Kalasinbjudningar som skapar oro
Dilemmat Två förskollärare undrar hur de bör hantera kalasinbjudningar när de som inte får komma blir ledsna.
Fråga: Jag och min kollega som jobbar i var sin förskoleklass upplever att det på senare tid uppstått problem kring kalasinbjudningar bland barnen. Vi märker att vissa elever ofta bjuds in till kalas och ser hur ledsna de barn som sällan bjuds in blir. Inför och efter kalas kan det pratas mycket om detta bland barnen och konflikter uppstår lätt. Hur kan man lösa det här? Ett sätt vore att inte tillåta inbjudningar i skolan alls – men hur mycket kan vi egentligen lägga oss i?
/Två lärare i förskoleklass
Svar: Det finns inga nationella riktlinjer som reglerar det här. Inte heller är det en facklig eller renodlat yrkesetisk fråga. Å andra sidan kan man se den som yrkesetisk utifrån principen att vi lärare ska upprätthålla förtroendefulla relationer med eleverna och vårdnadshavare.
Det kan väcka känslor av utanförskap och ibland även konflikter när vissa elever inte blir inbjudna till aktiviteter som sker utanför verksamheterna. Att vissa blir exkluderade är ett problem för elever, förskollärare, lärare och föräldrar.
Min uppfattning är att kalasinbjudningar är privata angelägenheter som inte hör hemma i skolan, men det är upp till varje skola eller kommun att fatta beslut i frågan.
Det kan vara en god idé att samla lärare, förskollärare, fritidspedagoger och rektor och ta fram en gemensam policy. Då blir det lättare att kommunicera och argumentera med vårdnadshavare att sköta inbjudningar till kalas utanför skola och fritidshem.
