Så väcker hon förskolebarnens intresse för teknik

Förskolläraren Sofia Olsson utmanar barnens problemlösningsförmåga i förskolans vattenreningsprojekt. Foto: Fredrik Jalhed.

Med kluringar, experiment och skapande får förskolläraren Sofia Olsson fart på naturvetenskap och teknik i undervisningen.
– När barnens nyfikenhet är väckt finns det inget stopp.

Femåringar som använder ord som ­fil­tr­ering, centrifugering, sugkraft och separering. Ja, det är en självklarhet på Trollsländans förskola i Kungsbacka. Här drar sig inte pedagogerna för att sätta ord på naturvetenskapliga processer som sker då barnen experimenterar med grus och sand för att simulera vattenrening.

För hur kommer det sig att det kommer rent vatten i kranen hemma och på förskolan?

Att avdelningen vi besöker heter Dammen verkar inte vara någon slump. I en balja i en av avdelningens lärstationer är vattnet nästan svart, färgat av grenar, löv, bark, sand och kottar. Sådär som det brukar vara i en damm eller en sjö.

– Här har vi skapat vårt eget Lygnern, vattentäkten i Kungsbacka. När barn ritar vatten blir det oftast blått, men det är ju så här det ser ut där vi tar vårt dricksvatten, säger Sofia Olsson.

Starkt miljöengagemang

Miljöengagemanget är starkt rotat på förskolan. Sedan starten 2017 har Trollsländan haft en hållbarhetsprofil, vilket också var tydligt vid rekryteringen av personal. Sofia Olsson sökte sig hit just för att hon är intresserad av hållbarhetsfrågor, naturvetenskap och teknik.

– Jag har aldrig trott om mig själv att jag varit teknisk, men har med åren insett att jag landar i tekniken för att jag tycker det är så roligt att lösa problem. Och att jobba med problemlösning är tacksamt när man vill väcka nyfikenhet hos barnen!

Förutom arbetet med vattenrening har barnen också egna planteringar ute på gården, de har byggt insektshotell för pollinatörer, jordhumlebon i jorden, stenhumlebon vid murar i skogen, gjort ”maskjuice” som näring till växterna, undersökt maskar och jord i mikroskopägg, programmerat AI-robotar, vägt matsvinn, sorterat sopor med mera.

Jag har insett att jag landar i tekniken för att jag tycker det är så roligt att lösa problem.

Det var efter att de jobbat med sopsortering och matsvinn de också kom in på vattenrening. På Trollsländan använder de sig av sopsamlarmonster med namn som Kompostina, Plastis, Pappis och Flamman. Men så finns där ju också ett monster som inte samlar på något och ändå är oumbärligt för naturens kretslopp – Aqua-Liv, hon som styr allt vatten i världen.

– För att väcka nyfikenhet började vi med att fråga vad Aqua-Liv gör för att sedan leda in på hur hon får vatten i våra kranar. Vi lät henne skriva ett brev till barnen där hon frågade hur det kommer sig att det kommer rent vatten i kranarna. Samtidigt gav hon barnen ett experiment och bad dem rita sin hypotes om hur vattnet blir rent.

Leah och Matteo häller i fin sand först i filtreringsflaskan – eftersom det ska vara längst ner.

Föräldrarna fick vara med

Nu var barnen i gång. Någon ritade en dammsugare, en annan något klibbigt som får smuts att fastna, en tredje en anordning med kugghjul.

– Vi analyserade barnens teckningar, lyssnade noga på dem när de förklarade vad de ritat för att fånga vad deras hypoteser egentligen visade. Som till exempel centrifugalkraft, sugkraft, filtrering och separering. Med dessa begrepp kunde vi sedan göra nya experiment för barnens fortsatta undersökande.

Vid ett föräldramöte fick föräldrarna göra precis samma sak och nu hänger barnens och föräldrarnas teckningar sida vid sida på väggen vid lärstationen.

– Föräldrarna har fått förståelse för vårt arbete och kan relatera till det vi gör och inte minst se hur kompetenta deras barn är, säger Sofia Olsson.

Experimenterar med olika filter

Efter denna första hypotes var intresset väckt och det ena experimentet ledde till det andra. Som skillnaden mellan söt- och saltvatten för att först förstå var vattnet kommer ifrån, eller hur olika material flyter eller sjunker. Barnen har experimenterat med filtrering och fått prova på att hälla vatten genom olika material, som ris, sand och stenar. Vid vårt besök har de kommit ännu längre och visar sitt senaste experiment där de kombinerar olika material för att rena vatten.

Vi analyserade barnens teckningar, lyssnade noga på dem när de förklarade vad de ritat för att fånga vad deras hypoteser egentligen visade.

De har skurit ut botten ur en pet-flaska och sätter i gång. De börjar med ett kaffefilter runt öppningen, som sedan täcks med en strumpa, därefter i tur och ordning fin sand, grov sand, grus, mellanstora stenar och större stenar.

Barnen testar olika filtreringsmetoder.

– Nu behöver vi fylla på med Lygnern-vatten, säger Sofia och låter ett av barnen ta av det brunsvarta vattnet i baljan och hälla i flaskan, där vattnet passerar de stora stenarna först och den fina sanden sist innan vattnet droppar genom kaffefiltret och strumpan.

– Titta, det droppar! Och det är rent! ropar barnen.

Sofias tips för att få in teknik i förskolan

1. Hitta ett problem eller ett behov. Gör det synligt på ett positivt sätt utifrån barnens vardag. Då väcker det deras nyfikenhet.

2. Börja med en fråga eller ett experiment för att få i gång dem.

3. Låt dem gestalta vad de tror med hjälp av till exempel teckningar. Då kommer det inte från oss pedagoger utan från barnen själva.

4. Ge dem en kluring. I vårt fall lät vi Aqua-Liv komma med ett brev (se texten).

5. Återkoppla till deras egna tankar under processen. Det kan vara deras teckningar eller saker de sagt under samtal.

6. Uppmärksamma sådant barnen har sagt – det visar att du lyssnat och att det barnet sagt blir meningsfullt.

7. Iscensätt lärmiljön för fortsatt undersökande både inne och ute.

8. Fånga upp vad de blev nyfikna på och lär dem de rätta begreppen direkt.

9. Läs på inom det område barnen är nyfikna på för att skapa möjligheter för både spontan och planerad undervisning.

LÄS OCKSÅ

Teknik i förskolan – från elektricitet till robotar

Far och flyg med fysik

Lindström: Jag orkar bemöta din dumhet av en enda anledning, Carl

Lyssna på Förskolan här!