Isak Johansson uppskattar morgonfysen, även om det kan kännas lite trögt de första minuterna.
Till startsidan
Mikael Söderström arbetade många år som målare innan han blev lärare. Nu vill han rusta sina elever för den fysiska belastning som yrkeslivet innebär. Foto: Emma-Sofia Olsson.
Arbetsbelastning Målarläraren Mikael Söderströms morgonfys får alla att vakna. På Dragonskolan blir eleverna ofta påminda om vikten av fysisk träning för att orka med jobbet som hantverkare.
Solen skiner genom glaskuporna i taket. Elever släntrar in, en efter en, lite lagom morgontrötta. De går första året på bygg- och anläggningsprogrammet, inriktning måleri, på Dragonskolan i Umeå. Snart är det dags för startskottet för dagen: morgonfysen – eller morgongympan som några kallar den.
Målarläraren Mikael Söderström leder övningarna. Först sträcks armarna rakt ut och händerna snurras runt i cirklar som blir större och större, sedan mindre och mindre.
– Den här övningen gör vi som ni vet för att smörja upp axlarna. Det är ju den kroppsdel vi kanske nöter på mest i yrket, ropar Mikael Söderström.
Via armhävningar, benböj med målarskaft liggande på skuldrorna och andra övningar går de igenom hela kroppen, fram till de avslutande tåhävningarna på målarbocken.
Isak Johansson uppskattar morgonfysen, även om det kan kännas lite trögt de första minuterna.
Det är ingen slump att Mikael Söderström står där och driver på. Hans engagemang för elevernas hälsa är stort, intresset för träning likaså. Morgonfysen har han kört nästan ända sedan han för snart tio år sedan började som yrkeslärare. Då hade han jobbat som målare i 25 år. Först som anställd, sedan i egen firma med ett par anställda. Nu är firman vilande och han stortrivs med lärarjobbet.
– Att få jobba tillsammans med ungdomar och se dem utvecklas är fantastiskt. Jag brukar säga att de kommer in som stora barn och lämnar som unga vuxna. Det är en fantastisk period i deras liv man får ta del av.
Under de år han drev företag förde han en ständig dialog med sina anställda om träning och hälsa. Alla som ville fick träningskort. I stället för firmafester kunde de åka iväg på tävlingar eller andra aktiviteter. Men i slutändan har vuxna människor ett eget ansvar för att hålla kroppen i trim.
– Som lärare har jag den stora fördelen att kunna nå eleverna tidigt i deras liv. Förhoppningen är ju att kunna påverka. För sanningen är att många i dag inte tar sig så högt upp i åldern innan de drabbas av yrkesskador. Redan vid 25–30 års ålder har man sett att många drabbas. Och det är ju tragiskt, säger Mikael Söderström.
Till vänster: Knäböj. Låt knäna gå i samma riktning som fötterna när du böjer knäna. Det är viktigt att jobba med rak rygg. Knäböj stärker lårens framsida och rumpmusklerna. Till höger: Tåhävningar. Framfoten ska ha kontakt med underlaget. Sjunk ner tills det tar stopp och lyft upp kroppen med hjälp av vadmuskulaturen.
Tunga lyft och vridmoment gör att nacke, axlar, rygg och knän far illa. Även om hjälpmedel och redskap underlättar är en stark kropp nödvändig för att klara belastningarna. Mikael Söderström lägger därför ”en väldigt stor del” av sin tid på att prata med eleverna om hälsa och träning. Det går inte att börja i byggbranschen och inte ta det här på allvar, menar han.
– Om man väljer livsstilen att bli hantverkare – målare i det här fallet – så måste man också ha lite av elitmotionärstänket med att sova, träna och käka ordentligt. Det är ett måste för att orka med jobbet. Det är så pass fysiskt tungt.
Att inte informera eleverna om detta skulle vara ett yrkesfel, tycker Mikael Söderström.
– Det är bara att vara ärlig. I jobbet utsätts vi för både det ena och det andra. Det är viktigt att prata om allting, att man ska ta hand om hörsel, andningsvägar och tänka på helheten när man ger sig in i branschen. För jag tror att många som har jobbat ett tag, jag själv inkluderad, märker att man får sviter av yrket.
Morgonfysen kör han de dagar som elever i årskurs ett och två har praktiskt arbete på schemat. Genomgången tar ungefär en kvart. Målet är att övningarna ska kunna göras i målarkläder. De enda hjälpmedel som används är målarbock och förlängningsskaft.
