Brister i särskilt stöd i förskoleklass

Tillgången till personal med specialpedagogisk kompetens saknas ofta i förskoleklass. Konsekvensen kan i förlängningen bli att vissa elevers behov av stöd inte upptäcks. Foto: Colourbox
Den här artikeln publicerades ursprungligen på en tidigare version av Grundskolläraren

Hälften av skolorna gör inte särskilda bedömningar av elever i förskoleklass som visar indikationer på att behöva det, enligt en ny granskning från Skolinspektionen.

Den 1 juli 2019 blev kartläggningsmaterialet ”Hitta språket” och ”Hitta matematiken” obligatoriskt i förskoleklass. I samband med det infördes en garanti för tidiga stödinsatser. Men en ny granskning från Skolinspektionen visar att många skolor brister i arbetet med den garantin.

Brist på specialpedagoger

Ungefär två tredjedelar av de granskade skolorna arbetar bra med kartläggningsmaterialet. Däremot är det många, cirka hälften av skolorna, som inte gör en särskild bedömning av elever som visar indikation på att vara i behov av särskilt stöd för att kunna uppnå kommande kunskapskrav. Skälen till detta är att tillgång till personal med specialpedagogisk kompetens ofta saknas. Och konsekvensen kan i förlängningen bli att vissa elevers behov av stöd inte upptäcks, enligt Skolinspektionen.

Just bristen på specialpedagogisk kompetens innebär också att många skolor inte planerar de särskilda insatserna på rätt sätt. För om det i arbete med kartläggningsmaterialet upptäcks att en elev i f-klass har behov av särskilt stöd i form av extra anpassningar ska stödinsatserna planeras i samråd mellan lärare och personal med specialpedagogisk kompetens. Detta görs bara på knappt hälften av de granskade skolorna. I stället är det ofta lärarna själva som avgör vilka anpassningar som behövs.

”Avsikten med samrådet är bland annat att flytta det specialpedagogiska stödet från de högre till de lägre årskurserna, vilket inte förefaller ha påbörjats på alla skolor”, skriver Skolinspektionen.

Fokus på form – inte innehåll

Sammanfattningsvis visar granskningen att nästan alla elever som visar indikation på att behöva det, trots allt får stöd i form av extra anpassningar. Men dessa stödinsatser fokuserar ofta mer på undervisningens form – exempelvis tydligare instruktioner eller fysiska hjälpmedel – än på själva innehållet i kartläggningsmaterialet. Enligt Skolinspektionen är det därför inte säkert att stödet hjälper elever att utveckla sina språkliga och matematiska förmågor.

Så gjordes granskningen

Skolinspektionen har intervjuat lärare i förskoleklass, personal med specialpedagogisk kompetens och rektorer på 30 slumpvis utvalda grundskolor med minst två parallella förskoleklasser. Fem skolor har enskild huvudman och övriga 25 skolor har kommunal huvudman.

Här hittar du hela granskningen.

LÄS MER

Forskare: Positivt med mer tidig undervisning