara en lösning på första problemet. Att tipsa elever om att man i de flesta program för videomöten kan lägga upp en egen bakgrundsbild (exempelvis på en strand eller ett vinterlandskap) kan vara en lösning på det andra.
• Anders Hansens sommarprat "Hjärnstark" samt hans tv-serie på SVT play "Din hjärna" fungerar som bra diskussionsunderlag.
• Sovrumsfys, gymnasiet, tre lektioner. Tre till fyra elever per grupp. Uppgiften är att sätta ihop ett träningspass som går att utföra på golvytan mellan sängen och skrivbordet. Passet ska utmana både kondition och styrka, 15–18 på Borgskalan. Hela kroppen ska aktiveras. Här går det förstås även att låta grupperna ha olika inriktningar på sina pass. Ramarna för träningspasset: 3–5 min uppvärmning/uppmjukning, 10–15 min medel/högintensiv träning, 5 min nedvarvning. Lektion 1: Efter en gemensam genomgång planerar grupperna sina träningspass. Jag minglar runt i grupperna på Teams. Lektion 2: Eleverna genomför sitt pass. När de har utvärderat passet gör de eventuella förändringar. Det reviderade träningspasset lämnas in. Lektion 3: Jag besöker grupperna, eleverna berättar och motiverar varför deras pass ser ut som det gör. Övningsval, ordningen på övningarna, tiden på intervallerna/antalet repetitioner, ansträngningsgrad, var passet lätt att följa etc. Under den här lektionen genomför de även en annan grupps träningspass.
• Gymnasiet: Jag jobbar med område ergonomi. Eleverna får en yrkesgrupp tilldelad av mig. Därefter delar jag in dem i grupper, cirka fem stycken i varje grupp. Eleverna ska inom gruppen diskutera vilka problemområden som respektive yrkesgrupp kan tänkas förvärva under yrkesutövandet. Vilka muskler behöver eventuellt stärkas? Det ska utmynna i en praktisk pausgympa för respektive yrkesgrupp. Alla elever möts i det stora Meet-rummet först. Jag har självklart förberett dem innan genom att prata lyftteknik och om ryggradens uppbyggnad med mera. Därefter blir det små grupprum till respektive grupp. När eleverna diskuterat de frågor jag givit dem skickar de tillbaka svaren via mejl. Därefter ska var och en filma sig själv när de utövar de rörelser som de konstruerat till sitt pausgympaprogram. Sedan skickar de in sin film till classroom. Kort sammanfattning, hoppas ni förstår.
• Vi har uppgiften att eleverna ska röra på sig 30 minuter per dag och sen redovisa i en träningsdagbok. Kamera, Runkeeper, reflektion är olika sätt att ”bevisa” sin aktivitet. Vi idrottslärare träffar eleverna vid introduktion digitalt och läser sen deras träningsdagbok. Varje dag.
• De får ladda hem Runkeeper. Ge dem vid lektionsstart en uppgift att ta sig en viss sträcka och sedan redovisa den med bilder på sträcka samt kartbilden, så kan man kolla om sträckan ligger misstänkt nära en spårvagns- eller busslinje. Det finns såklart utrymme för fusk, men lite frihet under ansvar får vi väl leva med...? Mina elever antog utmaningen på olika nivåer, men skötte det generellt mycket bra och tyckte det var roligt.
• Yoga, utefys, dopningsfrågor, sömn etc med hjälp av Teamkoncept education där mycket material är gratis (registrering krävs).

