![](/contentassets/1cc141a0dc4a425488f342cd299c7476/karlbergs2.jpg?width=782&rmode=crop&rsampler=bicubic&compand=true)
Pottsystemet har förbättrat planeringen och dessutom sänkt sjukfrånvaron markant. Foto: Johan Strindberg
Reportage Förr var utvecklingstiden på Karlbergs förskolor fördelad på samma sätt som på de flesta andra förskolor i staden, knuten till en specifik person. Numera har de en tidspott beräknad på barngruppens storlek. En lösning med många fördelar.
I Karlsson på takets gamla hemtrakter, i Vasastan i Stockholm, ligger Karlbergs förskolor. En stor organisation med sex förskolor där sammanlagt 80 medarbetare och cirka 350 barn tillbringar sina dagar.
Tidigare hade alla förskollärare som jobbade där fyra timmars planering per vecka, och barnskötarna hade två. Men systemet fungerade inget vidare. Dels minskades tiden för dem som arbetade deltid. En halvtidstjänst innebar att bara hälften av planeringstiden blev kvar. Dels innehöll upplägget orättvisor. De avdelningar som hade två förskollärare och en barnskötare hade dubbelt med tid till sitt förfogade jämfört med en avdelning där förhållandet var det omvända med två barnskötare och en förskollärare.
Vi utgår från pedagogernas förutsättningar och kunskaper, så att rätt personer gör rätt saker.
En kartläggning över planeringstiden visade sedan att det fanns en stor variation i vad man använde tiden till, och när. Många planerade hemma när de egna barnen hade lagt sig, andra gick hem tidigare. Det var mycket ensamarbete, och de som gick hem tidigt för att planera lämnade kollegor i sticket.
– Jag började klura på hur vi kunde få en gemensam samplanering, på arbetstid, säger rektor Anna Lund och berättar vidare hur de i samverkan med bland annat Lärarförbundet och Kommunal kom fram till ett helt nytt system.
– Vi började med att ta bort den enskilda tiden för alla och räknade sedan ut en pott utifrån barngruppernas storlek, förklarar hon.
Varje barngrupp genererar nu en ”pott” med pedagogisk utvecklingstid. Ett barn är lika med X minuters planeringstid för pedagogerna. Ju större grupp, desto mer tid har avdelningens pedagoger. Förskollärare och biträdande rektor fördelar sedan den pedagogiska utvecklingstiden tillsammans.
– Och detta utifrån ramarna som tilldelats av mig som rektor, utifrån pedagogernas förutsättningar och kunskaper. Det gör att rätt personer gör rätt saker, och förskollärarna samplanerar sedan undervisningen genom att sitta tillsammans i förskolans arbetsrum, säger Anna Lund.
När det nya systemet hade testats en tid kom de fram till att vissa timmar måste öronmärkas för att förskollärarna ska kunna leva upp till de nya kraven i läroplanen. Nu har varje förskollärare fyra timmar schemalagd tid, med reglerat innehåll: en timme till planering av undervisning, en timme till uppföljning av pågående undervisning, en timme till reflektion av undervisning och en timme till litteraturläsning.
31 % svarar att de under de senaste sex månaderna sällan eller aldrig har fått gehör när de bett om mer tid för planering. 24 % av de tillfrågade svarar att de inte bett om mer tid under perioden.
3 % svarar att de inte har behövt mer planeringstid än vanligt det senaste halvåret.
60 % svarar att de ägnar 2–3 timmar/vecka åt att planera undervisningen för barngruppen. Då är både den enskilda planeringen och den som görs tillsammans med kollegor medräknade. 17 % svarar 1 timme/vecka.
(Frågan i enkäten löd: Hur många timmar ägnar du i genomsnitt per vecka åt att planera undervisningen för barngruppen? Totalt svarade 1 218 personer.)
– Under de här timmarna arbetar de i våra två gemensamma pedagogiska verktyg, Karlbergs dokumentationsverktyg och Karlbergs reflektionsverktyg, där de kan dela sin undervisningsplanering och få inspiration av varandra, säger Anna Lund. Där är det fritt fram att klippa och klistra, och testa någon annans planering. Det är väldigt kul att vi har kommit så långt med det här.
