Så stor andel driver UF-företag på olika gymnasieprogram. Siffrorna avser läsåret 2019/20. Källa: Skolverket och UF<br />
Till startsidan
Entreprenörskap Skillnaderna är stora mellan olika gymnasieprogram när det gäller andelen som driver UF-företag. På vård- och omsorgsprogrammet är det ytterst få medan nästan alla gör det på handels- och administrationsprogrammet.
Totalt 33 706 gymnasieelever drev UF-företag förra läsåret. Det visar siffror från Skolverket och Ung företagsamhet (UF). Handels- och administrationsprogrammet och ekonomiprogrammet ligger i topp över andelen elever. Det beror till stor del på att de programmen har entreprenörskap som ett programgemensamt ämne, säger Cecilia Nykvist, som är vd för Ung företagsamhet.
Många elever från yrkesprogram kommer i framtiden att jobba i små företag.
– När det ämnet finns i strukturen så blir det mer lättillgängligt att arbeta med företagande. Då tar många hjälp av UF för att få med kunskapskraven i kursen, säger hon.
Ett hinder för yrkesprogrammen att få in UF-verksamhet är att eleverna är ute på apl i perioder, förklarar Cecilia Nykvist.
– Detta går dock att lösa schematekniskt och det finns skolor som gör det här på bra sätt för yrkesprogrammen. Det handlar mycket om inställningen från skolan och skolledning.
Cecilia Nykvist menar att det kanske är extra viktigt för yrkesprogram att driva UF-företag.
Så stor andel driver UF-företag på olika gymnasieprogram. Siffrorna avser läsåret 2019/20. Källa: Skolverket och UF<br />
– Många elever från yrkesprogram kommer i framtiden att jobba i små företag eller starta egna företag. Så de om några borde få träna på att driva UF-företag under skoltiden.
Kan de inte få lära sig det i andra ämnen och kurser i programmen, till exempel i samhällskunskap?
– Jo, men det som är bra med UF är att det är hands on och att de kan kombinera det med yrkeskurserna. Eleverna lär sig också mycket genom att göra och att det inte bara blir en teoretisk genomgång av företagande.
Vård- och omsorgsprogrammet har bara 4 procent som är engagerade i UF. Kan det bero på att de eleverna kommer att jobba hos stora arbetsgivare?
– Så kan det vara att lärarna tänker. Men nu finns det många privata arbetsgivare och man kan starta sitt eget omsorgsföretag så småningom. Servicekänslan som man odlar i ett UF-företag är något som alla elever har nytta av. Dessutom tränar man sociala förmågor, att tala inför en grupp och att ge sig utanför skolan för att söka kunskap.
Cecilia Nykvist tror inte att det är kostnaderna som gör att inte fler skolor nappar på att driva UF-företag.
– Det kostar 300 kronor för ett UF-företag så det är inga stora summor. Pengarna går till att teckna försäkring. Det är programstrukturen med tillgången på entreprenörskapskursen och attityder som är avgörande.
Hotell- och turismprogrammet samt naturbruksprogrammet ligger förhållandevis högt i andelen som driver UF-företag. Även här ingår entreprenörskapskursen.
– Vi vill vi att entreprenörskapskursen blir obligatorisk på samtliga gymnasieprogram och att samtliga skolor erbjuder företagande enligt UF-modellen i gymnasiet. Att driva UF-företag är värdefullt oavsett om man väljer att ta anställning eller starta eget i framtiden, säger Cecilia Nykvist.
Zenita Cider, vd för Vård- och omsorgscollege.
Vårdkurser måste prioriteras före entreprenörskap. Det anser Zenita Cider i det nationella programrådet för vård- och omsorgsprogrammet.
Vård- och omsorgsprogrammet är det yrkesprogram där lägst andel elever driver UF-företag. En orsak till det är att det finns många andra delar, inte minst yrkeskurser som ska rymmas i utbildningen. Det menar Zenita Cider, som är ledamot i det nationella programrådet för vård- och omsorgsprogrammet och vd för organisationen Vård- och omsorgscollege.
En annan orsak är att ämnet entreprenörskap inte ingår som ett programgemensamt ämne. Hon tycker inte heller att det behöver bli obligatoriskt.
– Det är så många delar som behövs i programmet och den kursen prioriteras inte högst. För oss är det viktigt att eleverna blir rustade att klara arbete
i vård och omsorg och att kunna bli undersköterskor. De ska också förberedas för att kunna studera vidare till sjuksköterska, fysioterapeut, socionom eller andra vård- och omsorgsyrken, säger Zenita Cider.
Men är det inte viktigt att få lära sig att starta ett eget vårdföretag?