Bra länkar för idrottslärare:

Aktiva pauser

Friskis och svettis play

Hemmagympa med Sofia

Bra Facebookgrupper för idrottslärare:

Idrottslärare

Sveriges idrottslärare

Hälsofrämjande idrottslärare

Tips till lärare i hem- och konsumentkunskap

• Det första jag tycker att man ska göra är att förklara för eleverna att även fast hkk är ett praktisk-estetiskt ämne så är det otroligt mycket teori. Pandemi eller ej, distansundervisning eller ej. Det gör i alla fall jag klart och tydligt redan första gången jag träffar eleverna.
• Diska för hand, sortera sopor, städa rummet, sortera tvätt, kolla fickorna, läsa tvättlappen, välj tvättmedel och berätta om märkningen på tvättmedlet. Torka av ytor i köket. Filma och berätta.
• Använder konsumentverkets material en hel del. Länkar till filmerna, har en kort genomgång och låter eleverna se filmen och sedan göra uppgifterna hemifrån. Lämnas in i slutet av lektionen. Använder också NE.se läromedel i min vanliga undervisning så använder det på distans också.
• Om man vill göra en enkel lektion inom området "miljö", utan att behöva göra något avancerat digitalt, kan man göra denna lektion. Tre länkar finns nedan med film och efterföljande frågor, där eleverna kan testa sig själva. Jag gjorde uppgiften som en första digital lektion för högstadiet, men frågan är om den inte passar ännu bättre för åk 6. Finns på konsumentverket: länk 1, länk 2 och länk 3
• Hälsocoacheleverna får hjälpa en fiktiv karaktär att ändra sin kost med hjälp av tallriksmodellen och skriva om varför deras kosthållning fungerar utifrån näringsinnehåll, där de får förklara olika näringsämnen
• Eleverna i åk 7 får leta olika märkningar hemma på till exempel kläder, rengöringsmedel och livsmedel och kolla upp på markningsguiden.se.Eleverna i åk 9 gör Konsumentverkets välplanerade lektioner eller ser filmer på SLI med tillhörande uppgifter. För det sociala gör jag grupper de får jobba i och sedan redovisa med. Om distansundervisningen fortsätter har jag tänkt att de skulle kunna göra intervjuer med någon äldre (på Facetime?) om till exempel matvanor förr och jämföra med matvanor idag.
• Jag passar på att jobba med hållbar konsumtion och konsumentekonomi. Med uppgifter kopplade till att undersöka saker de har hemma, till exempel rengörings- och tvättmedel, hur man reser etc. Att hålla en föreläsning inför arbetsområdet är inte svårare digitalt än på plats.
• Välj ut en livsmedelsgrupp som du ska ta reda på så mycket du kan om. Hur man odlar, när man skördar, på vilka sätt förädlas det, på vilka sätt kan man tillaga det, ge exempel på maträtter där det ingår, näringsinnehåll, vilka funktioner har näringsämnena, vad är fördelarna, finns det nackdelar. Sedan ska du planera en maträtt där någonting ur din livsmedelsgrupp ingår. Skriv ner en inköpslista och vid nästa lektion på plats tillagas maträtten som är planerad.
• Jag skulle vilja nyansera det där med att hk är mycket ”teori” en aning, detta bland annat med tanke på att vi faktiskt har eller kämpar för halvklassundervisning i långa pass och gärna vill fortsätta ha det eftersom ämnets teori bygger på mat och måltider. Optimalt är när ”praktik” och ”teori” går hand i hand, det vi kallar ”kunskap i handling” eller ”reflektion i handling”. Jag tänker också att det har fungerat över förväntan att fjärrundervisa hk teoretiskt, åtminstone ett par tre veckor, men sedan kommer vi att behöva direktiv från Skolverket hur vi ska kunna göra ämnet rättvisa på ett säkert sätt. Det positiva just nu i allt elände och merarbete är att vi, eleverna och jag, tillsammans hinner smälta pedagogiska planeringar, informativa filmer och teoretiska utgångspunkter för reflektion – HÄLSA, EKONOMI och MILJÖ för en hållbar utveckling. Det hinner vi tyvärr inte annars eftersom förväntningar på görandet är så uttalade, och görandet tar allt längre tid med ovana händer. Men i längden håller det inte. Ämnet är så mycket mer än så och jag önskar att det får fortsätta att vara det!

Bra länkar för hkk-lärare:

I Facebookgruppen Distansundervisning i ämnet HKK hittar du fler bra lektionstips.

