
Vårdeleven Trinity Rosenholm har inte gillat distansundervisningen, hon har känt sig ensam och lärt sig mindre än hon hade hoppats. Foto: Gustav Gräll
Reportage
Lektioner via skärm har inte varit det svåraste under pandemin. Svårast har varit att klara det arbetsplatsförlagda lärandet när vårdboenden haft besöksförbud och byggen har stannat av.
Det berättar lärare och elever på Yrkesgymnasiet i Huddinge.
Korridorerna är ovanligt tomma på Yrkesgymnasiet i Huddinge då många elever fortfarande undervisas på distans. På plats i skolan är Trinity Rosenholm, som går i tvåan på vård- och omsorgsprogrammet. Hon har som andra gymnasieelever fått stora delar av sin undervisning på distans. En trilskande mikrofon har irriterat henne, men ännu värre är att hon inte kommit ut på de apl som hon har rätt till.
– Jag behöver vara på ett LSS-boende också, men det har inte gått.
Hantverksyrket är ett socialt yrke, eleverna måste lära sig att interagera med andra.
Bristen på apl-platser är allra störst på vård- och omsorgsprogrammet, eftersom boenden har infört besöksstopp och hemtjänsten vill begränsa antalet personer i människors hem. Trinity Rosenholm har lyckats få viss praktik på ett äldreboende men nu vill hon lära sig mer. Undervisning på distans har inte passat henne och nu börjar hon misströsta.
– Jag känner mig inte lika motiverad som tidigare inför mitt yrkesval.
Hennes vårdlärare Sara Ullman är inte i skolan då hon varit i närheten av en covidsmittad. På telefon berättar hon att det varit en tuff tid för eleverna:
– Jag förstår att de är frustrerade, vi gör allt som står i vår makt för att hitta fler apl-platser. Trinity kommer att få komma till ett LSS-boende, jag lovar.
Kommer alla att få så mycket apl som de har rätt till innan de går ut?
– Absolut, våra elever kommer inom kort att erbjudas vaccin och det kommer att öppna dörrar.
Och de som ligger efter till följd av distansundervisningen?
– I våras märkte vi vilka elever som hade svårast att arbeta hemifrån. Så när skolan stängde igen i december kunde vi erbjuda dem att komma in och få extra undervisning, speciellt i matte, svenska och engelska.
Vårdeleven Trinity Rosenholm har inte gillat distansundervisningen, hon har känt sig ensam och lärt sig mindre än hon hade hoppats. Foto: Gustav Gräll
Den här terminen har Yrkesgymnasiet i Huddinge kunnat genomföra mer skolundervisning sedan restriktionerna ändrats. Det var en befrielse att kunna välkomna fler elever till skolans lokaler, menar VVS-läraren Johan Svensson:
– Jag tycker att distansundervisningen har gått över förväntan, men eleverna blir utan tvekan mer aktiva på lektionerna när de är här. Och mina genomgångar går snabbare.
Den skolmiljö som möter besökaren på Yrkesgymnasiet i Huddinge är långt ifrån den som gällde före coronan. Receptionen är mörk och nedstängd, administratören tillhör en riskgrupp och jobbar hemifrån. Det närmar sig lunch, men serveringspersonalen håller sig borta, i stället står maten travad i plastlådor på ett sidobord.
Några enstaka elever släntrar förbi, men vi talar inte om några fulla lokaler. Sedan kravet på distansundervisning togs bort i slutet av januari är ungefär en fjärdedel av eleverna på plats varje given dag.
Men att välkomna elever tillbaka har inte varit helt okontroversiellt, berättar rektorn Erik Nilsson:
– Vissa i personalen har varit oroliga för smittan, men jag tycker att vi hittat en bra balans nu.
