Sofie Nilsson backas upp av rektorn Cecilia Larsson-Ståhl i klassrummet den här dagen. ”Kan man skriva så här?” undrar Zahras Khoder. Jonas Alnatsheh och Yousef Alokar skriver. Foto: André de Loisted
Till startsidan
Reportage Vart tredje år får pojkarna på Rosengårdsskolan i Malmö bättre betyg än flickorna. Den gemensamma nämnaren? Sofie Nilsson, SO- och sva-lärare. Vi besökte hennes klassrum för att ta reda på varför det är så.
Det är några dagar kvar till valet när eleverna i sjätte klass på Rosengårdsskolan får en uppgift. De ska skriva en argumenterande text på temat ”Minska kriminaliteten, men hur?”. Sofie Nilsson, förstelärare i svenska som andraspråk och SO-ämnena, har på tavlan förklarat målet med det de skriver, att kunna strukturen och de språkliga dragen i en argumenterande text.
Rafif Alnader är skrivfokuserad men pausar och berättar om det hon skriver, att hon vill ha högre straff i Sverige, för att det finns så mycket kriminalitet i landet.
– Att skriva en argumenterande text är roligt. Man får säga sin egen åsikt, man får verkligen tänka efter, inte bara berätta vad andra tycker, säger Rafif Alnader.
Eleverna skriver sina texter en och en, men de sitter nära sina klasskompisar och Sofie Nilsson går runt och pratar, diskuterar och ser till att de får vässa sina argument. Samarbete, det hon kallar för kooperativt arbete, är en viktig pusselbit i Sofie Nilssons sätt att jobba.
– Det är till stor hjälp för alla att vi samarbetar. Kan jag något som till exempel min vän inte kan så jag kan lära henne saker och hon kan lära mig sånt jag inte kan. Vi har jobbat så i flera år, det är så bra, menar Rafif Alnader som lägger till att hon är jättebra på att samarbeta.
– Sofie har sagt att vi i klassen har bra muntlig förmåga och att det ser bra ut inför det nationella provet, så ja, det är roligt att jobba med olika klasskamrater, säger Jonas Alnatsheh apropå att samarbete är så vanligt förekommande på lektionerna.
Sofie Nilsson backas upp av rektorn Cecilia Larsson-Ståhl i klassrummet den här dagen. ”Kan man skriva så här?” undrar Zahras Khoder. Jonas Alnatsheh och Yousef Alokar skriver. Foto: André de Loisted
Sofie Nilssons och skolans arbetsmetoder är anledningen till att vi på Ämnesläraren är här den här dagen. För att göra en lång historia kort tittade skolans rektor Cecilia Larsson-Ståhl på resultatskillnader bland eleverna. Det visade sig att pojkarna i sexan vart tredje år hade bättre betyg än flickorna, trots att statistik annars visar att flickor får bättre resultat i samtliga ämnen. Alla dessa sjätteklasser hade det gemensamt att de hade haft samma lärare, nämligen Sofie Nilsson.
Rektorn detaljstuderade Sofie Nilssons undervisning och fann att några av framgångsfaktorerna var struktur, förutsägbarhet, inkludering, tydliga mål och höga förväntningar på prestationer. Så numera arbetar hela Rosengårdsskolan så, samtidigt som man också fokuserar på pojkar som halkar efter, pojkar med språkstörningar och pojkar med olika neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Skolan har därför anställt två logopeder som både möter eleverna och fortbildar lärarna i hur de ska bli bättre på att möta eleverna.
– Mycket forskning visar att pojkarna utvecklas senare, framför allt när det gäller det språkliga. Det ser vi hos oss också, att pojkarna ligger lite efter och då behöver vi stötta upp runt omkring för att de ska komma i kapp och kunna delta på samma villkor, säger Sofie Nilsson.
Rosengårdsskolans rektor Cecilia Larsson-Ståhl.
– Våra elever växer dessutom upp i ett område som är flerspråkigt och en del av dem har inte mött svenska språket särskilt mycket innan de börjar skolan, så de är ju redan i en uppförsbacke. Det gör vårt arbete med språket ännu viktigare, understryker Cecilia Larsson-Ståhl.
