Överst från vänster: Anna Winneborn och Hilda Englund. Nederst från vänster: Linda Englund och Cuiping Lahti.
Till startsidan
”Genom dansen får barnen utvecklas, lära, skapa och må bra”, säger Cecilia Björklund Dahlgren, professor i danspedagogik.
Fokus Norrbotten är först ut i landet med danscertifierade förskolor, något som rimmar väl med de nya skrivningarna i läroplanen där det hälsofrämjande arbetet nu har förstärkts samtidigt som kravet på det digitala tagits bort.
Nyligen examinerades den första kullen, 30 förskolepedagoger, från uppdragsutbildningen i danspedagogik vid Luleå tekniska universitet. På Spira förskola i Luleå kan de nu stoltsera med fyra dansutbildade pedagoger vilket har lett till att dansen fått ett rejält uppsving.
– Tack vare utbildningen har vi fått mer och djupare kompetens samt fler verktyg hur man arbetar med dans. Vi dansar och rör oss till många olika sorters musik, vi har exempelvis dansat som olika havsvarelser kopplat till olika instrumentala låtar. Utbildningen var verkligen inspirerande och vi märker hur dansen både stärker gemenskapen och individerna, säger förskolläraren Hilda Englund.
De har ingen speciell tid avsatt för dansen i veckoschemat utan försöker i stället väva in den i de olika projekten som de arbetar med. Dansandet kan även ske spontant, och när några väl har börjat brukar fler tillkomma.
– Ju mer vi har dansat desto mer märker vi hur barnen får mer fantasitänk, de leker fler lekar från scratch. Dansen hjälper deras fantasi. Vi har också sett hur barn som är blyga eller inte har språket utvecklas genom dansen och tar sig an mer extroverta roller i leken, säger kollegan Anna Winneborn.
Överst från vänster: Anna Winneborn och Hilda Englund. Nederst från vänster: Linda Englund och Cuiping Lahti.
De dansande pedagogerna förklarar att det inte finns något tvång att delta, men att de flesta barn går att locka med.
– Några sa att det inte var coolt att dansa, men när de hade testat att dansa till fem låtar ville de ha lika många till. Man kan också bemöta barnen utifrån deras intressen, för ett barn som inte ville vara med blev det något helt annat när vi spelade en robotlåt och rörde oss som robotar, säger Hilda Englund.
Att dansen nu har ett större utrymme i förskolan och att uppdragsutbildningen fått ett sådant varmt välkomnande är något som gläder Cecilia Björklund Dahlgren, professor i danspedagogik vid Luleå tekniska universitet och tillika verksamhetschef för Stiftelsen Institutet dans i skolan.
– Det här har fallit otroligt väl ut. Det har tagit tid för dansen att erkännas i förskolevärlden, men det här är ett genombrott. Dans har tidigare mest handlat om fredagsdisco där barnen varit små miniidoler, och bara hälften av alla förskollärarutbildningar tar in dans som uttrycksform, säger hon.
Cecilia Björklund Dahlgren påpekar att det finns så mycket färdig fantasi i barnens värld i dag, ”bara ett knapptryck bort”, men att dans som uttrycksform ger något speciellt.
– Vi dansar inte bara för att röra oss, dans har ett eget värde. I dansen som uttrycksform får barnen gestalta inre bilder, tankar och känslor både som individ och i grupp. Barnens eget skapande och personliga uttryck står i fokus. Genom dansen får barnen utvecklas, lära, skapa och må bra. Det här passar som handen i handsken med den nya läroplanen, säger hon.
Cecilia Björklund Dahlgren slår även ett slag för att vidga vyerna när det gäller musikvalet.
– Det ska inte bara vara mello och det vanliga utbudet. Man kan presentera annat, som klassisk musik, flamenco, afrikanska trummor eller samisk jojk. Helst inte med för mycket text, låt gärna instrumentell musik få inspirera. Barnen nappar på det här. Och som Isadora Duncan sa redan 1928, en utbildning utan dans är ingen utbildning värd namnet. Dansen i förskolan har kommit för att stanna.
Uppdragsutbildningen i danspedagogik genomförs av Luleå tekniska universitet och erbjuds förskolepedagoger på förskolorna i Norrbottens samtliga 14 kommuner.
Uppdragsutbildningen pågår år 2024–2027.
