Sveriges Lärare om nya betygen: ”Kan lösa problem”

Efter nästan två års utredande överlämnade ekonomiprofessorn Magnus Henrekson under onsdagen den 1 329 sidor tjocka utredningen ”Ett likvärdigt betygssystem” till skolminister Lotta Edholm (L) som tackade samtidigt som hon dömde ut det nuvarande systemet.

– Det omöjliggör likvärdig betygssättning. Det leder också till att väldigt många elever inte blir behöriga till gymnasieskolans till nationella program, sa hon på presskonferensen.

Enligt utredningen är det grundläggande problemet med dagens betygssystem att det saknas objektiva referenspunkter och betygen i praktiken därmed inte kan bli likvärdiga. Till det ska läggas marknadifieringen av skolan som har förvärrat problemen ytterligare.

Det här föreslår utredningen

Utredningen föreslår bland annat (se även faktaruta):

• Det införs tio-gradig betygsskala.
• I årskurs nio i grundskolan och årskurs tre i gymnasiet ska eleverna skriva nationella slutprov som ska rättas centralt. Proven ska genomföras efter att lärarna satt sina betyg.
• Resultatet på det nationella slutprovet ska utgöra 30 procent av elevens uppnådda meritvärde som är det mått som ska användas vid ansökan till fortsatta studier (inte betygen).
• Resterande 70 procent av meritvärdet ska de lärarsatta betygen svara för.
• Snittvärdet på de lärarsatta betygen justeras så att skolans genomsnittliga lärarsatta betyg motsvarar skolans genomsnittliga resultat på nationella proven.
• Om de lärarsatta betygen är högre eller lägre än snittet för de nationella proven justeras elevens betygsvärde upp eller ner.Utredningen föreslår även att ett genomsnittligt meritvärde på minst fyra från grundskolan ska vara ett grundkrav för att en elev ska vara behörig att studera på något av gymnasiets nationella program.
• För att komma in på något av gymnasieskolans nationella program ska det krävas ett genomsnittligt meritvärde på lägst fyra. Lägre betyg i ett ämne kan kompenseras av ett högre i ett annat.
• För att komma in på den förenklade gymnasieutbildning som föreslås i utredningen ”Fler vägar till arbetslivet” ska det räcka med ett meritvärde på ett.

– Det är en omfattande utredning som vi nu behöver analysera i detalj. Det är dock klart att en del av förslagen åtminstone har potential att lösa en del av de problem som det nuvarande systemet har, framför allt betygsinflationen, den olikvärda betygsättningen och utslagningseffekterna, säger Robin Smith.

– Vi ska nu inom Sveriges Lärare ha en bred diskussion bland medlemmarna och ett öppet remissförfarande om de olika förslagen. 

Betygsutredaren Magnus Henrekson konstaterar att dagens betygssättning inte är likvärdig och inte går att jämföra mellan skolor.

Är det risk för att nationella provens ökade betydelse påverkar undervisningen? Det blir ” teaching for the test”?

– Det är en av de farhågor som lyfts i debatten och något som vi behöver studera noga. Utformningen av proven blir mycket viktigt. Detsamma gäller de praktiska möjligheterna för lärarna att genomföra proven på ett bra sätt och att det finns en digital infrastruktur som verkligen fungerar när proven ska genomföras. Det är mycket som behöver diskuteras.

Är förslagen ett utslag av misstro mot lärares förmåga att sätta korrekta betyg?

– Nej, det anser jag inte. Utredaren har dessutom mycket noga påpekat att det är systemet som det är fel på, inte de svenska lärarna.

– Dessutom bygger förslaget på att det även i fortsättningen ska vara elevernas lärare som sätter betygen, vilket är mycket bra. Ingen känner elevernas kunskaper och färdigheter lika väl som deras lärare.

”Viktig pusselbit för likvärdig skola”

Är det rimligt att resultaten på de nationella slutproven utgör 30 procent av det så kallade meritvärdet?

– Det är en av de frågor som vi behöver diskutera.

Innebär inte fler betygssteg att det blir svårare för lärare att sätta rättvisa betyg?

– Nej, det behöver det inte göra. Det beror på hur systemet är uppbyggt och vilka kriterier man ska utgå ifrån, vilket är ytterligare en fråga titta närmare på.

– Förändrat betygssystemet är viktig pusselbit för att få till en likvärdig skola. Men inte den enda. Ska vi öka likvärdigheten måste vi även göra förutsättningarna för undervisning och lärande likvärdiga, vilket kräver central reglering.

LÄS MER:

Efter utredningen: Så blir det nya betygssystemet

AVSLÖJAR: F-betyg skrotas – inför nytt betygssystem

Efter Vi Lärares avslöjande: ”Bra om F-betyget slopas”

Lärarna om hoppet – och farorna med nya betygen

Varningen: ”Nya betygen har sidoeffekter”

Läraren Anki har upplevt fem betygssystem