
Här är faktorerna som stör eller begränsar undervisningen. Källa: Timss 2019
Timss
Lärare i NO och matematik måste ta fasta på den verklighet ungdomar lever i.
– Eleverna tycker att vetenskap är spännande, men de lyssnar inte om lärarna bara pratar atomer och molekyler, säger Magnus Oskarsson, forskare och Timss-expert om nya dystra siffrorna.
Ointresserade elever påverkar undervisningen i matematik och naturvetenskap, visar den senaste Timss-rapporten. Hela 72 procent av de svenska åttondeklassarna har lärare i matematik som anser att undervisningen begränsas av att eleverna saknar intresse, stör eller uteblir från lektionerna (se diagrammet nedan för en detaljerad beskrivning av vilka faktorer som begränsar mest). För NO-ämnena är motsvarande siffra 65 procent.
Här är faktorerna som stör eller begränsar undervisningen. Källa: Timss 2019
Samtidigt visar de studier som Magnus Oskarsson och andra forskare gjort att svenska ungdomars intresse för naturvetenskap i sig har ökat. Problemet, anser han, är att lärarna inte lyckas fånga upp det.
– Elever är intresserade av vad som händer i deras eget liv. Vad ska jag äta för att må bra, hur ska jag träna för att må bra? Då gäller det att utgå från det i undervisningen, säger Magnus Oskarsson.
Han är docent vid institutionen för matematik och ämnesdidaktik vid Mittuniversitetet i Sundsvall, har haft uppdrag som nationell projektledare för Pisa och arbetar med mätningar som är underlag för Timss.
Hur man botar allvarliga sjukdomar och epidemier fångar de flesta 15-åringars intresse, framhåller Magnus Oskarsson. Likaså rymden och frågor där vetenskapen inte har färdiga svar.
– Däremot väcker frågor om till exempel ljud och ljus inget större intresse, även om de presenteras i sammanhang som kopplar till musikinstrument och regnbågar. Problemet här är att eleverna inte upplever grundfrågeställningen som relevant.
Av den senaste Timss-mätningen framgår att NO-lektioner i Sverige sällan bygger på undersökande undervisningssätt. Ofta saknas en koppling till verkligheten utanför klassrummet. Som exempel tar Magnus Oskarsson en brand som påverkade en hel stad, men där nästan ingen lärare använde händelsen i undervisningen i NO.
– I samband med en eldsvåda finns hur mycket som helst att ta upp på en kemilektion. Det luktade starkt från branden och flera skolor var nästan tvungna att stänga, men lektionerna fortsatte ändå som vanligt.
Magnus Oskarsson har en bakgrund som gymnasielärare i matematik och fysik. Han ser att problemet med elever som inte är intresserade av undervisningen är särskilt framträdande i Sverige och andra länder med en tydlig uppdelning av de naturvetenskapliga ämnena. I länder där ämnena är samlade i ett block – bland annat Norge, Danmark och Storbritannien – är intresset större.
– Våra elever lär sig om elektroner på kemin, men när de kommer till fysiklektionen måste vi förklara att det är samma elektroner vi pratar om där.
För att vända utvecklingen måste lärarna får mer tid att utveckla undervisningen. Magnus Oskarsson efterlyser mer samarbete mellan lärare och mellan skolor. Mycket bra arbete pågår, men det får inte tillräcklig spridning.
– Eleverna behöver känna att lärarna är med i deras värld. Undervisningen måste kännas modern, säger han.
LÄS ÄVEN
Humorserie ska locka fler tjejer till matten
Matteprofilernas krav efter Timss-resultatet
Ny forskning: Högpresterande elever minst intresserade av matte
Vi lärare debatt Debattören: Fokusera på praktiska färdigheter och disciplinära grundkunskaper.
Lärarutbildning ”Jag hade verkligen önskat att få metodik i mina ämnen.”
Krönika Matteläraren om den nya tidens stora utmaningar.
