Maria Bengtsson och Komail Sayed talar om vikten av sårvård.<br />Foto: André de Loisted
Till startsidan
Cirkulationen har varit dålig förklarar Maria Bengtsson medan Kamail Sayed, Henrik Olsson och Farah Tahir lyssnar. Foto: André de Loisted
Pedagogik
Efter mer än 30 år som vårdlärare på komvux lockades Maria Bengtsson över till en ny undersköterskeutbildning på Sundsgårdens folkhögskola.
– Miljön här är så varm. Det har varit fantastiskt att komma hit säger hon.
Sundsgården är högt belägen med utsikt över Öresunds smalaste del. Nedanför skolan breder badstranden Örby ängar och en stor småbåtshamn ut sig. Utsikten kan deltagare och personal njuta av från många undervisningslokaler och inte minst från aulans panoramafönster.
Maria Bengtsson, vårdlärare och kursföreståndare för Sundsgårdens undersköterskeutbildning, trivs på sin nya arbetsplats.
– Miljön här är så varm, jag gillar atmosfären. Det har varit fantastiskt att komma hit efter mer än 30 år på komvux, säger Maria Bengtsson, vårdlärare och kursföreståndare för Sundsgårdens undersköterskeutbildning.
Hennes undervisning i vårdämnen ser i stort sett ut likadant som på komvux, tycker hon. Men här på folkhögskolan ligger flera andra uppgifter på lärarna. De ska, till exempel, ta del i skolans många kringaktiviteter. Hon har dessutom fått ta ansvar för presentationerna av undersköterskeutbildningen och för antagningen av nya deltagare. Utbildningen väljs främst av de som lockas av att utbilda sig till yrket på en folkhögskola, de som valt fel gymnasieprogram och personer som vill sadla om.
Maria Bengtsson har en bakgrund som distriktssköterska och diakon. Hon har även skrivit läroböcker i vårdkunskap, bland annat om palliativ vård. De som söker undersköterskeutbildningen ska, förutom att ha grundskolebehörighet, genomgå tester i svenska och matematik.
– Testerna är nya. De behövs eftersom många tror att det inte innehåller så mycket teori i utbildningen som det gör. Det ingår till exempel ganska mycket om olika sjukdomar.
Att ta fram praktikplatser är en viktig arbetsuppgift. På sajten praktikplatser.se
lägger Maria ut hur många platser som hon behöver. Hittills har det inte varit svårt att hitta tillräckligt med platser till de två arbetsplatsförlagda perioderna. Skolan är ansluten till den rikstäckande organisationen Vård och omsorgscollege där utbildningsanordnare och arbetsgivare samverkar. Det underlättar arbetet med att ta fram praktikplatser.
– Lärarna och deltagarna är mycket tillsammans här på skolan. Det tror jag betyder att utbildningen håller hög kvalitet. På komvux ges ibland mycket av utbildningen på distans, vilket kan bli svårt och gå för snabbt för en del.
Undersköterskeutbildningen på Sundsgården är en tvåårig yrkesutbildning på gymnasienivå. Bland kurserna som ingår finns anatomi och fysiologi, olika vårdämnen och en kurs i hälsa och friskvård. Efter ett år är man vårdbiträde och efter två år undersköterska. Det är bara någon enstaka deltagare som valt att bli vårdbiträde.
Sundsgårdens rektor Anneli Appelskog ser gärna att undersköterskeutbildningen utvidgas. Ett 25-tal deltagare tas in till höstterminens nya grupp som är folkhögskolans tredje med blivande undersköterskor.
– Undersköterska är ett bristyrke. Och det är lång kö till undersköterskeutbildningen i Helsingborg, säger hon.
I skolans metodrum är det full aktivitet. Farah Tahir, Jesper Lundin, Henrik Olsson och Komail Sayed betraktar och beskriver såren som dockan Kim har. Därefter får Jesper agera patient medan kompisarna tränar på att vända honom i sängen.