Att passen hålls direkt på morgonen kan ibland kännas lite jobbigt, tycker eleverna Nathalie Escobar Ulander och Isak Johansson. Men de är också eniga om att övningarna ”ger bra saker”.
– Det ökar ens styrka och man känner att man kommer
igång. Kroppen blir varm, säger Isak Johansson.
Det är bara att vara ärlig. I jobbet utsätts vi för både det ena och det andra.”
Morgonträningen ingår numera som en del av Dragonskolans satsning ”Hållbart yrkesliv”. Sex av de yrkesprogram som finns på skolan deltar i arbetet med att stärka eleverna inför det kommande arbetslivet.
– Huvudfokus är träning, kost samt sömn och återhämtning, säger Angelica Kny Vesterlund, yrkeslärare på barn- och fritidsprogrammet, som tillsammans med en kollega drog igång arbetet för ett par år sedan.
Många yrkesutbildningar ställer höga krav på en funktionell kropp. Därför tycker hon att det är viktigt att tidigt jobba kontinuerligt med fysisk träning.
– Det är en utmaning då vi ser att många rör på sig allt mindre. Vi tror på att skapa goda vanor för att eleverna ska få en bra grund att stå på inför arbetslivet, säger Angelica Kny Vesterlund.
Med hjälp av träning på schema, temadagar och föreläsningar arbetar skolan för att nå målet.
I dag övar eleverna på att måla vid lister och dörrar på fri hand. Foto: Emma-Sofia Olsson.
Mikael Söderström menar att både yrkeslärare och handledare på företagen har ”ett enormt stort ansvar” att vara ärliga med hur fysiskt tufft jobbet kan vara.
I sina dagliga snack med eleverna brukar han vara tydlig.
– Tycker du att det är tungt att lyfta färghinkar, ja då kan du inte säga att du inte orkar, för ingen annan kommer att bära hinken åt dig. Det finns två alternativ, antingen springa och hälla över i mindre burkar eller så får du gå på gymmet. Det är den hårda sanningen och jag försöker vara väldigt rak där. Jag tycker att det är viktigt att väcka eleverna så att de verkligen förstår allvaret, säger han och konstaterar att det kanske inte är det första man tänker på när man börjar gymnasiet som lagom naiv 16-åring. Många har viss erfarenhet av fysiskt arbete, medan andra inte ens varit i närheten av det – och inte alls är tillräckligt starka för att klara ett framtida jobb som målare.
– Då har ju vi ett otroligt stort ansvar att informera och få de här eleverna att förstå vad som krävs. Det är jätteviktigt att få ungdomarna att förstå det.
Mikael Söderström kan lägga viss tyngd bakom orden, för han lever som han lär. Ända sedan barndomen har han gillat att röra på sig. Han växte upp på ett jordbruk en bit utanför Umeå, där fysisk aktivitet var en naturlig del av livet. Under uppväxten spelade han fotboll, handboll och amerikansk fotboll, innan han i vuxen ålder fastnade för konditionsträning.
Numera tycker han att transportträning är optimalt. Han cyklar eller springer till jobbet så ofta det är möjligt. Då får han den träning han behöver för att må bra, samtidigt som klimatet tackar för att bilen lämnas hemma. Vintertid är skidor på den frusna älven ett alternativ. Till saken hör att han har nästan två mil från bostaden till jobbet.
– Vissa skakar kanske på huvudet, men man kommer till jobbet som en helt ny människa! När man tar bilen är det ofta bilköer på morgonen och man kan bli rätt arg och frustrerad innan man är framme. Men när jag har sprungit eller cyklat känner jag mig alltid så otroligt mycket mer positiv.
När morgonfysen avslutats går eleven Isak Johansson iväg till sitt övningsrum, där han under dagen ska ”sparmåla” på fri hand, utan maskeringstejp, runt dörr- och fönsterkarmar. Nathalie Escobar Ulander ska slipa väggarna i sitt rum och sedan måla. Hon kommer från en hantverksfamilj och är väl medveten om risken för yrkesskador. Pappan är golvläggare, brorsan målare och båda har drabbats på olika sätt.
– De tycker om att vi kör morgongympa. De vill inte att jag ska råka ut för samma svårigheter som de haft. De vill att jag ska kunna jobba med det jag vill, säger Nathalie Escobar Ulander.
