Gör slut med livsstilshetsen

Medelmåtta, medioker och mittemellan. Ordet lagom har fått en tråkstämpel. Lagom är lika med ängsligt. Töntigt, hävdar vissa. Lagom låter ingen sticka ut. Lagom är en boja.

Inte alls, säger de motröster som nu har börjat ta det hånade mellanmjölksordet i försvar. Framför allt utanför Sveriges gränser har det lilla ordet lagom, och vad man tror det säger om den svenska livsstilen, fått en rejäl dos uppmärksamhet. I stället för att vara begränsande ses det som vägen till hälsa, lycka och en eftersträvansvärd balans. Redan för ett år sedan publicerade prestigemagasinet Time Magazine en artikel där lagom pekas ut som ”the Swedish Secret to a Balanced Happy Life”.

Även i Sverige har lagom kommit att få något av en upprättelse. Flera böcker på temat har getts ut och en av dem som intresserat sig för det svenska ordet för ”inte för mycket, inte för lite” är Bella Linde, journalist och författare till nyss utgivna Odla ditt lagomliv.

Boken har undertiteln ”Gör upp med digital stress, livsstilshets och kravet på att alltid vara tillgänglig” och huvudfokus är vår relation till sociala medier. Hur mänsklig kommunikation i digital form triggar igång sådant som en konstant jämförelse med andra och även ett behov av att marknadsföra oss själva likt varor på en marknad.

– Den här livsstilshetsen finns överallt, men blir extra tydlig i sociala medier. Vi kan faktiskt bli riktigt ledsna av att tillbringa för mycket tid i digitala kanaler. Många drabbas av det som brukar kallas additionsstress, säger Bella Linde.

Additionsstress betyder att hjärnan lägger ihop olika människors inlägg till en enda stressfaktor. Resultatet blir en känsla av att ”alla” andra gör så mycket – och i de flesta fall också är bäst på det. Eller värst. I sociala medier är det ofta antingen eller. Det som inte gör så mycket väsen av sig, blir knappast ett inlägg på Facebook eller Instagram.

Samtidigt är dagens samhälle som upplagt för att vi ska jämföra oss på alla möjliga sätt. Det mesta ska vara mätbart och kunna utvärderas. Både i arbetslivet och privat. På jobbet ska det dokumenteras och rapporteras. På fritiden jämför vi till exempel hur mycket vi har tränat och brukar flitigt olika appar för ändamålet.

– Som det ser ut i dag, när så många mår dåligt av stress, utbrändhet och att ständigt optimera och tidseffektivisera, borde vi verkligen låta lagom få en lite bättre klang. Men även jag har varit där, fnyst och tyckt att lagom bra är ”lite för lite”, säger Bella Linde.

Hon erkänner att också hon har varit slav under tanken på att konstant putsa på bilden av sig själv och jobba på det hon kallar för sitt ”personliga varumärke”. Beslutet att försöka leva mer lagom innebar för hennes egen del möjligheten att nå ett slags lugn.

– Lagom ligger nära begreppet ”good enough”, som var rätt poppis men också utskällt för ett tag sedan. Det handlar om att göra saker i lagom takt och tillräckligt bra, inte mer. Att ta ett steg från livsstilshetsen som säger att man alltid ska vara på topp, överallt, säger hon.

Risken finns förstås att även lagom blir ett krav bland andra. Typ, nu ska vi inte bara vara sådär galet lyckliga hela tiden, vi måste vara jättelagom också. Hur hanterar man det?

– Det är inte så lätt alla gånger, men jag tror att du måste hitta ditt eget lagom och se till att ditt liv inte enbart består av sånt som är mätbart. Ingen annan kan säga vad som är lagom för dig, det är du själv som måste hitta det du mår bra av. Lagom är inte detsamma som perfekt, säger Bella Linde och konstaterar att det är svårt att sluta jämföra sig:

– Det ligger väl lite i vår natur att tävla. Fast det betyder inte att vi måste tävla i allt.

Hon påpekar att det faktiskt krävs ett visst mod för att vara lagom. Att det handlar om att sätta sig lite på tvären. Inte alltid ställa upp på vad andra förväntar sig av en. Sådant som kan gå lättare om vi lierar oss med varandra och är solidariska med våra medmänniskor.

Ibland handlar det om att backa några steg och ta sitt sunda förnuft till hjälp.

– I förskolemiljön är alla plötsligt påtvingade att skriva rapporter om allt man gjort och hunnit. Men ibland tar det så mycket tid att dokumentera hur många minuter man har sjungit sånglekar, att det slutar med att man skriver rapporter i stället för att sjunga.

Personligen tycker Bella Linde att det kanske faktiskt är bättre att prioritera annat. Så att inte även nästa generation fostras in i måsten, krav och jämförelsehets.

– Ibland är det viktigaste att vi vuxna är goda förebilder, så att barnen får rätt förutsättningar för att leva ett gott liv, säger hon.