– Undersköterska är mitt drömyrke. Jag gick handel och service på gymnasiet, men sedan jobbade jag i vården. I hemvården, på korttidsboende och på demensboende. Jag trivdes jättebra, säger Farah efter övningen.
Farah berättar att hon sökt till komvux undersköterskeutbildning i flera kommuner utan att komma in. Då kände hon inte till utbildningen som finns här på Sundsgården.
Maria Bengtsson och Komail Sayed talar om vikten av sårvård.<br />Foto: André de Loisted
– Här känner man sig som hemma. Jag känner folk på de andra utbildningarna också. Det finns en respekt för olika religioner här. Muslimer har ett bönerum, säger Farah, som är muslim.
I framtiden vill hon helst jobba på ett demensboende eller ett äldreboende.
När vi är på besök har deltagarna nyligen haft sin första praktikperiod. Henrik Olsson är nöjd med sin praktikplats.
– Jag var på ett demensboende med tolv boende. Det var intressant och lärorikt. Mycket rutiner. Att jobba på ett boende passar nog mig bäst, säger han.
Så småningom tänker han utbilda sig vidare. Silviasyster och silviasjuksköterska är alternativ han funderar på. Det är specialiseringar inom demensvård för undersköterskor och sjuksköterskor.
– Jag har alltid brunnit för att hjälpa människor. Jag är social och har alltid funkat bra med äldre, säger Henrik.
Undersköterska är en skyddad yrkestitel från den 1 juli i år. Beviset om att få kalla sig undersköterska inom vård och omsorg går att ansöka om från Socialstyrelsen.
– Det innebär att kraven skärps. Arbetsgivarna blir nog lite mer noggranna när de anställer. En skyddad titel höjer yrkets status, tror jag, säger Maria Bengtsson.
// Undersköterskeutbildningen på Sundsgården //
Undersköterskeutbildningen är ett tvåårigt yrkesprogram på gymnasienivå. Grundskolebehörighet är ett krav för att kunna bli antagen.
Utbildningen har friskvård och hälsa som inriktning.
Kurser som ingår är anatomi och fysiologi, gerontologi och geriatrik, hälso- och sjukvård, omvårdnad, psykiatri och social omsorg.
Gymnasiekurser i svenska, samhällskunskap och psykologi ingår i utbildningen.
Efter avslutad utbildning har man de kunskaper som krävs för att arbeta som undersköterska inom hälso- och sjukvård och social omsorg.
Sundsgårdens folkhögskola ägs och drivs av Föreningen Sundsgårdens folkhögskola. På Sundsgården går 320 deltagare varav 70 bor på internatet.
Läs mer:
Slutreplik Folkbildningsrådet hänvisar till SCB:s rättsliga grund för insamling av känsliga personuppgifter. Men det är folkhögskolorna som ska bedöma och lämna vidare uppgifterna, vilket kan strida mot dataskyddslagen, skriver Anneli Dahlqvist på Bona folkhögskola.
Nyheter På konferensen “Nordic summit 2026” i Stockholm diskuterade folkhögskolor från hela Norden hur undervisningen kan stärka ungas förmåga att ta plats i samhällsdebatten.
Minnesord Ebbe Andersson var under över tre decennier en drivande kraft i samarbetet mellan svenska och tanzaniska folkhögskolor, skriver Clara Hyldgaard Nankler.
Nyheter Förslaget till nya villkor för distansundervisning möter kritik från Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation.
Krönika När lärarens auktoritet diskuteras blandas den ofta ihop med auktoritärt ledarskap. Men utan en medveten hållning blir det svårt att skapa trygghet och lärande – därför behöver vi tala om pedagogisk auktoritet, skriver Hans Carstensen.
Forskning Vad består folkhögskolans kärna av? Folkhögskolläraren och forskaren Richard Lindberg har låtit 30 lärare samtala om vad som präglar uppdraget.
Nyheter På Röda Korsets folkhögskola pågår en kurs där undervisning och praktik hänger ihop från start – med målet att göra deltagarna redo för arbete i hemtjänsten.