I klassrummet arbetar Sofie Nilsson mycket med checklistor och stödstrukturer som exempelvis hjälper eleverna att inleda en mening. Kanske ”Min åsikt är …” eller ”Jag anser att …”. Tanken är att skapa en känsla av delaktighet, ingen ska behöva sitta i klassrummet och inte förstå.
– Alla ska känna att de kan genomföra uppgiften. En i klassrummet skriver på sitt modersmål eftersom vi har fått stödstrukturerna översatta till urdu. Alla kan vara med och jag tror att det gör något med självförtroendet och då gör det i sin tur något med motivationen, man vill lära och du får motiverade elever, menar Sofie Nilsson.
Hon lyfter även vikten av IUP-samtal, motivationssamtal, att kunna sitta ner med ett antal pojkar i lugn och ro: ”Var befinner du dig just nu?” och ”Hur går vi vidare?”
– De pojkarna har en tid i veckan då de träffar en lärare och då diskuterar vi hur veckan har varit, om något har varit svårt eller kanske lätt, om det är något vi måste ändra, säger Sofie Nilsson och berättar att bland annat kränkningsanmälningarna har gått ner kraftigt sedan skolan började med samtalen.
Förhoppningen är att i framtiden kunna ha motsvarande samtal med alla elever i skolan, men än så länge handlar det om minst tre elever i varje årskurs.
Jonas Alnatsheh funderar, Cecilia Larsson-Ståhl läser det han har skrivit och Yousef Alokar är helt inne i skrivandet. Foto: André de Loisted
Forskaren Fredrik Zimmerman, som har skrivit den omtalade boken ”Vad lärare och andra vuxna behöver veta för att pojkar ska lyckas i skolan”, tror mycket på dessa samtal och poängterar att det är ett effektivt sätt att stävja den antipluggkultur som annars lätt får fäste bland pojkar.
– För att det inte anses som manligt att plugga och vara duktig i skolan, säger Sofie Nilsson.
– Det vi gör blir ett sätt att skapa en annan kultur, att få skolan att bli viktig, att man har fokus på det. Det finns till och med pojkar som med flit skriver sämre på prov än vad de egentligen skulle kunna, säger Cecilia Larsson-Ståhl.
Därför har Sofie Nilsson andra sätt att bedöma eleverna på än genom traditionella prov. Hon och hennes kollegor har sett att varken pojkar eller flickor visar sin verkliga förmåga på den typen av prov på Rosengårdsskolan.
– De lär och hjälper varandra genom kooperativa strukturer och vi får ett bättre klassrumsklimat, plus att jag hör mycket när de jobbar i grupp. Jag behöver inte ytterligare ett bedömningstillfälle för det, jag hör ju var de är när det kommer till den muntliga förmågan, säger Sofie Nilsson.
Hon är också tydlig med att i en kooperativ struktur måste alla bidra med sitt, ingen får mer ansvar än någon annan.
– Sedan är det viktigt att poängtera att allt vårt arbete gäller också för flickorna. Det finns flickor som har samma svårigheter som en del pojkar så självklart måste vi vara uppmärksamma så att vi inte tappar flickorna. Vi ser att vårt språkutvecklande arbetssätt gynnar både pojkar och flickor, flikar Cecilia Larsson-Ståhl in.
LÄS ÄVEN
Flickorna har gått om pojkar i alla ämnen
Forskaren: Därför presterar pojkar sämre i skolan
Krönika SO-läraren: Känns som att jag jobbar i motvind, men det finns ljusglimtar.
Debatt ”Flera märkliga avvägningar som kommer skada historieundervisningen.”
Debatt Svenskläraren: Vem äger egentligen elevens text?
Kursplaner Professorn om första steget mot ett slopat sva-ämne.
Nya lärarrollen ”Majoriteten av Sveriges lärare vet, av förklarliga skäl, inte vad det innebär.”
Nya lärarrollen Professorn om paradigmskiftet: ”Att förändra hela sitt arbetssätt blir ohanterligt.”
Nya lärarrollen Forskaren: ”Det oroar mig jättemycket, tyvärr.”