Nyheter Pontus Bäckström ser tydliga tecken på att industritekniska programmet har hög status i flera kommuner.
Forskning Elevernas erfarenheter från APL behöver matchas mer med lärandet i skolan. Det beskriver yrkesläraren Jason Patrick Stanley i en bok om yrkesutbildning.
Nyheter Åsa Carlson Gaggiotti, finsnickerilärare på S:t Eriks gymnasium, har utsetts till ”Årets yrkeslärare” i Stockholmsregionen under Yrkes-SM.
Nyheter Varför ökar elevernas intresse för yrkesprogram? Svaret: De jobb som yrkesprogrammen leder till är mindre hotade av AI. Två av tre gymnasielever är av den åsikten.
Debatt Yrkesläraren Björn Velander efterlyser större ansvar från branschen för att göra yrkena tydligare för unga.
Nyheter Yrkes-SM har slagit nytt rekord med antal besökare och uppvisade yrken. Engagemanget i år har varit enormt, berättar Björn Nilsson, projektledare för Yrkes-SM på WorldSkills Sweden.
Panelen Vilken typ av läromedel använder du dig av, är det egenproducerat eller färdiga läromedel? Vi bad tre lärare att svara.
Nyheter Fler elever ska lockas till yrkesprogram och färre hoppa av. Därför inför Stockholms stad körkortsstipendier – en satsning på 3,4 miljoner kronor.
Nyheter Branscherna måste synas mer, erbjuda APL-platser och visa eleverna vilka jobb de kan få, manar Björn Velander, yrkeslärare i Halmstad.
Lektionstipset När undervisningen närmar sig verkligheten blir steget ut i arbetslivet kortare. Här används rollspel för att förbereda eleverna inför både gymnasiearbete och APL.
Nyheter Kan en litteraturlista få fler yrkeselever att läsa? På Sågbäcksgymnasiet har en yrkeslärare och en bibliotekarie tagit fram en egen “kanon” – anpassad efter varje program.– Skönlitteratur kan ge eleverna flera perspektiv som det teoretiska har svårt att lyfta, säger yrkesläraren Alexandra Ekwall.
Debatt APL är avgörande för yrkesutbildningarnas kvalitet – men förutsättningarna brister, skriver yrkeslärarna Linda Wannerö Avramidou och Pernilla Öhberg.
Nyheter Johan Olsson, policyexpert på Svenskt Näringsliv menar att ökat samarbete med företagen stärker både kvaliteten och elevernas chanser till jobb.
Gästkrönika Snart pensionerade yrkesläraren Hans Kristiansson, Gymnasieskolan Knut Hahn i Ronneby, ser tillbaka på elever, minnen och vad som egentligen räknas.
Nyheter En ny analys från Skolverket visar att ekonomiprogrammet ger högst löneutfall. Därefter kommer VVS, medan barn- och fritidsprogrammet har lägst löneinkomst.
Nyheter En ny forskarskola i yrkesdidaktik är på väg att starta. Satsningen ska stärka forskningen om yrkesutbildning, lärarutbildning och arbetsliv.
Nyheter När högskolebehörigheten återinfördes på yrkesprogrammen blev utmaningen ännu större för eleverna. Här krävs att ämneslärare och yrkeslärare arbetar mot samma mål. Men hur?
Debatt Omvårdnad ska gälla alla – från vaggan till graven. Men i ny kurslitteratur för omvårdnadsprogrammet lyser hbtqi-personer nästan helt med sin frånvaro., skriver Marion Englaborn.
Krönika Frågan är om mer tydlighet alltid är svaret, skriver Martin Harari Thuresson.
Reportage När restaurangbranschen är i gungning hittar restauranglärarna på Jämtlands gymnasium nya vägar för att säkra elevernas framtid.
Forskning Lärarna är tydligare i undervisningen och eleverna blir mer självgående. Det är några vinster med ett projekt där lärare utvecklar APL i samverkan med specialpedagoger, handledare och forskare.
Nyheter Utbildningsformen "nationella utbildningar" har redan spridits till 64 platser i landet – nu tillförs nya medel som kommer leda till fler utbildningar de kommande åren.
Lektionstipset Yrkesläraren Mikael Granbom och hans kollegor har undervisat sina elever genom att bygga en stor villa, som nu står färdig för försäljning.– Med stöd från kommunen och skolledningen så är det superroligt. Och det blir en jättebra utbildning, säger han.
