Professorn: Elever förlorar ett viktigt verktyg för lärande
En läslig handstil kan inte vara för mycket begärt, menar professor Linda Fälth.
Skrivkrisen
Elever måste lära sig skriva för hand, stava och strukturera en text. Sitter inte grunderna förlorar de ett av de viktigaste verktygen för lärande – i alla ämnen, menar professor Linda Fälth.
– Det krävs ett krafttag. Vi måste sätta ner foten i en ny kursplan.
Att lärare i Ämneslärarens undersökning vittnar om att elever långt upp i grund- och gymnasieskolan inte kan stava, följa enkla skrivregler eller skriva läsligt för hand förvånar inte Linda Fälth, professor i pedagogik vid Linnéuniversitetet.
När det tidiga skrivandet lyser med sin frånvaro i styrdokumenten prioriteras i många fall den grundläggande skrivundervisningen ned, menar hon.
Som expert i läroplansutredningen och författare av underlaget till svenskämnets nya kursplan har hon gjort sitt yttersta för att ändra på det.
Börja med papper och penna
Vändningen börjar med papper och penna.
– Det kan inte vara för mycket begärt att elever lär sig att använda pennan korrekt och att de får en läslig handstil. Vi måste börja tidigt med detta på lågstadiet och fortsätta så att eleverna får en uthållighet, säger Linda Fälth.
När elever inte längre behöver lägga energi på att forma bokstäver frigörs kognitiva resurser som kan användas för att planera, formulera och utveckla texternas innehåll. Dessutom gynnar handskriften läsutvecklingen.
Elever behöver lägga tid på grunderna
På mellanstadiet kan tangentbord kopplas in men det betyder inte att eleverna ska smattra fram mängder med texter i olika genrer. Handskrift och skrivandets kvalitet – snarare än kvantitet – ska fortsatt vara i fokus, anser Linda Fälth.
– I dag ska eleverna tidigt skriva många olika typer av texter, men innan de går vidare till ett mer avancerat skrivande behöver de få stanna upp, gå på djupet och bli trygga i grunderna. Skrivandet måste få ta tid och grunderna befästas innan det sväller på alla håll och kanter.
Här måste läraren vara en förebild som modellerar, ger återkoppling och visar elever att de ibland behöver sudda och skriva om.
– Ett bra tag har det ansetts ”fult” att rätta elevernas texter men forskningen visar att det är viktigt att eleverna får feedback och reviderar sina texter för att skrivutvecklingen ska ta fart, säger Linda Fälth.
”Skrivandet är ett viktigt redskap för att tänka”
Målet är att eleverna på högstadiet ska ha ett välutvecklat och automatiserat skrivande som de kan använda som ett verktyg – i alla ämnen.
Att en majoritet av lärarna i Ämneslärarens undersökning uppger att det bara är ett fåtal elever som för skriftliga anteckningar på lektionerna är beklagligt, menar Linda Fälth.
– Skrivandet är ett viktigt redskap för att tänka, inhämta kunskaper och minnas. Jag skulle vilja att skrivandet blir en strategi för lärande igen. Det har vi tappat bort på vägen.