Kursen omfattar 7,5 högskolepoäng och pågår under två terminer på Musikhögskolan i Piteå.
Förskolorna de dansutbildade pedagogerna arbetar på blir certifierade: ”Certifierad förskola med danskompetens”.
Initiativet till satsningen kommer från Piteå kommun och Stiftelsen Institutet dans i skolan. Region Norrbotten, Sparbanken Nord och Institutet dans i skolan finansierar uppdragsutbildningen.
Mer information finns på dansiskolan.se.
Sex av tio lärare välkomnar skärmfri förskola
Så svarar lärarna om skärmfri förskola
De satsar på dans när förskolan blir skärmfri
Läraren om skärmfri förskola: ”Går tillbaka till hur vi gjorde förr”
Läraren i förskolan: ”Vi fortsätter med det digitala”
Skärmförbud för de yngsta hindrar språkundervisningen
Fokus Skilda tolkningar av de nya skrivelserna hotar likvärdigheten, menar organisationen.
Fokus Förskolläraren: Värdefullt verktyg för barn med annat modersmål går förlorat.
Fokus Lärarnas egna röster om den uppdaterade läroplanen för förskolan.
Fokus Danscertifierade förskolor rimmar väl med nyheterna i läroplanen.
Kultur Pyssel är något som ofta ses som lite oseriöst, på ett nedvärderande sätt. Men för mig är pyssel som en hel filosofi, säger dramatikern Anna Nygren, som skriver en pjäs om fenomenet.
Podcast Hur kan barnen vara med och forma sin vardag på förskolan, vad är ens möjligt utifrån rådande förutsättningar och vad säger barnen själva? Det pratar vi om i senaste avsnittet.
Arbetsmiljö Lärarna på förskolorna i Luleå larmar om att allt fler arbetsuppgifter läggs på dem.– Det här ingår inte i vår läroplan och vi skulle behöva en tydlig arbetsbeskrivning, säger Anneli Lifbom, lärare i förskolan och huvudskyddsombud Sveriges Lärare.
Krönika Christian Eidevald har sagt att det är större skillnad mellan en ettåring och en femåring i utveckling, än det är mellan en sexåring och en som går i trean på gymnasiet. Varför har inte det budskapet fått större genomslag? undrar läraren i förskolan Erik Stenkula.
Debatt Hela tiden hörs denna uppmaning till barnen i förskolan. Som positiv feedback, något som visar tilltro till barnets förmåga, är det självklart en föredömlig sak att säga, skriver Nina Linnaeus, lärare i förskolan.
Podcast I senaste avsnittet pratar vi med författaren Elin Larsson om barnens konflikter.
Fackböcker Väl hanterade kan barnens konflikter faktiskt bidra till både lärande och bättre relationer, menar Elin Larsson, lärare i förskolan, aktuell med en ny bok.
Krönika Barnskötare är viktiga i förskolan, inte för att ni gör samma jobb som förskollärare, utan för att ni gör ett annat. Att hävda att barnskötare behövs för att de gör samma jobb som lärare är bara dumt, skriver Eva Lindström.
Arbetsmiljö Arbetsmiljön i förskolan är dålig. Det problemet måste man lösa innan man går vidare med att låta barn få stanna längre, säger Andrea Meiling, ordförande för Sveriges Lärare i Göteborg.
Pedagogiska tips Lärarna i förskolan berättar om sina knep för att skapa en trygg barngrupp.
Arbetsmiljö ”Det är en arbetsmiljöfråga. Ett par bra skor kan kosta upp till 2 000 kronor”
Podcast Hur anpassar vi vilan efter ålder, hur möter vi föräldrars önskemål och krav och måste vi göra som vi alltid har gjort?
Debatt Konflikten mellan hemmet och förskolan kring arbetsscheman har växt till orimliga proportioner, skriver Tindra Skarin, lärare i förskolan.
Krönika Nu när det är fastslaget att även förskollärare är lärare är det dags att vi också får förutsättningar att utföra vårt undervisningsuppdrag, skriver Eva Lindström.
Vi lärare Nu ändrar vi titeln – i tidningar och digitala kanaler.
Fackligt En ny titel kan bidra till ökad status, säger förbundsordförande Anna Olskog.
Förskolefabriken Förskolans granskning visar att andelen storförskolor ökar, inte minst i storstadsområdena. Nu vill styret i Stockholms stad införa riktmärken.
