Rasten ingen lek för Gustav Sundh

Rasten är slut och det är dags att plocka ihop alla saker och stänga in dem i förrådet igen. Foto: Marc Femenia

Han spänner blicken i pojken.

– Jag behöver din hjälp med att visa de yngre eleverna hur man klipper hjärtan. När du har gjort det några gånger kommer du att vara experten. Ok?

Pojken vankar av och an och nickar långsamt. Han säger:

– Jag är bra på att hjälpa andra människor.

I fystältet pumpar hög discomusik. Det är sen eftermiddag och fritidsklubb, med hinderbanor som barnen själva har byggt.

Gustav Sundh knyter sin röda halsduk med grönrutigt mönster runt huvudet som ett pannband och balanserar på en av bänkarna. Det går sådär.

Den här näst sista skol- och fritidsdagen inför jullovet börjar lida mot sitt slut. Fast klockan inte ens är fyra är det redan nattsvart ute.

Jag har tappat räkningen på hur många elever Skolgårdsläraren Gustav Sundh under dagen har morsat på, gett en blick, kramat om eller uppmärksammat med namn. Men det är säkert hundratals.

Snart ska han åka hem och säga fel namn till sina egna tre barn.