”Ska vi förbjuda krigslekar?”

Förbud rimmar illa med förskolans demokratiuppdrag, anser verksamhetsutvecklaren Martina Lundström. Foto: Pixabay

Dilemma: Hos oss är det vanligt att barn leker krigslekar och jag tycker att det känns olustigt. Jag läste om en förskola som förbjudit krigslekar och började fundera på om man ska göra det? Samtidigt vill jag inte styra barnens lek.

/Kicki

Svar: Vår viktigaste uppgift är att försöka förstå barnen. För att kunna det måste vi börja med att förstå oss själva och varför vi reagerar som vi gör. Det gäller att ta kontroll över sina egna impulsiva reaktioner, så att man inte agerar och fattar beslut grundade på vad man ”tycker, känner och vill”. Är krigslekar något jag känner motstånd till för att jag vet att krig är något negativt? Är jag rädd för att krigslekar ska utlösa trauman hos personer som har reella krigsupplevelser i sitt bagage? Eller handlar det om att jag själv inte lekt den typen av lekar och därför inte förstår mig på dem?

Förbud är en tämligen otidsenlig metod, med tanke på det demokratiuppdrag förskolan haft i 20 år. I stället förespråkar jag att man kliver in och tar en plats i leken. Det kan hjälpa en att förstå barnens perspektiv men även öka möjligheterna för barnen att upptäcka fler perspektiv. Vad händer exempelvis om någon plötsligt leker att den blir allvarligt skadad? Kanske hamnar fokus på sjukvård och omtanke? Möjligtvis är det där och då vi förändrar världen.

/Martina Lundström, förskollärare, verksamhetsutvecklare och författare