Det är glest mellan borden: cirka en fjärdedel av eleverna är på plats i skolan, jämfört med hur det hade varit utan pandemin. Foto: Gustav Gräll
Smittan har varit en stor fråga även när det gäller att hitta apl-platser och få praktikperioderna att fungera. Föräldrar har varit skeptiska till att barn ska åka kollektivt, och vissa företag har dragit sig för att ta emot elever. VVS-läraren Johan Svensson tycker att det blivit ännu svårare, jämfört med förra våren:
– Många företag går helt enkelt sämre nu, byggprocesser har stannat av. Därtill har de stora drakarna i vår bransch permitterat så många medarbetare att de har svårt att hitta handledare.
Hittills har man ändå i stort sett fått ut elever på den praktik som de har rätt till, men Johan Svensson är osäker på om de lärt sig riktigt lika mycket som under normala omständigheter.
– Jag brukar åka ut till företagen och vara med när eleven är ute på jobb, kolla med handledaren att kunskaperna gått fram. Men många gånger har jag fått vara kvar utanför, människor vill inte få in fler vuxna än nödvändigt i sina hem.
Har även era elever nekats att komma med in i bostäderna?
– Ja, det har hänt.
Mot den bakgrunden är han glad att på nytt kunna ta emot elever i skolans egen verkstad, där han kan gå igenom varje moment och verkligen se att eleverna förstått. När vi besöker verkstaden under vår rundtur framgår det tydligt att man ligger efter med de praktiska övningarna.
– Titta på den här halvtomma långa väggen! I normala fall skulle vi ha hunnit bygga ett helt värmesystem. Men hittills har vi bara bockat några rör.
Oliver Alknouri har tyckt att det varit skönt att inte åka till skolan varje dag. Och kompisarna har han haft kontakt med via snapchat. Foto: Gustav Gräll
Med på rundturen är Oliver Alknouri i årskurs 2, han tycker att det gångna året gått rätt bra trots allt. Han har lärt sig mycket på apl och tycker att distansundervisningen varit riktigt skön:
– Jag kommer att sakna den när pandemin är över! Slippa gå upp tidigt för att hinna med bussen, slippa klä på sig före lektionen, en kaffe vid datorn.
Oliver är ”rätt självgående”, men det är värre med hans tvillingbror som går elprogrammet.
– Han behöver någon som pushar honom, annars blir ingenting gjort.
Johan Svensson berättar att han väljer relativt enkla uppgifter när han undervisar digitalt.
– Blir uppgifterna för svåra så förlorar jag dem, då är risken stor att de börjar spela dataspel.
Vad är svårast med att undervisa via skärm?
– Att jag inte kan läsa deras kroppsspråk för att kontrollera att de har förstått. Att jag inte kan hjälpa elever som dröjer sig kvar efter lektionerna, elever som inte vågar ställa sina frågor digitalt.
Yrkesläraren Johan Svensson uppskattar att de nu kan ha lektioner i verkstaden igen, eleverna ligger efter i byggandet av värmesystem. Foto: Gustav Gräll
Han har också elever som tvärtom lärt sig ännu mer av att kunna arbeta i lugn och ro därhemma, elever som varit glada att de sluppit ljuden och stöket i klassrummet. Men här vill han också rikta en varning:
– Visst är det bra att de lärt sig mer, men hantverksyrket är ett socialt yrke, eleverna måste lära sig att interagera med andra. Den delen av inlärningen hämmas nu.
Yrkesgymnasiet i Huddinge är litet, mindre än 300 elever. Att de klarat pandemin relativt väl beror också på att lärarna i hög grad ställt upp för varandra. Johan Svensson har till exempel hoppat in som matematiklärare:
– Det har varit svårt att hitta vikarier. Och det är ju bättre för eleverna att träffa någon de känner, det ger den trygghet som behövs när så mycket är annorlunda.
Lektionstipset Eleverna tar gymnasiearbetet på största allvar. De vet att branschen kommer till skolan och besiktigar det de har gjort, säger yrkesläraren Jan Stenström.
