Ointresserade elever stort problem i matte och NO
Timss
Lärare i NO och matematik måste ta fasta på den verklighet ungdomar lever i.
– Eleverna tycker att vetenskap är spännande, men de lyssnar inte om lärarna bara pratar atomer och molekyler, säger Magnus Oskarsson, forskare och Timss-expert om nya dystra siffrorna.
Ointresserade elever påverkar undervisningen i matematik och naturvetenskap, visar den senaste Timss-rapporten. Hela 72 procent av de svenska åttondeklassarna har lärare i matematik som anser att undervisningen begränsas av att eleverna saknar intresse, stör eller uteblir från lektionerna (se diagrammet nedan för en detaljerad beskrivning av vilka faktorer som begränsar mest). För NO-ämnena är motsvarande siffra 65 procent.
Samtidigt visar de studier som Magnus Oskarsson och andra forskare gjort att svenska ungdomars intresse för naturvetenskap i sig har ökat. Problemet, anser han, är att lärarna inte lyckas fånga upp det.
– Elever är intresserade av vad som händer i deras eget liv. Vad ska jag äta för att må bra, hur ska jag träna för att må bra? Då gäller det att utgå från det i undervisningen, säger Magnus Oskarsson.
Han är docent vid institutionen för matematik och ämnesdidaktik vid Mittuniversitetet i Sundsvall, har haft uppdrag som nationell projektledare för Pisa och arbetar med mätningar som är underlag för Timss.
Saknas ofta koppling till verkligheten
Hur man botar allvarliga sjukdomar och epidemier fångar de flesta 15-åringars intresse, framhåller Magnus Oskarsson. Likaså rymden och frågor där vetenskapen inte har färdiga svar.
– Däremot väcker frågor om till exempel ljud och ljus inget större intresse, även om de presenteras i sammanhang som kopplar till musikinstrument och regnbågar. Problemet här är att eleverna inte upplever grundfrågeställningen som relevant.
Av den senaste Timss-mätningen framgår att NO-lektioner i Sverige sällan bygger på undersökande undervisningssätt. Ofta saknas en koppling till verkligheten utanför klassrummet. Som exempel tar Magnus Oskarsson en brand som påverkade en hel stad, men där nästan ingen lärare använde händelsen i undervisningen i NO.
– I samband med en eldsvåda finns hur mycket som helst att ta upp på en kemilektion. Det luktade starkt från branden och flera skolor var nästan tvungna att stänga, men lektionerna fortsatte ändå som vanligt.
NO i ett block ökar intresset
Magnus Oskarsson har en bakgrund som gymnasielärare i matematik och fysik. Han ser att problemet med elever som inte är intresserade av undervisningen är särskilt framträdande i Sverige och andra länder med en tydlig uppdelning av de naturvetenskapliga ämnena. I länder där ämnena är samlade i ett block – bland annat Norge, Danmark och Storbritannien – är intresset större.
– Våra elever lär sig om elektroner på kemin, men när de kommer till fysiklektionen måste vi förklara att det är samma elektroner vi pratar om där.
För att vända utvecklingen måste lärarna får mer tid att utveckla undervisningen. Magnus Oskarsson efterlyser mer samarbete mellan lärare och mellan skolor. Mycket bra arbete pågår, men det får inte tillräcklig spridning.
– Eleverna behöver känna att lärarna är med i deras värld. Undervisningen måste kännas modern, säger han.
LÄS ÄVEN
Humorserie ska locka fler tjejer till matten
Matteprofilernas krav efter Timss-resultatet
Ny forskning: Högpresterande elever minst intresserade av matte