Forskning Deltagare med npf upplever att de får en ljusare framtidstro när de går på folkhögskola, och ökad tro på att de kan lära. Det visar en pågående studie vid Malmö universitet.
Så gör vi Boknörden Marija Fischer Odéns deltagare läser på grundskolenivå och är sällan intresserade av läsning. Därför satsar hon på mysläsning – i världar de älskar att vistas i.
Nyheter Antalet deltagare minskar på folkhögskolans samtliga typer av kurser, visar nya siffror från SCB. Förklaringen är uteblivna uppräkningar av statsbidraget, menar Olle Westberg generalsekreterare på RIO.
Kultur I lägen när folkhögskolan kritiseras är det viktigt att kunna begripliggöra utbildningsformens värden för beslutsfattare och allmänhet, menar forskaren Susanna Alexius.
Krönika Friheten i folkhögskolan är både en tillgång och en utmaning. När den ska förklaras för omvärlden krävs nya sätt att synliggöra dess värde, vilket inte är helt enkelt, skriver Anna-Karin Hallonsten.
Nyheter Hellidens folkhögskola, utanför Tidaholm, har länge klarat sig på små marginaler. Men efter indragna statsbidrag och oförutsedda underhållskostnader kämpar skolan med ett akut underskott på sex miljoner.
Ledare När Sverige stod utan regering hösten 2018 höll samhället ändå ihop. I dag ser vi hur samma institutioner ifrågasätts – samtidigt som fokus flyttas från bildning och delaktighet till kontroll och repression, skriver Tomas Rosengren.
Reportage Små vardagsmeningar kan bli stora steg framåt. På Skeppsholmens folkhögskola möts deltagare från hela världen i en undervisning där språk, samhälle och framtid hänger ihop.
Porträtt Prisbelönt regissör och bärare av en stark berättartradition. På Wik folkhögskola formar Dani Kouyaté framtidens filmskapare.
Nyheter När den europeiska paraplyorganisationen för vuxenutbildning, EAEA, samlades till styrelsemöte i Stockholm stod nedskärningarna högt på dagordningen.
Nyheter Missnöje har väckts mot de nya villkoren för distansundervisning på folkhögskola. – Helt befängt, säger rektorn Mats Lundborg.
Debatt Elwood Overholt, lärare och samordnare på allmän kurs vid Sigtuna folkhögskola, kritiserar Folkbildningsrådets förslag till nya bidragsvillkor.
Porträtt Att skriva är att famla, menar Malin Lindroth. Hon misstror manualer, hierarkier och färdiga svar. Ändå – eller just därför – lär Malin Lindroth andra att skriva, på Sörängens folkhögskola i Nässjö.
Nyheter Från och med i år finns det 70 miljoner kronor extra i bidrag till folkhögskolan för deltagare med funktionsnedsättning och för kurser med språkstärkande insatser.
Nyheter Folkhögskolorna behöver 189 miljoner kronor mer per år, enligt Folkbildningsrådets budgetunderlag för kommande år. Dessutom föreslås 5 000 nya årsstudieplatser.
Reportage Ett arbetslag – precis som alla andra. Och i ständig förändring. Följ med på ett samtal om halvkokta idéer, gifta par och vikten av att prata.
Krönika Kanske är folkhögskolans styrka just att den ger tid, skriver Anna-Karin Hallonsten, redaktör på tidningen Folkhögskolan.
Forskning När skönlitteratur blir kursmoment möts folkbildningens ideal och utbildningssystemets krav – ibland i samspel, ibland i krock. I en studie av skönlitteraturläsning visar forskarstudenten Jessica Elgborn hur samtal och personlig utveckling delvis får ge vika för kursmålen, utan att helt försvinna.
Nyheter Vad händer om skolan slutar kräva att deltagarna ska anpassa sig – och i stället anpassar sig själv? På Bona folkhögskola blev svaret spelplattformen Discord.
Krönika Varför talar folkhögskolan för så döva öron? skriver Tomas Rosengren.