Podcast I senaste avsnittet pratar förskollärarna Eva Lindström, Sandra Hollstedt och Johan Bispo om de estetiska ämnena.
Reportage Enbart språkundervisning räcker inte för att få en bra grund i förskolan, den behöver också kombineras med kulturförståelse, menar forskaren och förskolläraren Mirella Forsberg Ahlcrona.
Fackligt Vi har alltid drivit att yrkesgrupperna ska ha den utrustning som yrket kräver, säger Johanna Österljung, ordförande i Sveriges Lärare Sundbyberg.
Debatt Jag ser ofta små förskolor med dåligt placerade entréer, ologiska flöden och utemiljöer som varken stödjer barns behov eller pedagogiken, skriver Emma Crawley, miljöpsykolog och utvecklare av barns utemiljöer.
Forskning Forskaren och förskolläraren Magdalena Hulth vill få i gång en diskussion om hur de små barnens sexualitet ska bemötas i förskolan.
Pedagogiska tips Ett lugnare tempo utan stress står på mångas önskelista. Men för förskollärarna Åsa Ahlqvist Johansson och Anna Viberg i Stallarholmen är det redan en verklighet.
Podcast I senaste avsnittet pratar vi storförskolor. För vems skull byggs de stora förskolorna, är kritiken rättvis och hur är det att jobba i stora förskolor?
Förskolefabriken ”Man har helt tappat fokus på barnen” berättar förskollärare.
Förskolefabriken ”Viktigt att barnen har egna pedagoger.”
Förskolefabriken Det saknas forskning om vad storförskolorna innebär för barnen, berättar Maria Teder, arkitekt på Boverket.
Förskolefabriken Storförskolor försvårar trygga relationer – grunden till barnens utveckling och lärande.
Förskolefabriken Här är fem anledningar som ofta ges för att bygga storförskolor.
Förskolefabriken ”Ett enormt misslyckande.”
Krönika Dina arbetskamrater är grunden till hur du når ut till din barngrupp oavsett hur stillsam eller stimmig den är, skriver Erik Stenkula.
Arbetsmiljö Vi kan smidigt flytta undervisningen till andra platser och det blir en mer hållbar arbetsmiljö, säger förskolläraren Lovisa Hellqvist.
Arbetsmiljö Vi tittar särskilt på förebyggande insatser, de kan ha stor betydelse, säger Eric Storbjörk, projektledare på Arbetsmiljöverket.
Arbetsmiljö Vaccin är ett bra erbjudande och frågan om skobidrag har vi drivit kraftfullt, säger Andrea Meiling.
Podcast Förskollärarna Johan Bispo, Sandra Hollstedt, Ellinor Lange och Eva Lindström pratar om att ta emot nya barn i förskolan.
Debatt Innan de grundläggande förutsättningarna säkerställs finns det ingen möjlighet att utvidga förskolans uppdrag med vare sig mer omsorg eller utbildning, skriver förskolläraren My Midenius.
Krönika Eftersom mänsklig interaktion är omöjlig att mäta i siffror behöver väl vår lön inte vara särskilt rik? skriver förskolläraren Erik Stenkula.
Podcast I senaste avsnittet pratar vi föräldramöten. Vad är viktig information när vi samlar vårdnadshavare, hur tänker vi nytt, får barnen vara med och är det ok att skippa föräldramötena helt?
Dilemmat Vad gör jag när jag saknar kollegor att bolla vissa frågor med? undrar förskolläraren.
Fråga facket Jag tvingas delge kollegan min planering på barnens rast. Är det okej?
Forskning Hur väl personalen förstår en förälders tankar och känslor kring att barnet ska börja på förskolan kan spela en viktig roll för inskolningen, visar Martina Andersson Søe i sin avhandling.
Fråga facket Ska man säga upp sig när man går i pension – och kan man ångra sig?
Dilemmat Hur gör man om vårdnadshavares önskemål om sovtid inte fungerar för barnet?
Krönika De som av någon outgrundlig anledning kämpar som tusan för att barn ska få ha skärmar i förskolan är upprörda nu, skriver Eva Lindström.
Debatt Vill samhället minska passiv skärmanvändning för barn så är det inte förskolan man i första hand ska fokusera på utan hemmen, skriver förskolläraren My Midenius.
Dilemmat Ny som förskollärare och arbetslagsledare – hur hittar man rätt i ledarskapet?