Ina Kainelainen har haft en arbetsledande roll sedan 2015 och är i dag rektor för Höjden och fyra andra enheter i samma förskoleområde. Foto: Johan Strindberg
Till startsidan
Ledarskap Att leda utan att vara chef, det är vardag för landets förskollärare. På förskolan Höjden i Stockholm är ansvarsfördelningen och förutsättningarna för ledarskap tydliggjorda och anpassade för alla.
Intill en skogsdunge i Hammarbyhöjden i Stockholm ligger förskolan Höjden. En Reggio-Emilia-inspirerad verksamhet med hög förskollärartäthet och en lång tradition av att tillvarata varandras kompetenser. En strategi som fortsatt i samma anda även efter att Höjden blev uppköpt av Pysslingen och nu ingår i ett förskoleområde med fem enheter. Genom fortbildning, nätverk och kontinuerliga träffar får förskollärarna de verktyg de behöver för att leda på bästa sätt.
– Vi kallar det för en lärandeorganisation, en grund som möjliggör olika typer av mötesforum där samtliga pedagoger regelbundet får träffas för kollegiala reflektioner, säger Ina Kainelainen, som är rektor för de fem förskolorna.
När kompetensen gemensamt höjs blir det lättare att leda arbetslaget.
Bland annat träffas förskollärarna från alla enheter under en förmiddag ett par gånger per termin för att fördjupa sig i både barnens processer och det egna ledarskapet.
– Det är kompetensutvecklande kollegiala och individbaserade processer, där vi även landar i gemensamma slutsatser och ställningstaganden för våra förskolor, säger Ina Kainelainen.
Varje enskild förskola har också regelbundna pedagogluncher där förskollärarna leder lärande samtal och även barnskötare och andra yrkeskategorier ingår.
– När kompetensen gemensamt höjs blir det lättare att leda arbetslaget i stället för att det ska ligga på individen, säger Ina Kainelainen.
Speciella förskollärarluncher är ett annat inslag på Höjden och dess systerförskolor.
Ina Kainelainen har haft en arbetsledande roll sedan 2015 och är i dag rektor för Höjden och fyra andra enheter i samma förskoleområde. Foto: Johan Strindberg
Ina Kainelainen poängterar vikten av att få till dessa forum regelbundet i det ordinarie arbetet och att ge förskollärarna stöd i sitt ledarskap.
– I läroplanen ställs krav att förskollärare ska leda arbetslaget, leda andra vuxna, och som rektor har jag ett jättestort ansvar att skapa rätt förutsättningar och kunskapsnivå.
Upplägget har gett gott resultat. Här vill medarbetarna stanna kvar. Men Ina Kainelainen påpekar att ingenting har kommit av sig självt.
– Det här är framarbetat under lång tid tillsammans med förskollärarna och det övriga kollegiet där vi har reflekterat och utvärderat på vilket sätt vi vill skapa den här tiden. Det finns ingen quick fix för att få till en sådan här organisation. Vi har den tid vi har och hinner inte göra allt. Därför har vi gjort medvetna val. Om vi nu vill ha de här pedagogluncherna, vad väljer vi då bort?
Att axla rollen som ledare är inte lätt, och många förskollärare känner sig inte helt rustade för uppgiften. Siri Nestius, en av förskollärarna på Höjden, tycker att hon under sin utbildning fick alldeles för lite träning i just ledarskap.
På Höjden prioriteras samtal och nätverk. Foto: Johan Strindberg
– Min syster som utexaminerades i vintras skrev sin C-uppsats om just ledarskap, säger hon. Av de förskollärare hon intervjuade var det väldigt många som känt precis som jag, att det är för lite om ledarskap i utbildningen och framför allt för lite praktik. Läroplanen är ju så tydlig nu med att det är min arbetsuppgift att leda ett arbetslag. I och med det så spetsas uppgiften kring ledarskap till ännu mer och blir ännu tydligare. Då måste man se till att man får tränas i det.
Från sin egen förskollärarutbildning minns hon att den tog upp forskning kring gruppdynamik, olika personligheter och ledarskapsteorier.
– Men mycket av det var ryckt ur sitt sammanhang och inget som alls hjälper mig nu i vardagen som förskollärare, säger Siri Nestius.
Hon är därför extra glad att hon arbetar på just Höjden, där hon dessutom jobbade extra redan under utbildningen och fick en tydlig uppfattning om vad som skulle krävas av henne när studierna var över.
– Oavsett hur mycket man får med sig från utbildningen kan det förstås vara tufft när man väl kommer ut, säger hon. Det är först genom att leda många olika personer, och personlighetstyper, i många år som man lär sig att bli en duktig ledare.
