Tusentals lärare går miste om lönepåslag – varje år

Det statliga lärarlönelyftet är tänkt att lönemässigt premiera särskilt kvalificerade lärare, vilket i sin tur ska leda till ökad undervisningskvalitet, höjda kunskapsresultat och ett attraktivare läraryrke.

Förra läsåret avsatte staten tre miljarder kronor till lärarlönelyftet och 1,8 miljarder till karriärtjänster, främst förstelärartjänster.

Det är antalet elever som styr hur många karriärtjänster – främst förstelärare – respektive lärarlönelyft en huvudman har rätt till. Det är också huvudmannen som avgör vilka lärare som ska bli förstelärare eller ta del av lärarlönelyftet.

En genomgång av Skolverkets register gällande den så kallade bidragsramen (det som huvudmännen har ”rätt” till) visar att av de huvudmän som ansökte om bidrag var det:

• 486 som inte nyttjade bidragsramen fullt ut när det gällde karriärtjänster (främst förstelärare), som mest 9 969 150 kronor (Göteborgs kommun) och som minst 1 417 kronor (Hallstahammars kommun).

• 937 nyttjade inte bidrags­ramen fullt ut när det gällde lärarlönelyftet, som mest 10 902 203 kronor (Göteborg) och som minst
1 krona (Tellusskolan).

Lärare blir utan lönelyft – trots att pengarna finns

Häromåret konstaterade Skolverket i en rapport att huvudmännen i mindre utsträckning använder statsbidrag för karriärtjänster i socioekonomiskt utsatta områden än i övriga.

Andrea Meiling, grundskollärare och ordförande för Sveriges Lärare i Göteborg, är upprörd över att hennes kommun inte fullt ut nyttjar de medel som staten avsatt till lärarlönelyft och karriärtjänster.

– Bara i Göteborgs kommunala grundskolor handlar det om drygt 300 lärare som inte får del av lärarlönelyftet, trots att det finns pengar till det. 

– Lönespridningen bland lärarna i Göteborg är generellt låg. Med hjälp av lärarlönelyftet skulle man till exempel kunna premiera duktiga lärare som arbetar i utsatta områden.

”Blir ett sätt att spara pengar”

Andrea Meiling menar att det finns flera tänkbara förklaringar till Göteborgs kommuns försiktighet.

– En kan vara att man inte vill att den totala lönesumman, som den vanliga lönerevisionen bygger på, ska öka. Att inte använda alla lärarlönelyft blir då ett sätt att spara pengar. Det kan också finnas en rädsla för att staten plötsligt ska dra tillbaka bidraget och att man då själv får stå för kostnaden. En del rektorer tycks dessutom inte veta eller vilja förstå att lärarlönelyftet blir kvar på skolan om lärare med ett sådant slutar och då kan ges till någon annan.

– Ett annat alternativ är att man inte anser att det finns tillräckligt många lärare på Göteborgs kommunala skolor som är kvalificerade nog att ta del av pengarna.

Är det så?

– Nej, verkligen inte. Det här är dock inget nytt problem. Häromåret tvingade politiken, efter uppmaning från oss, förvaltningen att använda pengarna och då blev det tillfälligt en förbättring.

Varför nyttjar man inte fullt ut de statliga karriärtjänstbidragen?

– När det gäller förstelärare vill man bli av med tillsvidaretjänster och ersätta dem med projektanställningar, vilket kan vara en förklaring. En annan är rädsla för hur professionsprogrammet ska påverka förstelärartjänsterna.

Lärarna måste uppfylla kraven för att få del av pengarna

Det är inte pengarna utan behoven och antalet som uppfyller kraven som ska avgöra hur många lärare som får del av lärarlönelyftet eller utses till förstelärare.

Det säger Kristin Perem, HR-chef vid Göteborgs kommuns grundskoleförvaltning.

Hon menar att ett minskat antal lärare på Göteborgs kommunala grundskolor kan vara en orsak till att många lärarlönelyft inte utnyttjades under vårterminen 2025.

– Det var fler lärare som slutade än som anställdes. Lärarlönelyften ska inte användas vid nyrekrytering.

– Vi har gått ut med information till skolledarna om vilka kriterier som ska vara uppfyllda för att en lärare ska kunna få del av lärarlönelyftet. Men det är skolledarna som gör bedömningen av vilka lärare som uppfyller kraven.

Är en förklaring till att inte fler får del av lärarlönelyftet att de helt enkelt inte uppfyller kriterierna?

– Det kan vara en del av förklaringen. En annan är att avgångarna är större än rekryteringarna.

– Men vi ska nu gå ut med förnyad information till skolledarna om att det finns utrymme att bevilja fler lärarlönelyft.

Gäller samma sak förste­lärare?

– Nej. Det är tjänster som man söker. Vår grundprincip är att behovet av förstelärare, inte möjligheten att rekvirera statsbidrag, ska avgöra antalet.

Beror försiktigheten på att ni är oroliga för att statsbidragen kan försvinna?

– Nej, det skulle jag inte säga. Samtidigt vet vi att statsbidrag förändras, vilket så klart kan vara en parameter.