Tuff utmaning när nationella proven i matte blir digitala

LÄSTIPS: Skolverket svänger: Osäkert om nationella proven blir helt digitala

Matematiklärarna på Fredrika Bremergymnasiet i Haninge har kopplat upp sig för att lyssna på Alexandra Jevring när hon berättar om det exjobb hon gjort som student på KTH.

– Jag ville ta reda på om gymnasieelevers prestation i matematik är beroende av om de löser problemen på papper eller dator, förklarar hon.

Eleverna behöver träna mer på den digitala tekniken än man kan tro.

Hennes slutsatser är tydliga:

– Eleverna behöver träna mer på den digitala tekniken än man kan tro. Min studie visar att de elever som inför ett digitalt prov inte fått tillräcklig övning har svårare att uppnå samma resultat som de skulle göra om de skrev på papper och med vanlig penna.

Tar en del av kapaciteten

Studien är en del av det samarbete om praktiknära forskning som KTH har med kommunerna Haninge, Lidingö och Stockholm. Inom det så kallade KULF-projektet får skolorna chans att ta del av forskning som KTH:s lärarstudenter bedriver i form av examensarbeten. Digitalisering i matematikundervisningen är ett av de områden projektet täcker.

Efter mötet är matematikläraren Rasmus Brugge nöjd. Han är Fredrika Bremergymnasiets representant i samarbetet med KTH.

– Alexandra visade att man inte bara kan ge eleverna ett digitalt prov och sedan tro att de ska klara av att visa sina kunskaper. De kommer vara upptagna med skrivandet på datorn och då går deras kapacitet till det i stället för själva matteprovet, säger han.

Vill ha draghjälp av Skolverket

Hösten 2023 var det egentligen planerat att de nationella proven i matematik skulle bli helt digitala, men en ny EU-dom försenar projektet och Skolverket kommer att presentera en ny tidsplan senare i vår. För att kunna förbereda eleverna på bästa sätt inför digitaliseringen av provet hoppas Rasmus Brugge på draghjälp från Skolverket.

– Det är de som driver på att vi ska ha digitala prov och då borde de också hjälpa oss att förbereda eleverna, säger Rasmus Brugge.

Mer likvärdig bedömning

Hans kollega Monika Westerlund ser flera fördelar med en digitalisering av de nationella proven. En är att elevernas svar avidentifieras.

– Bedömningen blir mer likvärdig när jag inte ser namnen på eleverna. Eftersom lösningarna kommer att distribueras digitalt kan mina elevers prov rättas av en lärare på en annan skola.

Med digitala prov tror Monika Westerlund också att det blir mindre utrymme för fusk. När elever fuskar är det oftast i den första delen av provet med enklare frågor. Ställs de frågorna i stället i digital form kommer svaren döljas på datorn så fort de är inskrivna. Risken att någon kan kika över axeln blir minimal.

Monika Westerlund sitter med i en referensgrupp till de nuvarande nationella proven. Där har hon hört att det nya proven kanske inte blir helt digitala, utan till viss del även manuella som i dag.

– De mer komplexa uppgifterna kanske även i fortsättningen kommer att skrivas för hand, eftersom många elever inte kan skriva digitalt tillräckligt bra, säger hon.

När försteläraren Petra Mikkelborg får höra det blir hon bekymrad.

– Vad är då syftet med att digitalisera? Argumentet att minska arbetsbelastningen för oss lärare faller ju om en del av provet blir som det alltid har varit. Kortsvaren rättar man snabbt, det är de utredande frågorna som tar tid, säger Petra Mikkelborg.

Den digitala kompetensen varierar

Hon håller med om att det kan vara mer rättssäkert om någon annan rättar de egna elevernas prov. Det är också bra att rättningen blir mer samordnad än i dag. Men när det gäller de mer komplicerade uppgifterna pekar hon även på nackdelar.

– Det är ju jag som ser mina elevers kunskaper och det är jag som ska sätta betygen. Om inte jag får rätta proven ser jag inte vad de missar på. Som lärare läser jag också mellan raderna och ser vad det är för kunskaper de ändå visar.

Petra Mikkelborg tar Alexandra Jevrings slutsatser som stöd för att elevernas provresultat blir bättre om de får skriva för hand på vanligt papper.

– Forskningen i allmänhet säger inte att digitalisering är bättre när det gäller inlärning. Den säger tvärtom. Man tänker att ungdomar i dag är väldigt digitala, men med all distansundervisning märker vi att den digitala kompetensen varierar. Många elever tycker att det är knepigt.

Hon uppskattar möjligheten för skolan att ta hjälp av KTH-studenter och hoppas att kollegorna snart kan träffas för att diskutera vilka frågor matematikundervisningen på Fredrika Bremergymnasiet skulle ha nytta av att få belysta. Digitaliseringen av de nationella proven är bara en av många utmaningar lärarna står inför.

– Det är inte alltid vi når fram till skolledningen med det vi säger. Kommer någon utifrån och säger samma sak blir det enklare, säger Petra Mikkelborg.

Argumentet att minska arbetsbelastningen för oss lärare faller ju om en del av provet blir som det alltid har varit.

Biträdande rektor Maria Barnes märker en oro inför tekniken bland en del av skolans lärare. De som är yngre har jobbat med datorer hela livet, men de som närmar sig pensionen har fått lära sig längs vägen.

– Som lite äldre har jag själv i vissa situationer haft svårt att gå över till dator. För mig sitter minnet i handen och därför skriver jag helst minnesanteckningar för hand, säger hon.

Riskerar likvärdigheten

Maria Barnes är också bekymrad över hur övergången till mer digital undervisning och fler digitala prov i matematik ska bli likvärdig för eleverna.

– Några lärare lär sig snabbt och tycker att det är helt fantastiskt, medan andra tycker att det är svårt och känns konstigt. En lärare kanske använder mycket digitala verktyg – en annan gör det inte. För eleverna innebär det att undervisningen kan bli på olika digital nivå beroende av vilken lärare de får, säger hon.

Alexandra Jevring gjorde sin studie på ett antal elever i Stockholm Science and Innovation School, en gymnasieskola i Kista i norra Stockholm.

– Att få en möjlighet att komma ut och göra praktiknära forskning genom att testa sina frågeställningar direkt på elever har varit fantastiskt. Vet man att skolan kan ha direkt användning av studien blir man så mycket mer motiverad, säger hon efter mötet med lärarna på Fredrika Bremergymnasiet.

Ögonöppnande studie

På Stockholm Science and Innovation School var det Håkan Elderstig, förstelärare med inriktning mot matematik, som var Alexandra Jevrings kontaktperson.

– Att få någon som utvärderade vår verksamhet med vetenskapliga metoder var en stor förmån. Hennes slutsats att det blir bättre om man tränar på att använda digitalpennan låter ganska självklar, men var en ögonöppnare eftersom man gärna tar för givet att ungdomar är bra på allt det digitala, säger han.

Examensarbetet ledde till att de elever som började ettan i höstas fick varsin digitalpenna när de hämtade ut sina datorer.

– Det var en extra investering för skolan och då är det bra att ha stöd i att vi med hjälp av Alexandras studie hade sett att eleverna behöver tillgång till pennorna tidigt, säger Håkan Elderstig. 

LÄS ÄVEN

Skolverket svänger: Osäkert om proven blir helt digitala

Elever har lågt självförtroende i matte och NO

Nytt skolmaterial tar med eleverna till en fossilfri framtid

Nya siffror: Ointresserade elever stort problem i matte- och NO-undervisningen