– Jo, visst kan det vara värdefull kunskap men jag tror inte att det är många 19-åringar som går ut gymnasiet och tänker att de ska starta vårdföretag på en gång. Det finns många viktiga och intressanta kurser inom programfördjupningen att välja som är mer relevanta inom området, därför är inte kursen entreprenörskap och företagande prioriterad inom vård- och omsorgsprogrammet, svarar Zenita Cider.
Nyheter Pontus Bäckström ser tydliga tecken på att industritekniska programmet har hög status i flera kommuner.
Forskning Elevernas erfarenheter från APL behöver matchas mer med lärandet i skolan. Det beskriver yrkesläraren Jason Patrick Stanley i en bok om yrkesutbildning.
Nyheter Åsa Carlson Gaggiotti, finsnickerilärare på S:t Eriks gymnasium, har utsetts till ”Årets yrkeslärare” i Stockholmsregionen under Yrkes-SM.
Nyheter Varför ökar elevernas intresse för yrkesprogram? Svaret: De jobb som yrkesprogrammen leder till är mindre hotade av AI. Två av tre gymnasielever är av den åsikten.
Debatt Yrkesläraren Björn Velander efterlyser större ansvar från branschen för att göra yrkena tydligare för unga.
Nyheter Yrkes-SM har slagit nytt rekord med antal besökare och uppvisade yrken. Engagemanget i år har varit enormt, berättar Björn Nilsson, projektledare för Yrkes-SM på WorldSkills Sweden.
Panelen Vilken typ av läromedel använder du dig av, är det egenproducerat eller färdiga läromedel? Vi bad tre lärare att svara.
Nyheter Fler elever ska lockas till yrkesprogram och färre hoppa av. Därför inför Stockholms stad körkortsstipendier – en satsning på 3,4 miljoner kronor.
Nyheter Branscherna måste synas mer, erbjuda APL-platser och visa eleverna vilka jobb de kan få, manar Björn Velander, yrkeslärare i Halmstad.
Lektionstipset När undervisningen närmar sig verkligheten blir steget ut i arbetslivet kortare. Här används rollspel för att förbereda eleverna inför både gymnasiearbete och APL.
Nyheter Kan en litteraturlista få fler yrkeselever att läsa? På Sågbäcksgymnasiet har en yrkeslärare och en bibliotekarie tagit fram en egen “kanon” – anpassad efter varje program.– Skönlitteratur kan ge eleverna flera perspektiv som det teoretiska har svårt att lyfta, säger yrkesläraren Alexandra Ekwall.
Debatt APL är avgörande för yrkesutbildningarnas kvalitet – men förutsättningarna brister, skriver yrkeslärarna Linda Wannerö Avramidou och Pernilla Öhberg.
Nyheter Johan Olsson, policyexpert på Svenskt Näringsliv menar att ökat samarbete med företagen stärker både kvaliteten och elevernas chanser till jobb.
Gästkrönika Snart pensionerade yrkesläraren Hans Kristiansson, Gymnasieskolan Knut Hahn i Ronneby, ser tillbaka på elever, minnen och vad som egentligen räknas.
Nyheter En ny analys från Skolverket visar att ekonomiprogrammet ger högst löneutfall. Därefter kommer VVS, medan barn- och fritidsprogrammet har lägst löneinkomst.
Nyheter En ny forskarskola i yrkesdidaktik är på väg att starta. Satsningen ska stärka forskningen om yrkesutbildning, lärarutbildning och arbetsliv.
Nyheter När högskolebehörigheten återinfördes på yrkesprogrammen blev utmaningen ännu större för eleverna. Här krävs att ämneslärare och yrkeslärare arbetar mot samma mål. Men hur?
Debatt Omvårdnad ska gälla alla – från vaggan till graven. Men i ny kurslitteratur för omvårdnadsprogrammet lyser hbtqi-personer nästan helt med sin frånvaro., skriver Marion Englaborn.
Krönika Frågan är om mer tydlighet alltid är svaret, skriver Martin Harari Thuresson.
Reportage När restaurangbranschen är i gungning hittar restauranglärarna på Jämtlands gymnasium nya vägar för att säkra elevernas framtid.
Forskning Lärarna är tydligare i undervisningen och eleverna blir mer självgående. Det är några vinster med ett projekt där lärare utvecklar APL i samverkan med specialpedagoger, handledare och forskare.
Nyheter Utbildningsformen "nationella utbildningar" har redan spridits till 64 platser i landet – nu tillförs nya medel som kommer leda till fler utbildningar de kommande åren.