Matematik no teknik Professorn: Tydlighet gör det lättare för lärare att jobba självständigt.
Matematik no teknik ”Vi kan inte vara ett land som inte läser.”
Reportage ”Skolsystemet är inriktat på medelelever och inte så bra som det skulle kunna vara för högpresterande elever.”
Lektionstipset Gymnasieläraren om varför eleverna behöver en wow-upplevelse.
Forskning Drygt två tredjedelar klarar inte ett enkelt mattetest.
Forskning Forskaren: Kopplingen mellan ämnesinnehåll och språk måste vara tydlig.
Matematik no teknik Teknikläraren: Givande för eleverna att försöka komma på nya tekniska lösningar.
Forskning Fysikläraren: Vi fastnar ofta i själva proceduren och lägger inte så mycket kraft på förståelsen.
Nationella prov Skolverket har inget definitivt svar på vad det beror på.
Forskning Forskaren: Är det bullrigt och trångt får eleverna sitta tysta och räkna i matteboken.
Forskning Forskaren: Flickorna har oftast en större rädsla att säga fel.
Betyg Sämsta noteringen någonsin i både fysik och kemi.
Läromedel Har inga planer på att sluta: ”Måste uppdatera innehållet.”
Betyg Skolverket: Andelen F ökar kraftigt.
Reportage Teknikläraren som utvecklar undervisningen i takt med samtiden.
Undervisning Därför valde vi att bli lärare i våra ämnen.
Lektionstipset Matematikläraren drar nytta av sina psykologikunskaper.
Matematik no teknik NO-läraren: Varför tar inte alla chansen?
Krönika Matteläraren: Rädslan för att göra fel minskar när stämningen är avslappnad.
Pedagogik Gymnasieläraren: Ger en variation i undervisningen som höjer elevernas motivation.
Matematik no teknik Forskaren: ”Alla kan bli bra på matte.”
Stoffträngseln Skolverket: Enbart mer undervisningstid hjälper inte.
Gy25 ”Ett haltande system med inbyggda nödlösningar.”
Matematik no teknik NO-läraren: Viktigt att höja blicken och inte fastna i sin egen lilla värld.
Forskning Forskaren: Krävs en allmän läsförståelse – men också något mer.
Forskning Forskaren: Matematiksvårigheter kan inte enbart lösas med matematikinsatser.
Forskning Forskaren: De begränsade kunskaperna påverkar elevers prestationer.
Forskning Forskaren: ”Garantin kan nästan vara ett hinder för stöd”.
Forskning Forskaren: Lärarna pressas att sträva efter mycket men ytligt ämnesinnehåll.
Vi lärare debatt Kemiläraren: De stryper det viktigaste riktmärket vi har när vi sätter betyg.
Forskning ”Djur är ofta närvarande som objekt men sällan som subjekt.”
Forskning Professorn: Likvärdigheten är allra lägst i Sverige.
Vi lärare debatt Kemiläraren: Varför vill Skolverket försvåra för oss i tydligheten mot elever?
Panelen ”Det kan vara lite ledsamt att ta avsked.”
Krönika ”För en skoltrött 16-åring kan det kännas helt främmande.”
Efterspelet Skolverket: Hög tid att huvudmännen tar tag i tekniken.
Reportage Mattelärarna om modellen som får alla att höja sig.
Betyg och bedömning Här är professorns fem bästa tips.
Forskning Finns ett behov av att skapa sammanhang och forum där tjejerna kan träffas.
Lektionstipset Så får hon eleverna att förstå svåra facktexter.
Uthållighetsraset Arbetssättet – steg för steg.
Matematik no teknik ”Jag kommer inte tvinga någon elev att vara med.”
Vi lärare debatt Matteläraren: Det är ovärdigt, Skolverket!
Forskning Professorn: Jag vill ta chansen att försöka påverka
Nationella prov NO-läraren: Det är förjävligt.
Panelen Sex lärare svarar.
Pedagogiska tips Här är forskarens fem bästa tips.