Lektionsbanken på konsumentverkets hemsida innehåller också många bra lektioner som funkar på distans.

Tips till kulturskollärare – dans, drama/teater, musik etc.

• Så här sammanfattar läraren Josef Eriksson kulturskolans distansundervisningsutmaningar just nu:
  Som jag ser det så bör man som lärare se klart på vilka specifika problem som uppstår i varje val av arbetssätt, så att man kan fatta beslut om hur man spenderar sin arbetstid på ett meningsfullt sätt. Det är så lätt att överväldigas av känslor av frustration, övergivenhet och nedstämdhet. Eller att man krampaktigt försöker se allt peppigt och positivt utan eftertanke. I båda fallen så fastnar man, så mitt förslag är att försöka analysera och väga vilka nackdelar man kan leva med:
  Exempelvis: Fjärrundervisning via Google meet eller annan plattform innebär för uselt ljud för att kunna spela och höra. Vad kan det ändå fylla för funktion? Möte för uppföljning kanske? Personlig kontakt och relationsbyggande. Att försöka spela ihop dränerar bara energi, så försök inte ens.
  Att lägga ut lektioner/föreläsningar/instruktionsfilmer möjliggör bra ljud och genomtänkt pedagogik. Eleven kan se filmen vid behov, pausa och titta igen. Detta kan också passa flera elever och finns kvar som stöd för framtida elever. Nackdel är att det tar mycket arbetstid att förbereda, filma och redigera. Dessutom är det lätt att man blir en opersonlig youtuber i mängden, inte elevens lärare. Behöver kompletteras med relationsbyggande och personlig handledning.
  Att spela ihop är omöjligt på distans utan att eleven köper dyr hårdvara och installerar relativt krånglig mjukvara som exempelvis soundjack i dator. Vad kan komma närmast? Kanske att lägga ut övningspass på Youtube? Låtar som eleven spelar med sin lärare på skärmen, eller teknikövningar, improvisationsbakgrunder och dylikt.
  Hur kan eleven visa upp sin utveckling för läraren? Kanske filma sig själv och skicka? Ljudinspelning? Ringa på telefon? Classroom? Hur kommer man förbi tröskeln att det känns jobbigt och pinsamt för eleven?
  Hur får vi eleven att känna att de är en del av ett sammanhang? Inspelningsprojekt? Livesändning av workshops där flera elever får delta? Twitch eller Youtube eller Snapchat?
  Hur lämnar vi feedback? Film? Skrift? Ljud? Google meet?
  Om man vågar se problemen och försöker förstå på vilket sätt de är underlägsna en vanlig lektion så kan man kanske hitta en medicin som kan lindra specifika symtom, och om inte så har man i alla fall förstått på vilka skilda och sammanbundna sätt som undervisningen blir meningsfull för eleven i vanliga fall.
  Och:
  Hur gör vi för att inte gå runt med dåligt samvete och känslan av att distansundervisningen jag ger mina elever är undermålig? Hur gör vi för att inte sitta och planera morgondagen till kl 01:18 en onsdagskväll?
• Det bästa tips jag hört är att, förutom att vara värd för mötet, bjuda in sin egen mobiltelefon till samma lektion och rikta denna mot sitt instrument, ritpapper eller vad det nu må vara. Då får eleven två bilder på sin skärm – en på läraren och en på det läraren vill visa.
• Om du på ett riktigt bra sätt vill visa en genomgång av en kombination, steg eller koreografi i dans, filma det i förväg, klipp och redigera. Zooma exempelvis in på viktiga detaljer och så vidare. Filma snett bakifrån så att eleverna ser dig dels bakifrån, dels i spegeln. Filmen kan sedan läggas i exempelvis en dropbox- eller googlemapp och länkas till eleverna.

Bra länkar:

Utöver Studyalong har vi samlat några Facebookgrupper med mängder av konkreta tips.

Teater & Drama på distans

Danspådistans

Distansundervisning Kulturskola Sverige

Bild- & formlärare // Kulturskola 

Teaterlärare/Theatre Teachers