Osäkert om NP i matte blir helt digitala
Digitala nationella prov Nationella proven i matematik kan bli både digitala och manuella. Provet ska pröva kunskaperna i matematik, inte hur duktig man är på att förstå en viss typ av digitalt verktyg, betonar Anders Boman, enhetschef på Skolverket.
Planen att införa digitala nationella prov i matematik ligger fast, men Skolverket meddelar nu att proven kanske inte blir helt digitala, som det först var tänkt.
– Det kan bli så att en del av provet är digitalt, men inte alla delar. Vi hoppas komma fram till hur utformningen blir under året, säger Anders Boman, enhetschef för nationella prov på Skolverket.
Alldeles för få digitala pennor
Provet kan inte konstrueras på ett sätt som förutsätter en utrustning som majoriteten av skolorna inte har, framhåller han.
Anders Boman. Foto: Skolverket
– Förutsättningarna ska vara desamma för alla elever. Men i dag är andelen skolor där elever har tillgång till digital penna och möjlighet att skriva på skärm alldeles för låg. Staten kan inte heller säga åt skolhuvudmännen att de ska köpa in utrustningen.
Umeås och Stockholms universitet har i uppdrag att hitta nya format för matematikproven i den digitala miljön. En slutsats i det arbetet kan bli att elever klarar att lösa mer komplicerade uppgifter om de får ha papper och penna och en miniräknare som de är vana vid, men att det blir för krångligt att använda digitala verktyg i datorn.
Matematiskt kunnande i fokus
Framför allt gäller det om tekniken är begränsad till att skriva med tangenter på datorn. Den tankemöda som behövs för att klara de olika handgreppen och funktionerna kan innebära att det inte är de matematiska kunskaperna som prövas utan hur väl man förstår sig på mjuk- och hårdvara. Digital penna är lättare – med den kan eleverna rita grafer och ekvationer eller anteckna precis som med en vanlig penna.
– Nationella provet ska pröva kursplanen och ämnesplanen i matematik, inte hur duktig man är på att förstå en viss typ av digitalt verktyg. Märker vi att annat än det matematiska kunnandet hamnar i fokus på en fråga, då kan vi inte utforma en provfråga på det sättet.
Samuel Sollerman. Foto: Niklas Björling
Ansvaret för att utforma matematikproven i grundskolan och kurs ett på gymnasiet ligger hos Prim-gruppen vid Stockholms universitet. Proven vilar på en teknisk plattform som Skolverket utvecklar tillsammans med en extern aktör. Flervalsuppgifter är enklast att digitalisera, framhåller Prim-gruppens föreståndare Samuel Sollerman. Utmaningen är redovisningsuppgifterna där eleverna ska föra resonemang.
– Elever är vana vid att rita figurer och matematiska symboler på papper. Därför är digital penna något vi önskar ska finnas i systemet.
Har flera olika spår
För närvarande är det inte möjligt. I avvaktan på besked om vad plattformen klarar arbetar Samuel Sollerman och hans medarbetare med flera alternativa provupplägg. En modell är att eleverna både får och löser provuppgifterna på datorn. En annan är att de får uppgifterna digitalt men löser dem på papper. En tredje variant är att uppgifterna kommer på papper och att eleverna även löser dem på papper.
En förhoppning är att det nya nationella provet i matematik även ska innehålla interaktiva uppgifter.
– Det kan handla om geometriska figurer som eleven får undersöka genom att dra i och vrida på, eller att fylla i och sortera tabeller. Den typen av uppgifter skulle öka provens validitet genom att man då prövar en större del av styrdokumenten, säger Samuel Sollerman.
UPPDATERING: I en tidigare version av den här texten skrev vi att planen att införa de digitala nationella proven från och med 2023 ligger fast. Men efter att vi gjort intervjun med Skolverket fastställdes en ny EU-dom som försenar införandet. Skolverket kommer att presentera en ny uppdaterad tidsplan senare i vår. Här kan du läsa mer om domen.
LÄS ÄVEN
Nya siffror: Ointresserade elever stort problem i matte- och NO-undervisningen
Ämneslärare – har du rätt lön?
