Pia Carlbergs elever skriver ibland på datorer men ofta för hand. ”Jag vill att eleverna får en fin handstil från början ” säger hon.
Till startsidan
Pia Carlberg ger ofta återkoppling på elevernas texter på stående fot i klassrummet. Har något blivit fel får eleverna sudda ut och skriva om.
Skrivkrisen
I Pia Carlbergs lågstadieklass skriver eleverna för hand varje dag. Hon visar och påminner om penngrepp, stavning och språkregler – om och om igen.
– Att skriva, sudda och skriva om är tufft i början men trägen vinner, säger hon.
Hur formar vi bokstäver? Den frågan har Pia Carlberg ställt till sina elever många gånger sedan de började första klass på Ekedalsskolan på Värmdö.
Nu, i trean, vet alla svaret: Bokstäver formas uppifrån och ner. Men instruktionen måste upprepas och rörelsen tränas dag efter dag för att den ska bli självklar, menar Pia Carlberg.
– Jag jobbar stenhårt med skrivandet och handstilen. Vi skriver för hand varje dag. När de glömmer hur de ska hålla pennan är jag där, påminner dem och visar – om och om igen. Det är det enda sättet, säger hon.
Pia Carlberg är övertygad om att eleverna måste skriva mycket och att de behöver få explicit feedback för att de ska utvecklas.
Pia Carlbergs elever skriver ibland på datorer men ofta för hand. ”Jag vill att eleverna får en fin handstil från början ” säger hon.
Redan i ettan inleds varje vecka med att eleverna får skriva en kort återberättande text om sin helg. Och efter läsläxan skriver de egna sammanfattningar av det senast lästa kapitlet.
När eleverna är klara med sin skrivuppgift går de fram, en och en, till Pia Carlberg som rättar deras texter på stående fot. Är något fel eller slarvigt skrivet får de sudda och skriva om.
– Jag vill att eleverna får en fin handstil från början och att de verkligen får känna sig duktiga på att skriva och stava. Men då måste jag guida dem och hjälpa dem genom att rätta. Jag berättar för var och en vad de behöver ändra och sedan får de göra det.
Pia Carlberg är noga med att skrivandet har ett tydligt syfte. Målet med en skrivuppgift kan till exempel vara att öva på att använda skiljetecken, att stava tio utvalda ord rätt eller att träna på att skriva en dialog.
– Vi lärare kan inte bara hiva ut mängder med skrivuppgifter till eleverna. Redan i årskurs 1 måste det vara tydligt vad de ska träna på och varför de ska skriva en text.
Just nu arbetar hennes elever i årskurs 3 med en längre berättelse i nio kapitel om ”Den magiska dörren”. Den skriver de på dator för att Pia Carlberg ska hinna rätta och återkoppla till alla på ett smidigt sätt.
I varje enskilt kapitel får eleverna träna på en specifik sak, till exempel att beskriva en person eller en miljö, att förstärka ord med adjektiv och adverb eller att knyta ihop en historia.
”Även elever i min klass som har skrivsvårigheter på grund av språkliga diagnoser utvecklas och kan skriva i dag”, säger Pia Carlberg.
Innan de sätter i gång skriver Pia Carlberg och eleverna en text tillsammans. Den fungerar som en inspiration som gör att alla kommer i gång med sitt eget skrivande.
– Att vi börjar med att modellera ett tänkt kapitel gemensamt gör också att alla påminns om meningsbyggnad, skiljetecken och stavning. Det är en klassisk metod som jag tycker fungerar jättebra.
Eleverna tränar även på att föra enkla anteckningar på lektionerna. Ofta gör Pia Carlberg korta sammanfattningar som de får skriva av.
– När du antecknar för hand och formar bokstäverna minns du bättre. Det kommer vi jobba ännu mer med innan jag släpper dem inför årskurs 4.
Att eleverna får med sig grundläggande skrivkunskaper från lågstadiet – att de har en läslig handstil, inte blandar stora och små bokstäver, skriver med mellanrum mellan orden, kan sätta ut skiljetecken och stava enkla ord rätt – är viktigt, menar Pia Carlberg.
– Att kunna skriva fint och korrekt är en maktfaktor. Jobbar vi systematiskt med det från ettan så gör det skillnad. Även elever i min klass som har skrivsvårigheter på grund av språkliga diagnoser utvecklas och kan skriva i dag.