Reportage Färg, form och försäljning är viktigt att behärska för florister. På S:t Eriks gymnasium har eleverna en butik att öva i.I artikeln kan du se vår film från utbildningen.
Lärmiljö Kvalitet i apl är att alla pratar om vad som ska hända och att det finns en plan. Sedan får lärarna använda vilken metod de vill. Det säger Kristoffer Nilsson på Skolverket.Han berättar även att över 170 000 personer har registrerat sig för Skolverkets handledarutbildning.
Skolpolitik Utbudet av yrkesutbildning för vuxna behöver breddas. En del av lösningen kan bli en ny yrkesskola.
Arbetsmiljö Andelen som söker yrkesprogram behöver öka avsevärt. Behoven är extra stora i vården och industrin.– Ett sätt att öka intresset är att synliggör fördelarna med yrkena, säger Katarina Storm Åsell på Sveriges Kommuner och Regioner.
Skolval För första gången på tio år har andelen elever som går ett yrkesprogram ökat. Men ökningen täcker långt ifrån behovet av yrkesutbildade inom flera branscher.
Pedagogik Ha tydliga genomgångar och skapa turordning. Men det är svårt att hinna med alla när det är praktiska moment och eleverna är 30 stycken. Det är några synpunkter på när alla elever vill ha hjälp samtidigt.
Reportage Sju av tio företag har svårt att rekrytera personal. Det vanligaste hindret är att det saknas sökande med gymnasial yrkesutbildning, visar en undersökning av Svenskt Näringsliv.
Reportage Loggbok, uppföljning och frågor. Så kan man sammanfatta samarbetet under den apl som genomförs vid Agnefrids gymnasium i Malmö. De tre parter som möts ute på arbetsplatsen är yrkesläraren Lars Svensson, handledaren Ali Ibrahim samt deras elever.
Krönika Avgörande för att få ett arbete är många gånger att ha klarat gymnasiet. I skolorna jobbar lärare febrilt med att stötta alla elever att klara målen, skriver Björn Andersson, redaktör fr Yrkesläraren.
Krönika Det är av yttersta vikt att yrkeslärare, oavsett om de har legitimation eller inte, får möjlighet att själva läsa in sig i sina kurser. Det skriver yrkesläraren Fabricio Gatica.
Pedagogik Det är svårt att införa idrottsinriktning på yrkesprogram – de återkommande träningspassen krockar med apl-veckorna. Men det går. Rekarnegymnasiet i Eskilstuna har lyckats få fler elever att kombinera idrottskarriär och yrkeskarriär.
Lektionstipset Kortare tid för varje kurs och man kan komma in direkt på djupare diskussioner om yrket. Det säger yrkesläraren Ammi Vestlund är förändringar nu när hon har börjat undervisa vuxna elever.
Lärmiljö Skolorna märker av det kärva läget för många företag i arbetet med att få ut elever på apl.– Vi förstår att det kan vara svårt att ta emot en elev om man inte vet om man kan erbjuda någon anställning. Men man måste tänka långsiktigt, säger Elin Kebert, expert inom kompetensförsörjning på Byggföretagen.
Debatt Skolan ska enligt läroplanen bidra till att alla elever utvecklar kunskaper och förhållningssätt som främjar entreprenörskap, företagande och innovationstänkande. Denna text är inte förändrad i Gy25. Det skriver Jonas Vig, enhetschef på Skolverket i en replik.
Debatt Yrkesläraren: Vissa elever skulle behöva 10–11 år i grundskolan.
Betyg På ett par yrkesprogram är det nära var tredje elev som inte når examen inom tre år. På andra program är det två av fem, visar siffror från Skolverket. En förklaring kan vara att en del börjar jobba innan examen, kommenterar Katarina Storm Åsell som är utredare på SKR.
Debatt Mer entreprenörskap i grund- och gymnasieskolan kan minska ungas utanförskap och öka deras självledarskap. Men Regeringen och Skolverket ser nu ut att missa ett gyllene läge att öka ungas livsmöjligheter, skriver Tove Jarl, vd på Ung Företagsamhet.
