Yrkesprogram ger jobb och bra lön
Annat Det finns en negativ bild som satt sig, att yrkesprogram skulle vara ett sämre alternativ, ett andrahandsalternativ. Den attityden måste förändras. Det betonar forskare Alexandru Panican, som i en ny rapport visar att de som gått yrkesprogram har lättare att få jobb och har goda inkomster jämfört med de som gått högskoleförberedande program.
Elever som gått på yrkesprogram har inte bara lättare att få jobb direkt efter gymnasiet, de tjänar också betydligt mer än de som gått högskoleförberedande, visar en ny forskningsrapport.
– Mot den här bakgrunden är det absurt att så få ungdomar väljer yrkesutbildningarna. Nu krävs en omfattande satsning på att locka fler, säger docent Alexandru Panican vid Lunds universitet.
Tillsammans med Jonas Olofsson, professor i hälsa och samhälle vid Malmö universitet, har han under flera år följt två årskullar i Malmö. 2019 hade den yngre kullen fyllt 21 år:
de som då hade en fullbordad yrkesutbildning tjänade i snitt 260 000 kronor om året medan de som hade fullföljt en högskoleförberedande utbildning tjänade 218 000.
– Skillnaden var större än vi trodde, säger Alexandru Panican.
Negativ bild
Den äldre årskullen i studien, som var 26 år 2019 och hade hunnit genomgå en högskoleutbildning, tjänade i snitt 290 000 kronor - bara aningen mer än de yrkesutbildade som då ökat sin snittlön till 280 000.
– Men den kanske viktigaste slutsatsen är att personer med yrkesutbildning etablerar sig betydligt bättre på arbetsmarknaden. Många som läst en högskoleförberedande utbildning börjar aldrig på högskolan.
Det verkar poänglöst att välja högskoleförberedande program om man inte har för avsikt att läsa på högskola?
– Varje individ måste göra sitt eget val. Men grundproblemet har varit den snäva och felaktiga synen på yrkesprogrammen.
Hur menar du?
– Det är en negativ bild som satt sig, att dessa program skulle vara ett sämre alternativ, ett andrahandsalternativ. Därtill finns en nedlåtande attityd till hantverksyrken. Den som vill bli elektriker eller VVS:are ska vara lika stolt som den som vill bli läkare eller jurist!
I rapporten ”Yrkesutbildningen och ungas etableringsförutsättningar” ingår intervjuer med en rad lärare på olika yrkesprogram i Malmö. Flera återkommer till att förutfattade meningar styr elevernas val. ”De väljer ett teoretiskt program bara för att det klingar bättre än en yrkesutbildning”, svarar till exempel en lärare.
Lågt söktryck
Lärarna konstaterar att söktrycket till yrkesutbildningarna är ännu lägre i Malmö än i riket, något som en lärare förklarar så här:
”Den nya generationen vill inte att Malmö ska vara en arbetarstad längre. Man försöker få en annan stad genom att vi har ett universitet och då gäller det att läsa på högskolenivå.”
Vissa lärare lyfter också fram skolans geografiska placering:
”Försök placera yrkesprogram där alla teoretiska program ligger, i bra områden. Eleverna är i en känslig ålder och vill inte känna sig annorlunda.”
Att regeringen nu beslutat att göra alla program högskoleförberedande utan att eleverna behöver göra tillval ses som positivt, berättar Alexandru Panican. Men det är inte där skon klämmer, menar han:
– Jag tror inte att radikalt fler kommer att söka till yrkesprogrammen på grund av det.
Så vad föreslår du?
– Flera saker: mer resurser till studie- och yrkesvägledarna så att de kan komma ut i klassrummen, starkare engagemang från arbetsmarknadens parter och mer information till föräldrar.
Och så en sak till:
– Ett genomtänkt och kontinuerligt arbete för att höja yrkesprogrammens status, någon veckas reklamkampanj på bussarna räcker inte. Det krävs mycket mer för att ändra en negativ söktrend med så djupa rötter.
Läs mer:
Debatt: Utan apl-platser inga nya elever