Lektionstipset Yrkesläraren Mikael Granbom och hans kollegor har undervisat sina elever genom att bygga en stor villa, som nu står färdig för försäljning.– Med stöd från kommunen och skolledningen så är det superroligt. Och det blir en jättebra utbildning, säger han.
Nyheter Hur håller man sig uppdaterad om branschen och vilken arbets-kompetens efterfrågar arbetslivet? Vi bad tre yrkeslärare svara.
Nyheter Regeringen vill gå vidare med idén att införa yrkesprov på alla yrkesprogram – efter att ha fått stöd för idén hos en överväldigande majoritet av remissinstanserna.
Nyheter Att skriva så att alla förstår är ingen självklarhet bland Karolina Karlssons elever: "Det är livsviktigt i vårt yrke. Annars kan det uppstå allvarliga komplikationer."
Nyheter Regeringen backar från förslaget om nya yrkesprogram med mindre teori efter hård kritik från fack och näringsliv.
Krönika Tänk om motivation inte är startpunkten utan slutresultatet? skriver yrkesläraren Therese Blomqvist.
Nyheter Andelen elever som driver UF-företag ökar mer än någonsin tidigare. Den största ökningen sker på yrkesprogrammen.
Nyheter Allt fler gymnasieelever riskerar att hamna på ett program de egentligen inte valt – en följd av den nya gymnasielagen.
Nyheter På initiativ av Eva Bida och Malin Källgren blev barnskötare en del av yrkes-SM
Nyheter Yrkesprogrammen avvecklas successivt i Stockholm och marknadskrafterna klarar inte att driva gymnasier utifrån behovet av yrkesutbildade, enligt Nätverket för en likvärdig skola.
Krönika Garanterad undervisningstid låter tryggt. Men när timmar blir viktigare än lärande riskerar garantin att bli tom på innehåll, skriver Therese Blomqvist.
Krönika Var går gränsen mellan utvecklande press och stress och för mycket? Det frågar sig yrkesläraren Emil Karlsson.
Lektionstipset Helen Lindquist och hennes kollegor har utvecklat en självskattningsmodell för samtal med elever under APL, som kan användas på flera yrkesprogram.
Nyheter När ett hundratal yrkeslärare samlades på årets Yrkeslärarkonferens stod samarbetet mellan skola och arbetsliv i fokus.
Reportage Arctic Paper i Munkedal är mer än bara en industri, här finns även en gymnasieskola där eleverna har direkt kontakt med arbetslivets vardag.
Nyheter Fler unga behöver söka naturbruksprogrammet. Ett sätt att locka är en ny humorserie där kända influencers testar att vara elever på yrkesprogrammet.
Lön I dag tjänar yrkeslärare i snitt 42 842 kronor i kommunal sektor och 41 297 kronor i privat, visar siffror från en granskning av Vi Lärare.
Granskning Här beskriver tolv lärare varför de vill se nivågrupperingar av elever. Citaten är hämtade ur Yrkeslärarens enkät som besvarats av drygt 3 000 lärare.
Forskning Yrkeslärarutbildningen är nyckeln till att förstå uppdraget och utvecklas som lärare. Den ska inte underskattas, menar Victoria Grahn Johansson.
Nyheter Vissa elever blir tidigt självgående, andra börjar från noll. Något som kan påverka både undervisning, gruppfördelning och klassrumsklimat, enligt forskaren Jenny Edvardsson.
Panelen Hur mycket stöd får lärare av skolan i jakten på APL-platser, och får eleverna den handledning de har rätt till? Vi bad tre yrkeslärare att svara.
Fokus Varför ska man nivågruppera? Samuel Genemo menar att rättvis undervisning inte alltid handlar om likabehandling.
Nyheter Heléne Wissing har utsetts till Årets yrkeslärare för insatserna på anpassad gymnasieskola.
Fokus Några elever halkar efter. Andra sitter uttråkade av tiden. Mellan dem står läraren – chanslös. I Yrkeslärarens granskning vittnar lärare om ett skriande behov av nivågrupperingar.
Nyheter Han var fullt behörig men fick inte ens chansen. I stället anställdes en yngre, obehörig kvinna. Facket kräver nu över en miljon i skadestånd av Umeå kommun.
Nyheter Skolverkets nya rapport visar att allt fler som gått en yrkesutbildning inom Komvux får jobb efter studierna, särskilt inom vård och transport.
Nyheter Elever vill bli något som inte kan ersättas av AI. Det är en av anledningarna till att fler söker sig till yrkesprogram, enligt Pontus Slättman på WorldSkills Sweden.
Nyheter Efter upprepade brister i APL tar Praktiska Gymnasiet ett nytt grepp. Nu ska fem samordnare stärka samarbetet mellan skola och företag.