Reportage Fler gymnasieelever än någonsin tidigare driver UF-företag. Och företagandet ökar betydligt på flera yrkesprogram.– Jag hade inte startat eget så snabbt utan UF-året, säger Ida Nordström.
Debatt Det nationella provet som eleverna skriver är inte på något sätt färgat av den yrkesutbildning de läser - det är strikt teoretiskt och tar flera timmar att göra. Det skriver matematikläraren Otto Blomqvist.
Annat För få utbildar sig till yrkeslärare och en stor andel lämnar yrket.– Synen på yrkesutbildning måste förändras och lärosätena behöver bli bättre på att visa betydelsen av att yrkesmänniskor utbildar sig till yrkeslärare, säger forskaren Maria C Johansson.
Yrkesutbildning Centerpartiet: ”Gymnasiet är avgörande för unga.”
Arbetsbelastning Stöttning av ledningen, lagom stora klasser och öronmärkt tid för fortbildning. Det är några faktorer som kan få fler yrkeslärare att stanna kvar i yrket enligt vår panel. Yrkeslärare är den lärargrupp där störst andel lämnar skolan.
Lektionstipset Handledare som ger eleverna trygghet, rimlig resväg och att ta tag i problem tidigt. Det är några faktorer för lyckad apl, menar yrkesläraren Madeleine Forsberg, som gör tio arbetsplatsbesök i veckan.
Skolpolitik Man kommer inte att lyckas om man tvingar in unga i branscher som de inte vill vara i. Det säger Embla Persson, ordförande i Sveriges Elevkårer, om lagändringen kring dimensioneringen av olika gymnasieprogram. Ett sätt att få fler att söka yrkesprogram menar hon är att stärka studie- och yrkesvägledningen.
Krönika Tänk vad med pengar kommunerna öser in i kompetensutveckling som lärarna inte vill ha och som till och med får dem att uppleva "förnedring". Det skriver yrkesläraren Malin Nyberg.
Reportage Antalet nya UF-företag är fler än någonsin på yrkesprogrammen. Genom att lära sig om företagande får eleverna kunskaper som de kan ha nytta av hela livet, säger Ulf Lindh, yrkeslärare på byggprogrammet på Nyköpings gymnasium.
Yrkesutbildning El- och energi samt vård- och omsorgsprogrammet behöver fler platser för att möta behoven på arbetsmarknaden. Tre yrkesprogram behöver däremot minskas i flertalet län, visar en ny rapport från Skolverket.
Pedagogik Hästnäringen har tagit initiativ för att kvalitetssäkra hästgymnasier. En del är legitimerade lärare, som får regelbunden fortbildning.Och det finns gott om jobb i branschen, säger Maria Karlsson, kanslichef på Hästnäringens yrkesnämnd.
Gymnasieskola Andelen sökande till yrkesprogrammen har ökat något det här läsåret. Störst är el – och energiprogrammet medan vård- och omsorgsprogrammet har flest sökande som saknar behörighet, visar nya siffror från Skolverket.
Pedagogik Hon skapar förtroendefulla relationer med sina elever - och bidrar till att eleverna får bättre självförtroende. Därför har Carina Karlsson Flink utsetts till årets yrkeslärare.
Annat Eleverna på Realgymnasiet är garanterade jobb inom hotellbranschen och fordonsbranschen.– Vi har fått dubbelt så många förstahandssökande, berättar Kajsa Englund yrkeslärare på Realgymnasiet i Stockholm.
Yrkesutbildning För svårt att komma in på utbildningar, brist på apl-platser och svårt att få elever till tekniska inriktningar. Det var några hinder som togs upp under ett samtal om yrkesutbildning.
Arbetsmiljöansvar Skolornas yrkesprogram behöver se över risker som elever kan drabbas av och som kan ge livslånga sjukdomar. Det kan vara exponering av kemiska eller att andas in cementdamm.