Nyheter Hur håller man sig uppdaterad om branschen och vilken arbets-kompetens efterfrågar arbetslivet? Vi bad tre yrkeslärare svara.
Nyheter Regeringen vill gå vidare med idén att införa yrkesprov på alla yrkesprogram – efter att ha fått stöd för idén hos en överväldigande majoritet av remissinstanserna.
Nyheter Att skriva så att alla förstår är ingen självklarhet bland Karolina Karlssons elever: "Det är livsviktigt i vårt yrke. Annars kan det uppstå allvarliga komplikationer."
Nyheter Regeringen backar från förslaget om nya yrkesprogram med mindre teori efter hård kritik från fack och näringsliv.
Krönika Tänk om motivation inte är startpunkten utan slutresultatet? skriver yrkesläraren Therese Blomqvist.
Nyheter Andelen elever som driver UF-företag ökar mer än någonsin tidigare. Den största ökningen sker på yrkesprogrammen.
Nyheter Allt fler gymnasieelever riskerar att hamna på ett program de egentligen inte valt – en följd av den nya gymnasielagen.
Nyheter På initiativ av Eva Bida och Malin Källgren blev barnskötare en del av yrkes-SM
Nyheter Yrkesprogrammen avvecklas successivt i Stockholm och marknadskrafterna klarar inte att driva gymnasier utifrån behovet av yrkesutbildade, enligt Nätverket för en likvärdig skola.
Krönika Garanterad undervisningstid låter tryggt. Men när timmar blir viktigare än lärande riskerar garantin att bli tom på innehåll, skriver Therese Blomqvist.
Krönika Var går gränsen mellan utvecklande press och stress och för mycket? Det frågar sig yrkesläraren Emil Karlsson.
Lektionstipset Helen Lindquist och hennes kollegor har utvecklat en självskattningsmodell för samtal med elever under APL, som kan användas på flera yrkesprogram.
Nyheter När ett hundratal yrkeslärare samlades på årets Yrkeslärarkonferens stod samarbetet mellan skola och arbetsliv i fokus.
Reportage Arctic Paper i Munkedal är mer än bara en industri, här finns även en gymnasieskola där eleverna har direkt kontakt med arbetslivets vardag.
Nyheter Fler unga behöver söka naturbruksprogrammet. Ett sätt att locka är en ny humorserie där kända influencers testar att vara elever på yrkesprogrammet.
Lön I dag tjänar yrkeslärare i snitt 42 842 kronor i kommunal sektor och 41 297 kronor i privat, visar siffror från en granskning av Vi Lärare.
Granskning Här beskriver tolv lärare varför de vill se nivågrupperingar av elever. Citaten är hämtade ur Yrkeslärarens enkät som besvarats av drygt 3 000 lärare.
Forskning Yrkeslärarutbildningen är nyckeln till att förstå uppdraget och utvecklas som lärare. Den ska inte underskattas, menar Victoria Grahn Johansson.
Nyheter Vissa elever blir tidigt självgående, andra börjar från noll. Något som kan påverka både undervisning, gruppfördelning och klassrumsklimat, enligt forskaren Jenny Edvardsson.
Panelen Hur mycket stöd får lärare av skolan i jakten på APL-platser, och får eleverna den handledning de har rätt till? Vi bad tre yrkeslärare att svara.
Fokus Varför ska man nivågruppera? Samuel Genemo menar att rättvis undervisning inte alltid handlar om likabehandling.
Nyheter Heléne Wissing har utsetts till Årets yrkeslärare för insatserna på anpassad gymnasieskola.
Fokus Några elever halkar efter. Andra sitter uttråkade av tiden. Mellan dem står läraren – chanslös. I Yrkeslärarens granskning vittnar lärare om ett skriande behov av nivågrupperingar.
Nyheter Han var fullt behörig men fick inte ens chansen. I stället anställdes en yngre, obehörig kvinna. Facket kräver nu över en miljon i skadestånd av Umeå kommun.
Nyheter Skolverkets nya rapport visar att allt fler som gått en yrkesutbildning inom Komvux får jobb efter studierna, särskilt inom vård och transport.
Nyheter Elever vill bli något som inte kan ersättas av AI. Det är en av anledningarna till att fler söker sig till yrkesprogram, enligt Pontus Slättman på WorldSkills Sweden.
Nyheter Efter upprepade brister i APL tar Praktiska Gymnasiet ett nytt grepp. Nu ska fem samordnare stärka samarbetet mellan skola och företag.