”Den repetitiva träningen ledde till att jag lärde mig saker utantill, fick ett bra gehör och hade en stabil grund”, skriver editionschef Hampus Jarnlo.

För ett tag sedan skickade min pappa en över 30 år gammal film till mig där jag och mina bröder spelar med sommarkyrkans orkester. Jag är knappt åtta år, har hockeyfrilla och är otroligt koncentrerad på mitt fiolspelande. Jag är även väldigt fokuserad på att bläddra fram rätt notblad mellan låtarna, vilket är lite ironiskt med tanke på att jag inte kunde läsa noter då.

När jag var sex år lärde jag mig att spela fiol. Eller rättare sagt: Det var min mamma specialläraren som lärde mig. Hon visade mig grepp, stråkföring och spelade före – jag härmade. Så där höll vi på, om och om igen, tills de enkla melodierna satt eller tills någon av mina äldre bröder fick nog och skrek ”släpp katten” när det lät för dåligt.

”Sitter kvar i muskelminnet”

Den repetitiva träningen ledde till att jag lärde mig saker utantill, fick ett bra gehör och hade en stabil grund att stå på när jag väl lärde mig att spela efter noter på kommunala musikskolan.

Numera kan det gå flera år mellan gångerna jag tar upp fiolen eller klarinetten och jag har för länge sedan glömt hur man läser noter. Men jag kan fortfarande, förvånansvärt snabbt, ta ut barnens önskelåtar på båda instrumenten när det ska dansas runt midsommarstången eller jammas här hemma. Jag känner mig sällan mer kreativ och stolt än vad jag gör då.

Greppen, tekniken och gehöret sitter uppenbarligen kvar i muskel- och långtidsminnet, vilket innebär att jag kan lägga allt krut på att snabbt snubbla fram rätt toner i låtar jag i vissa fall inte har spelat på mer än 30 år.

”Min mamma prisades aldrig”

Tänk så kraftfullt vårt långtidsminne är och vilken resurs det är för vårt lärande och självförtroende när kunskapen väl har satt sig där.

När jag pratar med min mamma om det här berättar hon att hon i sin roll som special­lärare ofta använde sig av olika ramsor och sånger för att få sina elever att lära sig viktig faktakunskap utantill i alla ämnen. På det sättet frigjordes utrymme i barnens arbetsminne som de kunde använda när de byggde vidare på den kunskapen.

”Helt i enlighet med modern kognitionsforskning”, tänker jag tyst för mig själv om min mamma som under sina närmare 40 år på samma skola aldrig prisades som en särskilt modern lärare.

LÄS ÄVEN

Därför vill hon att eleverna lär sig saker utantill

Här knäcker alla sexåringar läskoden

Så förbereder du yngre elever för nationella proven

Knepet som kan få barnen att smaka på maten