Lärarbrist Academedia har lanserat en kampanj för att få fler yrkesverksamma att utbilda sig till yrkeslärare. Bland annat medverkar lärare och elever från Praktiska Gymnasiet.
Reportage Elever på Realgymnasiet är garanterade jobb på hotell och i fordonsbranschen. Det är superviktigt för vår kompetensförsörjning att få in människor tidigt, säger Ann Mårder på hotellkedjan Strawberry.
Krönika Att få genuina tack från föräldrar som ser jobbet jag gjort för deras barn är något som ger mig välbehövd energi. Det skriver yrkesläraren Fabricio Gatica.
Arbetsmiljö Tid för kärnuppdraget undervisning. Tre lektioner per dag och det ska finnas tid för reflektion, förberedelser och lunch. Det är yrkeslärares åsikter om hur ett bra schema bör se ut.
Lektionstipset Uppgifter utan slut, quiz och variation mellan att eleverna får jobba själv och i grupp. Det använder den prisbelönade yrkesläraren Martin Harari Thuresson i sin klass.
Annat Frustrationen över att känna sig tvungen att prioritera administrativa ärenden i stället för förberedelser för undervisningen tär sannerligen på en lärares etiska kompass. Det skriver yrkesläraren Therese Blomqvist.
Arbetsbelastning Drygt var fjärde utbildad yrkeslärare jobbar inte längre som lärare. Andelen är högre än för någon annan lärargrupp. Men det är inte lönen som får dem att lämna skolan. – Nej, det är brister i arbetsmiljön, säger yrkesläraren och huvudskyddsombudet Peter Olsson. Många går rentav ner i lön på nya jobbet.
Fortbildning Alla lärare på Djurgymnasiet i Stockholm får 5 000 kronor per år öronmärkta till fortbildning. Ledningen är tydlig med att det är lärarna själva som vet vilken kompetensutveckling de behöver.
Reportage Det sprutar grus när eleverna Lukas Berglind och Linnea Johansson kör varv efter varv på Solvallas anrika travbana. Centralt i deras utbildning på travgymnasiet är att både kunna sköta en häst och att lära sig att träna hästar för travtävlingar.
Budgetpropositionen Satsningar på yrkesvux och yrkeshögskola och ett försök med en ny form av yrkesutbildning på gymnasienivå. Det föreslår regeringen i budgeten för nästa år. Johan Pehrson (L), betonar behovet av yrkesutbildade inom industrin, vården, tågtrafiken och restaurangbranschen.
Sveriges lärare Sveriges Lärares ordförande Åsa Fahlén välkomnar att arbetsmarknaden nu får ett större inflytande över utbudet av gymnasieprogram. Men det behövs satsning på vägledning och andra förändringar.
Annat Yrkesprogram är ingen slutstation. Och det är tråkigt att många unga missar möjligheten som en yrkesutbildning ger. Det betonar Elias Larsson, som tillsammans med andra yrkesutbildningsambassadörer har besökt över hundra skolor i år.
Skollagen Skollagen har ändrats så att arbetsmarknadens behov ska vägas in i utbudet av gymnasial utbildning. Nu behöver eleverna vägledas tidigt så att de vet vilka förutsättningar det finns till arbete efter olika program, kommenterar Therese Guovelin på LO.
Elevhälsa Fler gymnasieelever än någonsin tidigare har fått sitt studiebidrag indraget på grund av ogiltig frånvaro. Indraget bidrag är vanligast på fristående skolor.
Lektionstipset Yrkesläraren Sanne Malm-Mark har jobbskuggat lärare och tagit del av hur vården fungerar på Irland. Erfarenheterna kan hon använda i undervisningen. Inte minst när det gäller förståelse för olika kulturer.
Pedagogik Bra med förändringen och statusen på yrkesprogram kanske ökar. Det är några synpunkter på att högskolebehörighet snart ingår som grund på yrkesprogram.