Förskolläraren Siri Nestius är platsansvarig på Höjden, en roll hon själv beskriver som ”spindeln i nätet”. Foto: Johan Strindberg
Siri ingår i en rad olika forum och nätverk, bland annat ett för dem som är platsansvariga på de olika förskolorna, med fokus på ledarskap. Dessutom deltar hon i bildgrupper som fördjupar sig i hur de utbildar barnen, samt i styrgruppen, där de avdelningsansvariga träffas en gång i veckan och samtalar kring ledarskapsfrågor. Där finns även ledningen representerad.
Självklart är hon med på förskollärar- och pedagogluncherna också.
– Och de gånger som vi har upplevt att vi behöver mer fortbildning eller samtal kring ledarskap kan vi räkna med ledningen. De ser att behovet är stort och att det finns ett glapp mellan å ena sidan utbildningen och å andra sidan de förväntningar och krav som ställs i verksamheten.
Att ha många utbildade förskollärare som kollegor underlättar arbetet för Siri Nestius.
– Ja, det är en helt annan sak för mig, som även är platsansvarig, att leda en förskola med många erfarna kollegor som är förskollärare – jämfört med om jag skulle vara placerad på en av våra andra förskolor i området som bara har två eller tre förskollärare på sju avdelningar. Det ger en helt annan spelplan. Här är diskussionerna kring verksamheten och undervisning mer djupgående. Ju fler förskollärkollegor, desto bättre förutsättningar för att leda.
Krönika Ska vi kunna ge barnen tid, rum och ro att hitta på lekar, experimentera och uppleva, i linje med läroplanen, så måste vi ibland fånga stunden när den kommer och våga vika av från det planerade spåret, skriver förskolläraren Marie Eriksson.
Podcast Hur skapar vi hopp i en samtid präglad av klimatkris, krig och orättvisor? Det pratar lärarna i förskolan Sandra Hollstedt och Eva Lindström om i senaste avsnittet av podden.
Fokus Kvinnan bakom Förskoleupproret: ”Jag känner mig mer hoppfull när jag gör något”
Fokus ”Det är viktigt att synliggöra hela cykeln”
Debatt En trygg profession i förskolan kan lyssna på kritik, värdera den och sedan välja att antingen ändra något eller stå fast vid sitt beslut med sakliga argument, skriver Linda Wångdahl, bebyggelseantikvarie och förälder.
Podcast I senaste avsnittet pratar vi om relationen till barnens vårdnadshavare. Hur påverkar förhållandet till föräldrar vårt arbete med barnen, kan vi ha en privat relation med föräldrarna och samtidigt vara professionella – och hur personliga får vi vara?
Lärarutbildning Pedagogikforskarna Åsa Sahlée och Ylva Holmberg befarar att musiken i förskolan utarmas då ämnet krympt i lärarutbildningen.
Krönika Har du hört talas om barnpengen? Med den krossar man effektivt varje förskollärares dröm om barngrupper med färre antal barn, även när barnkullarna minskar, skriver Erik Stenkula.
Skolpolitik Vi är i stort sett nöjda med övergångsreglerna, säger Pia Rizell, andra vice ordförande i Sveriges Lärare.
Krönika Varje vår är det samma sak. Förskolebarnen ger sig ut och plockar skräp. Vet ni, det är bland det värsta jag vet, skriver Eva Lindström.
Podcast Vad kan vi göra när en kollega beter sig illa, hur förebygger vi otrevligheter och var går gränsen mellan en konflikt och att vara allmänt otrevlig?
Forskning ”Ökar förutsättningarna för att de engagerar sig i verksamheten”
Podcast Det finns så många aspekter av förskolan som engagerar. Det är podden ett bevis på, säger producenten Elias Krantz.
Lärarutbildning Närapå halvering av antalet studenter: ”Mycket oroväckande”, säger Pia Rizell, andra vice ordförande i Sveriges Lärare.
Fråga facket Kan man få löneavdrag för missat jobb på grund av väderkaos? Vår fackliga expert svarar.
Dilemmat Läraren: Vad gör vi när barnen inte får med sig ordentliga kläder?
Debatt Att anställa fler pedagoger löser inte problemen med 30 timmar förskola, skriver Jennie Wiberg Prckova, lärare i förskolan.
Krönika När vi berättar att vi inte hinner med vårt uppdrag, då finns de där, de som direkt bara måste berätta att de minsann hinner med alla barn, att de minsann kan prata med alla barn varje dag, i lugn och ro, skriver Eva Lindström.
Reportage Läraren: ”Barnen ska känna att förskolan är deras”.
Podcast I senaste avsnittet av Förskolan pratar vi om barnens förändrade och i många fall försämrade språk.