Så gör vi Hur kan teater stärka lärares ledarskap? På Valla folkhögskola möts pedagoger som vill växa genom kreativt utforskande och praktiskt drama.
Kultur En stor del av folkhögskolans deltagare har erfarenheter av att inte bli tagna på allvar i samhällets ögon. Det väcker frågor om hur rättvisa skapas – och vem som får, eller bör, definiera den.
Krönika ”När vi lyssnar, läser och tänker – ibland så det gör ont – kan lärandet kännas som att röra vid något nästan heligt i det mänskliga", skriver Gustav Fridolin.
Nyheter När statsbidraget drogs in för Kista folkhögskola i december 2025 väckte beslutet kritik. Nu ger Folkbildningsrådet sin bild av varför beslutet fattades.
Kultur I en värld där politiker prioriterar effektivitet och resultat har det tidigare så upphöjda kulturbegreppet hamnat i skymundan. Det vill Sverker Sörlin, aktuell med boken ”Kulturens värde”, ändra på.
Nyheter Folkhögskolläraren Johan Hugosson på Sankt Sigfrids folkhögskola skriver egna orkesterstämmor till varje deltagare, anpassade efter deras färdigheter.
Nyheter Christer Nylander är nytillsatt omvärldsstrateg på Folkbildningsrådet: mannen bakom Folkbildningsutredningen med över 20 års erfarenhet i riksdagen.
Nyheter Grimslöv folkhögskola har fått fyra miljoner kronor från Europeiska socialfonden för att starta en ny yrkesutbildning som kombinerar vård, språk och praktik, parallellt.
Nyheter Högre lärartäthet, mer APL och nya krav på distansundervisning i Folkbildningsrådets förslag om statsbidrag till folkhögskolor.
Debatt Folkbildningsrådet har klippt ihop en nidbild av Kista folkhögskola, enligt lärarna Åke Larsson och Paul Frigyes.
Nyheter Efter Folkbildningsrådets besked om indraget statsbidrag står det klart att cirka 70 deltagare från Kista folkhögskola kan fortsätta sina studier på Sundbybergs folkhögskola – medan många andra fortfarande saknar besked.
Krönika Något håller på att gå sönder i Sverige. I tysthet ifrågasätts en av våra mest demokratiska institutioner – folkhögskolan, skriver folkhögskolläraren Anders Clevestad.
Nyheter Efter flera års återkommande kritik och vittnesmål om diskriminering, kränkningar och ledningsproblem beslutar Folkbildningsrådet att dra in statsbidraget till Kista folkhögskola.
Nyheter Lärarna vill stärka deltagare med hög frånvaro, medan arbetsgivarna betonar närvarokravens gränser. Det framkom i forskningsresultat som presenterades på Mimers konferens.
Nyheter Folkhögskoleutbildningarna i Lycksele och Vindeln får nytt hopp. Nedläggningarna pausas efter politisk vändning.
Analys Eldsjälen hyllas ofta, men vad döljer sig bakom begreppet?
Nyheter Deltagaren Laticha Leronius: ”Det här påverkar våra möjligheter att fortsätta ut i livet.”
Porträtt Från alter egot Håkki med hockeyfrilla, till konstnär och lärare på Ålsta folkhögskola. I dag är glesbygden Tomas Erikssons hem och drivkraft.
Nyheter Glokala folkhögskolan har ökat sin omsättning med nio procent det senaste året.
Krönika När No-Excuse kallar det kaos kallar vi det pedagogik, skriver Kristina Ståhlnacke.
Forskning Allmän kurs ses ofta som ”en andra chans”. Enligt läraren och forskaren Gustav Fridolin, tidigare språkrör för Miljöpartiet, är det en farlig beskrivning.
Krönika Bellatrix Lembke, tidigare deltagare på Sommenbygdens folkhögskola, berättar om vikten av folkhögskolan för personer med NPF.
Nyheter Med projektet ”Roots and Futures” vill Sverigefinska folkhögskolan, tillsammans med en finsk yrkeshögskola, skapa nya jobbmöjligheter för deltagarna.