Skrivkrisen Lågstadieläraren: ”Att kunna skriva fint och korrekt är en maktfaktor.”
Forskning Forskaren: Andra än lärare ges tolkningsföreträde.
Debatt Fritidsledaren: Utan grundkunskaper ger AI farliga genvägar.
Läsning Vinnarläraren: ”Hoppas och tror att elevernas läsintresse kommer att hålla i sig”.
Matematik no teknik ”Tidigare tog vi för givet att eleverna vet vad liv är.”
Forskning Forskaren: ”Metoden är fullt genomförbar i helt vanliga skolor.”
Krönika ”I stället för slag och sparkar höll han nu upp en remsa.”
Debatt ”Varför pressar vi fram avancerad matematik innan hjärnan är redo.”
Forskning Forskaren: Skolan är en central arena för stress och oro för att misslyckas.
Böcker ”Reptilhjärnan är starkare än den logiska hjärnan hos barn.”
Krönika ”Oroa er inte. De anpassar sig till det skolan har att ge. Lita på lärarna!”
Läsning Specialpedagogen: Ett rikare språk ger barn bättre verktyg att forma sina liv.
Nationella prov Skolverket: Inte möjligt att använda Legilexi.
Reportage ”Hon skriver som om hon vore en av oss.”
Lön Hela listan: Här tjänar grundskollärarna bäst och sämst.
Krönika Ordet ”svår” är en varningssignal för vissa elever.
Panelen Så ser de till att reglerna faktiskt följs.
Forskning Forskaren om lärartypen som skapar lugnet som behövs.
Forskning Forskaren: Framkallar förmågor och inre resurser hos eleverna på ett effektivt sätt
Lektionstipset Gör övergången till mellanstadiet lättare: ”Blir inte en chock”
Reportage Läraren: ”Det har skapat en gemenskap mellan eleverna”.
Forskning ”Vuxna i skolan gör det ofta utan att ens tänka på det.”
Forskning Forskaren: ”Gäller särskilt de lägst presterande eleverna.”
Krönika ”Omvärldens syn på barn och unga hårdnar.”
Forskning Forskaren: Elever upplever att vuxna inte följer upp det som har hänt.
Läsning ”Många elever blev peppade när de förstod att de faktiskt kan påverka sin läsning.”
Debatt Lågstadieläraren: När stödet uteblir blir sjukdomen kronisk.
Forskning Forskaren: ”När koncentrationsförmågan försämras så blir det jobbigare i skolan.”
Krönika ”Det om något skulle ge läraren den raka rygg som krävs.”
Krönika ”Det ena behöver inte utesluta det andra.”
Reportage 51 elever i klassen: ”Häftigaste förändringen jag varit med om.”
Skrivande ”Elever är sämre förberedda i sin finmotorik idag.”
Forskning Forskaren: Använd teckningarna – sätt inte in dem i en pärm.
Lektionstipset ”Musiken är en bro till lärande”.
Skolverket Forskaren: ”Tveksamt vad materialet bidrar med”.
Debatt Läraren: ”Mindre elevgrupper och hög lärartäthet är ingen lyxfråga.”
Kursplaner Professorn: Det behövs ett mycket bredare grepp för att lösa läskrisen.
Debatt ”Det går inte skyllas på digitaliseringen av skolan.”
Krönika ”Jag blir heligt förbannad.”
Forskning Forskaren: Nästan omedvetet smyger sig ordet in.
Forskning Forskaren: Kan vara svårt för eleverna att förstå.
Praktiska tips ”Tyvärr visar vår kartläggning att sång nedprioriteras i skolan.”
Böcker ”Allt fler inser teknologins skadliga inverkan på barnen.”
Debatt ”På de flesta lärosäten dominerar snarare innehåll som står i strid med detta kunskapsfält.”
Krönika ”Då måste eleven stanna kvar där eleven är.”
Debatt ”Den teori som är majoritetsuppfattning i vårt land har brister.”
Praktiska tips Musikläraren: Vi ger barnen minnen att haka upp kunskapen på.
Debatt Replik: Krävs djupa mattekunskaper för att hjälpa elever vidare.
Forskning Nu vill forskaren se större fokus på ämnesspecialisering.
Forskning Forskaren: Vi måste våga bredda analysen.