Förskolläraren Fatemeh Sadat Seydi ser flera fördelar med det nya sättet att arbeta. Bland annat att det blivit lättare att räkna ut tider för arbetslaget nu när man inte behöver bry sig om hur många procent kollegorna arbetar eftersom tiden beräknas utifrån barngruppen.
– Vi vet också vad som förväntas av oss på planeringstiden, det är tydliggjort. Man kommer snabbare fram i samtalet om ”hur” och ”varför”.
Även Marie Brynolf, förskollärare och fackligt ombud för Lärarförbundet, är positiv till det nya och tycker att planeringstiden överlag fungerar bra.
– Det behövs mycket tid för att kunna planera undervisningen, följa upp och utvärdera. Därför är det bra att den tiden ligger i schemat och att det görs på förskolan tillsammans med andra kollegor. Det är bra för mitt mående. När jag kommer hem efter jobbet kan jag koppla av och slipper sitta och planera på helgen, säger hon.
Att förskollärare sitter tillsammans, diskuterar och utvecklar verksamheten är uppskattat.
– Vi tar vara på varandras resurser och kompetenser. Ibland fastnar man i ”sitt” och måste lyfta blicken och se till helheten på förskolan och inte bara sin egen avdelning. Då är det bra att vi har planering samtidigt och kan ifrågasätta och peppa varandra. Jag gillar också att vi har en mall att gå efter med vad vi ska göra, säger hon.
Rektor Anna Lund tycker att allt har fungerat väldigt väl och att de nu hittat ett sätt som gör att det inte längre blir så person- och avdelningsbundet.
– Vi tittar ur ett annat perspektiv, och våra nyutexade som kommer till oss slipper sitta ensamma på sin kammare och klura ut hur de ska göra. I stället får de direkt en naturlig stöttning av erfarna förskollärare på förskolan, säger hon.
Pottsystemet har förbättrat planeringen och dessutom sänkt sjukfrånvaron markant. Foto: Johan Strindberg
Ytterligare en medarbetare på Karlbergs förskolor är förskolläraren Kristina Andersson. Även hon är nöjd med upplägget och lyfter bland annat fram vikten av att ha tiden uppstyrd. Ett starkt stöd hos rektor och biträdande rektorer är annat hon ser som positivt, liksom att de lagt upp förskollärarens planeringstid på bestämda tider och med olika mallar som stöd för undervisningen, avstämning, reflektion och fördjupande analyser.
– Det har varit en liten inkörningsperiod men flöt på bra under våren och jag tror det bara kan bli bättre längre fram. Det som har varit svårt ibland är att alla vi förskollärare inte får ut tiden när pedagoger varit frånvarande på förskolan. Men vi har varit bra på att skifta vilken förskollärare som går ut i barngrupp. Det är inte samma förskollärare varje gång, säger hon.
Rektor Anna Lund är medveten om problemet. Om det är få medarbetare på förskolan kan planeringstiden inte tas ut för alla förskollärare i samma utsträckning.
– Det har varit en utmaning för vissa förskollärare att sänka kraven på sig själva, säger hon. De känner att de måste prestera en massa pedagogisk dokumentation samtidigt som de känner att de behövs i barngruppen för att kollegor är sjuka. Som rektor har jag varit tydlig med att de ska sänka kraven utifrån de förutsättningar som finns.
Alla förskollärare noterar i en mall om de använt tiden och till vad, eller om de eventuellt inte kunnat ta ut den.
– Då prioriterar vi att sätta in vikarie i högre utsträckning. Men viktigast av allt: sänk kraven. Kvalitet framför kvantitet. Det behöver många som arbetar i förskolan lära sig.
När det nya pott-systemet var i sin linda fanns det personal som var skeptisk, någon ville gärna fortsättningsvis gå tidigt, hämta sina barn och planera hemmavid.
– Det gäller att stå stadigt i stormen i början av förändringar, och vi höll i, säger Anna Lund. De som var oroliga tidigare ser nu vinsterna, det har fått fin effekt. Dessutom har vi sänkt sjukfrånvaron markant, och det nya systemet är en av anledningarna. Det är jag helt övertygad om.
Den avtalade planeringstiden varirerar stort mellan olika kommuner. Klicka här för att se hur din kommun har gjort!
Podcast I senaste avsnittet av Förskolan pratar vi om arbetet under semestertider.
