Tvålärarsystem tack vare bidrag: ”Har ökat lugnet”

Foto: Myelie Lendelund

Lucinda Neselius och Simon Rådström uppskattar tvålärarsystemet på Stålforsskolan i Eskilstuna.

Statliga stöd har bidragit till Stålforsskolans satsning på tvålärarsystem.
– Det har i sin tur ökat lugnet i klassrummen och förbättrat studieresultaten, berättar läraren Lucinda Neselius.

Hon undervisar i SO på skolan, är förhandlingsombud och sitter i styrelsen för Sveriges Lärare i Eskilstuna.

Stålforsskolan (7–9) ligger i de mer centrala delarna av stan. Under de senaste åren har andelen elever som lämnat skolan med gymnasiebehörighet ökat.

Under perioden 2019–2021 var det i genomsnitt 64 procent av niorna som blev behöriga till något av gymnasieskolans yrkesprogram. Motsvarande andel för perioden 2022–2025 var 69 procent.

I fjol uppnådde 73 procent av niorna gymnasiebehörighet, enligt Skolverkets statistikdatabas.

Samtidigt som gymnasiebehörigheten förbättrats, har andelen nyinvandrade elever minskat medan andelen elever vars föräldrar har eftergymnasial utbildning har ökat. Det sistnämnda är en faktor som brukar påverka skolresultaten.

2019–2021 hade 39 procent av eleverna i årskurs nio på Stålforsskolan minst en förälder med eftergymnasial utbildning. Perioden 2022–2024 hade den andelen stigit till 49 procent.

”Många av våra elever har det socioekonomiskt tufft”

Lucinda Neselius har arbetat som lärare i ungefär tjugo år, varav de fem senaste på Stålforsskolan.

– Vårt upptagningsområde, som delvis förändrats efter att ett annat kommunalt högstadium lagts ner, är dels villaområden, dels socioekonomiskt utsatta områden. Det här är numera en socioekonomiskt ganska så blandad skola. Vi har till exempel fler barn från villaområden än tidigare.

– Men fortfarande är inte skolresultaten speciellt höga, även om de blir bättre. Vi kan dock se en tydlig progression. Samtidigt är det många av våra elever som har det socioekonomiskt tufft.

Lucinda Neselius menar att skolans positiva utveckling delvis är ett resultat av tvålärarsystemet.

– Vi började med det 2018. Ungefär samtidigt infördes speciella mentorstjänster. Förändringarna finansierades delvis med hjälp av statliga bidrag; likvärdighet/kunskapsbidraget samt statsbidraget för ”lärares arbetsmiljö”.

När det senare försvann, togs mentorstjänsterna bort och två­lärarsystemet krymptes.

Pengarna räcker inte till allt – behovet styr

I fjol fick Eskilstuna kommun 90 miljoner kronor ur statsbidraget ”Stärkt kunskapsutveckling”, varav sju miljoner gick till Stålfors­skolan, enligt Cathrine Olsson som är administrativ chef vid kommunens barn- och utbildningsförvaltning.

– Vi är i dag två lärare i de flesta klassrummen, men tyvärr inte längre i alla. Det räcker inte pengarna till. I de klasser som fungerar lite bättre är det ofta bara en lärare. Behovet får styra, berättar Lucinda Neselius.

– Tvålärarsystemet har gjort att det är både tryggare och lugnare i klasserna än tidigare och att eleverna lär sig mer.

Extra trygghet för nyexade lärare

Enligt Skolverkets statistik går det 10,1 elever per lärare på Stålforsskolan vilket är färre än snittet för både Eskilstuna och riket som helhet.

– Vi har i dag något fler elever per klass än för några år sedan. De flesta klasser består av mellan 26 och 31 elever. Antalet kan dock variera en del över året beroende på in- och utflyttning.

Enligt Lucinda Neselius kan tvålärarsystem underlätta för nyexade lärare.

– Flera nya kollegor som jag har pratat med säger att det känns extra tryggt att ha en mer erfaren lärare vid sin sida. Det gör dessutom att de snabbare kommer in i jobbet. För oss lite äldre innebär systemet en möjlighet att få tillgång till ny kunskap som de yngre kollegorna har med sig.

Vad är problemet?

– Att det är svårt att bygga en bra verksamhet på statliga bidrag. Vi vet ju inte hur länge vi får ha dem kvar.