Panelen ”Därför är det viktigt att bygga goda relationer med vårdnadshavarna.”
Debatt Det är orättvist och missriktat att skylla på lärarna när förskolans undervisning inte håller måttet – de verkliga orsakerna försvinner ur sikte, skriver läraren i förskolan Annamaria Lindau.
Krönika Det har varit ett par dagar nu då alla fyra pedagoger i arbetslaget fått vara kvar på avdelningen, trots det låga barnantalet. En helt surrealistisk situation för oss, skriver Sara Agné.
Min metod Susanne Andersson vill förmedla att alla kan påverka – i stort och smått. Till exempel genom att fixa vantar till hemlösa.
Krönika När satt du senast med ett barn i lugn och ro och pratade, bara ni två? Ändå vet vi att barns språk utvecklas bäst när man pratar med varandra, i lugn och ro, skriver Eva Lindström.
Fokus Två av tre lärare uppger att barnens språk har blivit sämre.
Fokus Stora barngrupper bidrar till språkraset, menar professor Linda Fälth.
Fokus Forskaren: ”Påverkar resultatmässigt, emotionellt, socialt och demokratiskt.”
Fokus ”Vissa barn kan bara säga kniv och gaffel på engelska”
Fokus Med leken i fokus har barnen på Ljunggårdens förskola i Kävlinge förbättrat sitt språk samtidigt som pedagogerna fått både mer arbetsglädje och vi-känsla.
Krönika En majoritet av lärarna i vår granskning vittnar om en försämring av ordförråd, berättande, grammatik och förståelse bland barnen. Vad betyder det för förskolans inriktning framöver?
Forskning Det fanns en otrolig tillit till barnens förmåga som vi kanske har tappat bort i dag, säger forskaren Linnéa Waldekranz som jämfört dagens förskola med barnträdgårdarna i mitten av 1900-talet.
Podcast I senaste avsnittet pratar vi om barnen som inte hörs och syns på förskolan. Vilka är barnen som inte tar plats, bör vi ge dem mer uppmärksamhet och hur gör vi det i sådana fall?
Debatt Barn och ungdomar i skolan från förskoleklass till gymnasiet omfattas av arbetsmiljölagen. Barnen i förskolan saknar detta lagstöd, skriver barn- och ungdomsläkaren Nils Lundin, som vill se ett bättre skydd förskolebarnens hälsa.
Krönika Hur tillåtande är dessa fina iordningställda miljöer i förskolan? Ni har alla sett dem, det finns massor av konton på sociala medier, det ena mer inspirerande än det andra, skriver Eva Lindström.
Krönika Det fortsätter att fascinera mig hur olika vi presterar beroende på vilka arbetskamrater vi har, skriver Erik Stenkula.
Fråga facket ”Vad är egentligen tillåtet att göra på arbetstid?”
Dilemmat ”Vi som arbetar med barn ska vara förebilder – men kan ofta vara otrevliga mot varandra”
Podcast I senaste avsnittet pratar vi om förskolans kompensatoriska uppdrag. Var går gränserna för vad förskolan bör och kan ta ansvar för? Och när är hemmiljön så pass utmanande att vi måste orosanmäla?
Så gör vi Förskolans bokstavsfredagar fick barnens intresse för ord att explodera.
Krönika ”Hur kan lagen få skydda förövare i förskolan?”
Forskning Genom lek kan barn närma sig komplexa fenomen, visar ny forskning.
Podcast Rörelse och fysisk aktivitet på förskolan – så gör vi
Arbetsmiljö Vi frågade tre lärare i förskolan hur väl rustade de är i vintervädret – och om jobbet står för skor och arbetskläder.
Krönika Barnen blir färre, de äldre blir fler, tänk om och tänk nytt. Lärare i förskolan blir lärare på äldreboende. Tänk att ge dessa gamlingar en meningsfull vardag, skriver Eva Lindström.
Krönika ”Det tillhör ju inte undantagen att mer än en av dina kollegor är borta.”
Svenska som andraspråk Genom att koppla hemmet och barnets egna erfarenheter till aktiviteter på förskolan stimulerar lärarna på förskolan Rubinen i Södertälje språkutvecklingen hos barn med annat modersmål än svenska.
Vår metod Vi ser att barnen blir glada och pigga, säger Sanna Petersson, lärare på Alsterbo förskola i Nybro.
Särskilt stöd Det är uppenbart att det gått ut över barn som inte fått det stöd de haft rätt till, säger utbildningsminister Simona Mohamsson (L).
Podcast I senaste avsnittet pratar vi med specialpedagogen Tomas Henriksson om barnen som behöver extra stöd. När är det dags att ta hjälp av en specialpedagog och hur får vi samarbetet att fungera?