Så gör vi – Sång ger sådan glädje och betyder också jättemycket för språkinlärningen, säger förskolläraren Petra Körner.
Podcast Är det okej att pussa och krama barnen – och hur avlägsnar vi barn som bråkar utan att göra fysiska övertramp?
Dilemmat Den här gången handlar dilemmat om yrkestitlar i förskolan.
Krönika På förskolor i Göteborg har de flera gånger testat sex timmars arbetsdag. Är det inte dags för hela landet snart? skriver förskolläraren Erik Stenkula.
Forskning Den digitala boktjänsten Polyglutt används inte alltid som tänkt i förskolorna, visar en studie av forskaren Malin Nilsen.
Överlämning Förskollärare tipsar om olika sätt fira av barnen som slutar förskolan.
Kompetensutveckling Närmare 50 förskollärare, lärare, barnskötare och chefer i Nynäshamn åkte tåg i 48 timmar till Reggio Emilia.
Reportage På Språkförskolan Bamse, för barn med grav språkstörning, har förskolläraren Maja Eriksson och logopoden Jim Gustafsson två huvudsakliga mål i undervisningen.
Podcast I senaste avsnittet av Förskolan pratar vi om verksamheten vi bedriver utanför förskolans grindar.
Krönika Jag har ägnat en del tid senaste dagarna åt att läsa olika trådar i diskussionsforum på nätet. Det som diskuteras allra mest just nu upplever jag är solkräm. Alltså, solkräm, skriver Eva Lindström.
Aktuellt Förskolans dag är dagen då förskollärarna och barnen tar chansen att berätta för alla andra om vad de gör. Åsa Fahlén, förbundsordförande i Sveriges Lärare, besökte förskolan Bredäng Alle 46 inför firandet.
Arbetsmiljö ”Slå fast maxgränser för barngruppernas storlek och en minimibemanning i förskolan”.
Överlämning Förskolorna i Burlöv har en tydlig struktur för vem som gör vad, hur och när vid överlämningen – och får även återkoppling från skolan om hur det går för barnen.
Överlämning Vad får man egentligen berätta om vid överlämningen? Lagarna som styr kommunala och privata förskolor är olika.
Överlämning Överlämningar fungerar inte alltid som det är tänkt, och få verkar helt nöjda. Förskollärare vittnar om att skolan inte visar något intresse, samtidigt klagar förskoleklasslärare på att informationen de får är alltför knapphändig.
Överlämning Femåringarna på förskolan Lindängen i Skara håller till i en egen lokal – i Varnhemsskolan.
Överlämning På förskolan Trollsländan i Helsingborg får de kommande förskoleklassbarnen en extra pampig avslutning.
Krönika Att börja skolan innebär status, men hur det sedan blir i skolan har barnen väldigt lite inflytande över, skriver redaktören Sara Djurberg.
Gästkrönika Fram till dess att vi står enade, tusentals tillsammans och skrålar, gör gemensamt motstånd genom att höja våra röster, så är vi inget hot, ingen kraft att räkna med, ingen professionell storm att behöva förhålla sig till.
Podcast Man måste våga stå på barnens sida, säger Eva Lindström i senaste avsnittet av Förskolan, som handlar om särskilt stöd.
Krönika När jag väl sätter mig där med varje förälder, en och en, och vet att vi kommer att prata om det käraste de har, det är en av de mest stimulerande bitarna av mitt jobb, skriver Erik Stenkula.
Forskning Professor Alison Clark vill se ett långsammare tempo och mer tid i förskolan.
Podcast Fredrik, Eva och Ellinor pratar om utvecklingssamtal i nya avsnittet av podden.
Dilemmat Vad kan man göra när rektorn umgås privat med kollegorna?
Fråga facket Förskolläraren oroar sig över sin egen hörsel – skyddsombudet svarar.
Tipset Tänk dig att varje dag ha tillgång till ett rum för återhämtning och taktil stimulans. Precis så har Nyckelpigans alla 1–5-åringar det.
Vi lärare debatt Vi anser att pyssel som begrepp är exkluderande dagisretorik som inte hör hemma inom förskolans ram, skriver lärarutbildarna Ulrika Tobieson och Birgitta Adolfson.
Panelen Vi frågade tre förskollärare om deras rutiner för vilan. Och, handen på hjärtat, händer det att du somnar?