Nya lärarrollen Forskaren: ”I ett sent skede kastade man in ett ofärdigt material.”
Nya lärarrollen ”Det är vi lärare som ska avgöra hur undervisningen bäst genomförs.”
Nya lärarrollen ”Mina elever är chockade över att de faktiskt kan rabbla alla grundlagar.”
Nya lärarrollen Professorn: ”Vi täljer inte guld med täljkniv.”
Nya lärarrollen ”Inte särskilt överraskande att läroplansprocessen nu återigen får hård kritik.”
Lärarpriser ”Nu anlitar skolorna våra medarbetare mer än tidigare.”
Forskning Forskaren: Föräldrarnas press ger tydliga resultat.
Debatt I nationella ”lyft” lappar man bara över de akuta bristerna med tidsbegränsade satsningar.
Debatt ”Eleverna finns kvar. Språkbehoven finns kvar. De behöver fortfarande lära sig.”
Debatt Läraren: Jag undrar hur mycket av sva-försvaret som handlar om elevernas behov.
Läsning Forskaren: Tio böcker som tar oss med på ordentliga resor
Debatt Svenskläraren: ”Vi kan räkna minuterna, men vi kan inte räkna oss fram till förståelse.”
Debatt Svenskläraren: ”Oärligt att låtsas att skrollande på mobilen kvalificerar sig som läsning.”
Debatt Världens mest kända björn fyller 100 år.
Krönika ”Om någon kan hjälpa mig att knäcka den här nöten så skulle jag vara evigt tacksam.”
Nationella prov Så ändras direktiven till svensklärare.
Forskning Forskaren: Tyvärr upptäckte jag väldigt tydliga gruppindelningar.
Betyg Nya siffror: Så har betygen förändrats i ditt ämne
Panelen Hade du velat ha mer ämnesundervisning under din lärarutbildning?
Debatt Svenskläraren: Målet kan inte vara att eleven ska klara ännu en läsförståelseuppgift.
Tävlingar Elina Lundberg nominerad för att ha avslöjat ”avgörande brister i svensk skola”.
Språkintroduktion Prisade sva-läraren: ”Det kan låta självklart, men det är helt centralt.”
Krönika Svenskläraren: ”Analfabeter i Sverige? Inte på vår skola i alla fall.”
Gymnasiearbete Läraren: Gäller att börja förberedelserna redan i årskurs ett.
Debatt Lektorn: Glädje behöver alltså inte betyda att något är enkelt.
Debatt ”Handlingar väger tyngre än ord för barn och unga.”
Krönika Svenskläraren: ”Det är den största utmaningen för mig som lärare just nu”.
Krönika SO-läraren: ”Helt plötsligt är fler elever än vanligt intresserade av hur Sverige styrs.”
Forskning Forskaren: Vi använder för lite tid på lektionerna till det muntliga.
Lektionstipset Svenskläraren och skolbibliotekarien om lyckade samarbetet.
Sparbluffen Forskare och lärare sågar ”differentiering” – pekas ut som en sparbluff.
Sparbluffen ”Nej, ni har inte på fötterna när ni lanserar detta.”
Sparbluffen Sveriges Lärare: ”Differentiering är ingen trollformel som funkar.”
Sparbluffen ”Vi skriver ner förväntningarna på individuella anpassningsåtgärder.”
Sparbluffen ”De blir prisade och hyllade men ingen av dem kan lösa skolans inbyggda systemfel.”
Sparbluffen ”Bullshit och nonsensord.”
Fokus ”Man känner sig tillräcklig och hinner med på ett helt annat sätt.”
Sparbluffen Redaktören: Att alla elever är sysselsatta är ingen garanti för att de lär sig något.
Krönika Svenskläraren: ”Prata på ni. Låt mig undervisa mina elever.”
Forskning Forskaren: ”Det går inte att få ihop, tiden räcker inte till.”
Krönika Svenskläraren om brutala Pisa-raset.
Kursplaner ”Dröm att få vara med och hjälpa till och bidra i det här paradigmskiftet.”
Forskning Forskaren: Viktigt att vi hjälper eleverna att navigera i ett polariserat samhällsklimat.