Hon vill lyfta barns psykiska välbefinnande

Värna barns psykiska hälsa och välbefinnande av Margareta Öhman (Gothia).
Den här artikeln publicerades ursprungligen på en tidigare version av Förskolan

Margareta Öhmans bok handlar om känsloarbete som fordrar både pedagogisk medvetenhet, kunskaper om barns emotionella, sociala och psykiska utveckling.

Din nya bok är precis klar, vad handlar den om?

– Om hur förskolan kan arbeta systematiskt med att främja och värna barns psykiska, emotionella och sociala hälsa och välbefinnande. När vi gör det får varje barn möjlighet att utveckla sin egen unika verktygslåda av strategier att hantera svårigheter och motgångar som livet bjuder på. Barn utvecklar sällan egen psykisk ohälsa, men de reagerar på psykisk, social och känslomässig ohälsa i sin omgivning.

Hur har du lagt upp innehållet?

– Boken vilar på tre grundpelare. Den första utgörs av den salutogena teorin som handlar om hur människan bygger resiliens, en slags psykisk motståndskraft. Den andra är lagen om barnets rättigheter som skriver fram barns rätt till psykisk hälsa och utveckling. Och den tredje pelaren handlar om pedagogens ansvar att värna barns psykiska hälsa och välbefinnande. Det är ett känsloarbete som fordrar både pedagogisk medvetenhet, kunskaper om barns emotionella, sociala och psykiska utveckling och att omsätta sin främjande hållning i handling.

Du använder begreppet ”att stå till barns förfogande” – vad menas med det?

– Det innebär att pedagogen måste vara villig och kapabel att ”låna ut” sin känslomässiga, sociala och psykiska kompetens och göra den tillgänglig i samspel med varje barn. Till exempel om ett barn blir väldigt upprörd, arg eller ledsen så lånar pedagogen ut sin ”lugna-ner-sig-förmåga” genom att hålla sig lugn och trösta barnet. Då står hen till förfogande genom att hjälpa barnet reglera ned sin starka känsloupplevelse. De erfarenheterna ligger till grund för att barnet så småningom kan lugna sig själv. Eller när två barn blir osams så lånar pedagogen ut både sin lugna-ner-sig-förmåga, sina konflikthanteringsstrategier och sin förhandlingsskicklighet.

Om du får ge tre råd för att jobba proaktivt – vilka skulle det vara?

– Först och främst den egeninitierade leken, som är så viktig för barns välbefinnande. Satsa på att utveckla en verksamhet där varje barn har rika möjligheter att leka! Råd två: barn gör alltid sitt bästa, men i situationer som blir dem övermäktiga räcker deras egna resurser inte till utan de behöver en klok och närvarande pedagog – ni kan lösa problemen tillsammans. Det tredje rådet är: lyft frågan om psykiskt hälsofrämjande arbete och analysera er pedagogiska dokumentation utifrån hur den stärker barns utveckling av resilienta strategier.