Så möter du fem digitala dilemman i förskolan
Maria Wihlgaard (v) är skolchef och vice vd på Wåga & Wilja förskolor AB. Anette Bergmasth (h) är rektor på Elineberg, Ängslyckans och Lantmätarens förskolor I Helsingborg.
Fokus
Titta på Youtube, sagoläsning på skärm, digitala förstoringsägg. Det är inte helt lätt
att veta när det är motiverat att använda digitala lärverktyg med de nya skrivningarna i läroplanen. Vi bad två rektorer, med lite olika perspektiv, svara på lärarnas frågor.
- Vi har en pojke med NPF-problematik som vid utbrott bara blir lugn om han får se på fordon på plattan, det är så enkelt att hitta på Youtube. Är det helt uteslutet nu?
Maria Wihlgaard: Här måste barnets bästa, att få hjälp med att återhämta sig en stund, stå i fokus. På Wåga & Wilja förskolor kommer rektor, i samråd med avdelningsansvarig lärare, även i fortsättningen motivera avsteg från vår regel om att lärplattor inte ska användas för att konsumera bildmaterial i förskolan.
Anette Bergmasth: Det är viktigt att ha ett klart syfte med den aktivitet som man använder plattan till. Det betyder att pedagoger har ett undersökande förhållningsätt till aktiviteten. Pedagogens eget kunnande i aktiviteten är grunden för hur undervisningen ska skapa lärande.De flesta av våra barn har annat modersmål och att låta dem höra sagor på sitt eget språk med hjälp av Polyglutt har verkligen hjälpt. Är det okej, eller vad gör vi nu?
Maria Wihlgaard: Vi kommer att fortsätta att använda musik, sagor och berättelser på andra språk än svenska. Barnen får i stället lyssna till sagorna och om vi har boken i fysisk form, titta i den för att följa berättelsens bilder. Intentionerna i läroplanen är tydliga, fokus ligger på litteratur och läsning samt rörelse och aktivitet i stället för att sitta och titta i en lärplatta.
Anette Bergmasth: Polyglutt är ett digitalt lärverktyg som kan användas till bland annat modersmålsundervisning för att kunna stärka språket, tillsammans med andra pedagogiska metoder.
-
De flesta av våra barn har annat modersmål och att låta dem höra sagor på sitt eget språk med hjälp av Polyglutt har verkligen hjälpt. Är det okej, eller vad gör vi nu?
Maria Wihlgaard: Vi kommer att fortsätta att använda musik, sagor och berättelser på andra språk än svenska. Barnen får i stället lyssna till sagorna och om vi har boken i fysisk form, titta i den för att följa berättelsens bilder. Intentionerna i läroplanen är tydliga, fokus ligger på litteratur och läsning samt rörelse och aktivitet i stället för att sitta och titta i en lärplatta.
Anette Bergmasth: Polyglutt är ett digitalt lärverktyg som kan användas till bland annat modersmålsundervisning för att kunna stärka språket, tillsammans med andra pedagogiska metoder.
-
Vi brukar låta barnen använda digitala förstoringsägg när vi är på utflykt, måste vi återgå till vanliga förstoringsglas nu i stället?
Maria Wihlgaard: Med de äldre barnen kommer vi på Wåga & Wilja förskolor fortsätta att använda digitala förstoringsägg. Vi ser att de är viktiga för barnens möjligheter att få syn på detaljer, mönster och strukturer i naturmaterial och djur de hittar. Pedagogernas viktiga uppgift framåt är att välja när, var och hur barnen använder sig av digitala verktyg. Digitala förstoringsägg och bilder som barnen kan ta själva blir viktiga i undervisningen när pedagogerna fördjupar barnens undersökande genom att använda dem tillsammans med skapande material och uttryckssätt.
Anette Bergmasth: När pedagogerna och barnen undersöker i undervisningen är det ett bra komplement att använda. Vi fortsätter att utforska tillsammans. Lärandet är det centrala med alla metoder.
-
Barnen älskar verkligen green screen. Kan vi fortsätta, och hur ofta? Och är det i sådana fall bara tillåtet för de äldre barnen?
Maria Wihlgaard: Med de äldre barnen kommer vi på Wåga & Wilja förskolor att fortsätta att filma med barnen mot green screen när vi ser att det tillför något, exempelvis när vi vill undersöka olika frågeställningar, prova vad som är möjligt eller bygga en filmad berättelse. Det är återigen pedagogerna som måste bedöma och motivera hur ofta barnen arbetar med lärplattan utifrån läroplanens skrivning om stor restriktivitet. I perioder kan det bli mer, för att barngruppen sedan går vidare och fokuserar på arbete med andra material och uttryckssätt.
Anette Bergmasth: Green screen är en digital dimension som fördjupar kunskap och lärande. Här är det viktigt att skapa samsyn i verksamheten och ha dialog med kollegor och rektor. Hur ofta, syfte och ålder måste vara klart kopplat till undervisningen i förskolan.
-
Är det totalförbud för allt digitalt och skärm när det gäller barn under två år? Inte fotografera, inte använda projektor för att projicera sagor, inga UR-program eller rörelsefilmer?
Maria Wihlgaard: För de yngre barnen har vi tagit bort lärplattor och projektorer helt. De ska aldrig sitta framför en skärm på förskolan. Däremot är det okej att lyssna till musik, en saga eller rörelseprogram som spelas upp. För de yngre barnen har vi börjat skriva ut bilder i arbetet med pedagogisk dokumentation i stället för att titta på dem i lärplattan eller via projektorn.
Anette Bergmasth: Vi använder både skärmar och digitala verktyg för alla barn i verksamheten. Men vi är noga med vilka verktyg vi väljer och har ett klart syfte och en planering till varför vi väljer digitala verktyg. Vi har också en dialog med vårdnadshavarna kring skärmar och hur de används.
-
Läs hela fokus om den skärmfria förskolan
Sex av tio lärare välkomnar skärmfri förskola
Så svarar lärarna om skärmfri förskola
De satsar på dans när förskolan blir skärmfri
Läraren om skärmfri förskola: ”Går tillbaka till hur vi gjorde förr”
Läraren i förskolan: ”Vi fortsätter med det digitala”
Skärmförbud för de yngsta hindrar språkundervisningen