Fackböcker För barn är digitala tjänster och verktyg lika verkliga som böcker, färger, sand och vattenpölar, säger förskolläraren Marie Eriksson.
Forskning När föräldrar ur samma samhällsskikt gör samma val för sina barn bidrar det till att segregationen börjar redan i förskolan.
Pedagogiska tips Hur kan barn få vara delaktiga samtidigt som man tillvaratar deras intresse för byggande? Förskolan Kristallen i Helsingborg har svaret, där byggde femåringarna en egen rutschkana på gården – och konstruerandet fortsätter.
Krönika Häng med nu, även om det är svårt att tro det: Det är vi, det är vi, som bestämmer om ett barn är friskt nog för att vara i förskolan. Du och jag, och alla våra kollegor som arbetar i förskolan, skriver förskolläraren Eva Lindström om Folkhälsomyndighetens nya riktlinjer.
Krönika Första gången jag träffade det här barnet stod hon bakom sin mammas ben, hon sa inte så mycket, tittade ner på marken under sina fötter, skriver förskolläraren Eva Lindström.
Podcast I senaste avsnittet av Förskolan pratar vi om svåra frågor. Hur svarar vi barnen när de ställer stora frågor med komplicerade svar?
Reportage Förskolläraren Sara Agnés masterexamen och dokumentära dikter är en uppgörelse med den managementstyrda förskolan.
Vi lärare debatt Vad sker med likvärdigheten om vi avlägsnar kravet på att utveckla adekvat digital kompetens hos våra barn i förskolan? skriver förskolläraren Fredrik Söderlund om Skolverkets förslag på ändringar i förskolans läroplan.
Vi lärare debatt ”Riskerar att ge negativa och allvarliga konsekvenser.”
Motoriklarmet Utbildningarna måste säkerställa att de blivande lärarna får kunskap om rörelse, lek och lärande. Det menar Suzanne Lundvall, ordförande Svenska Gymnastikförbundet och forskare i idrottsvetenskap vid Göteborgs universitet.
Krönika Låt oss hoppas att larmen leder till att praktiska kunskaper och rörelseundervisning får upprättelse, utan att förskollärarna för den skull måste kasta ut de digitala verktygen ur undervisningen, skriver redaktören Sara Djurberg.
Podcast I senaste avsnittet svarar Fredrik Kahn, Ellinor Lange och Eva Lindström på frågor från poddens lyssnare.
Motoriklarmet Det är si och så med många barns finmotoriska förmåga, har förskolläraren Malin Boström, på Karlagatans förskola i Göteborg, märkt.
Motoriklarmet Väl utvecklade sinnen och motorik är grunden för all inlärning. Därför är det av största vikt att barn får rätt förutsättningar att öva – både inne och ute.
Motoriklarmet En undersökning av 100 förskolor i Uppsala kommun visade att bara var tionde hade ett ordentligt upplägg på enhetsnivå för barnens fysiska aktivitet.
Motoriklarmet För barnen på förskolan Villa Ekbacken i Norra Djurgårdsstaden i Stockholm är motorikövningar ett dagligt inslag.
Motoriklarmet Ju tidigare ett barn utvecklar sin finmotorik, desto lättare har hen att lära sig andra saker, konstaterar professorn och tidigare handkirurgen Göran Lundborg.
Motoriklarmet Barnen har svårt att gå i skogen, klättra och hålla pennan rätt. Sex av tio förskollärare ser en försämring av barns motorik de senaste åren.
Krönika När ska det bli ett erkänt faktum i vårt samhälle att det är otroligt svårt att arbeta med människor, både barn och vuxna? undrar förskolläraren Eva Lindström som reagerar mot förslaget att ta bort behörighetskraven till gymnasiets yrkesprogram.
Orosanmälan Förskolepersonal är dålig på att upptäcka barn som lever med hedersförtryck, visade nyligen en granskning från Malmö. Haninge hade samma problem – tills en personalutbildning ledde till att antalet orosanmälningar fördubblades.
Krönika När alla utvecklingssamtal är genomförda, kvalitetsrapporten ivägskickad och grynen via förskoleklassen klivit in i skolans värld – vad ska vi då göra med alla ord vi vägt på guldvåg? skriver förskolläraren Erik Stenkula.