Förskollärarna som tar nattpasset

Från vänster Bittan Wiktorsson, Inga-Lill ­Danielsson, Linda Branthammer och Lena Sjöström. Foto Johan Strindberg
Den här artikeln publicerades ursprungligen på en tidigare version av Förskolan

Det spelar ingen roll om det är dag eller natt, nyårsafton, juldag eller påsk. Dygnet runt-omsorgen Solhaga i Linköping har funnits i tre decennier och har alltid öppet.

Inga-Lill Danielsson, du har varit förskollärare sedan 1980, och nästan hela tiden inom dygnet runt-omsorgen. Hur många är ni som jobbar på Solhaga, och hur är det organiserat?

– Sammanlagt är vi 16 stycken som i princip arbetar i team om fyra och fyra. I vårt team är vi två som arbetar kväll och två som jobbar natt. För närvarande har vi 45 barn inskrivna, men alla är inte nattbarn. Vissa är bara här på helgerna, andra kommer på eftermiddagen och hämtas vid 21-tiden. Vi har plats för totalt 16 övernattande barn, men en medelnatt har vi sällan fler än 8–10 barn, i åldern 1–12 år.

Hur kan ett arbetspass se ut?

– Vi som börjar på eftermiddagen går först igenom hur många barn vi ska ha och hur många som kommer med taxi, där vi möter upp. Vi passar också på att se över rutinerna för kvällen, och i väntan på kvällsmaten brukar vi läsa och leka. Skolbarnen äter i ett rum och de yngre i ett annat, men vi hjälps alla åt att duka fram och duka av. Efter maten brukar vi spela brädspel och titta på tv tillsammans innan det är dags att sova. På helgerna blir det lite annorlunda, då brukar vi baka och göra utflykter. Eftersom vi har öppet året om blir det även en del fest, förra året hade vi tre barn på midsommarafton och då åkte vi i väg för att dansa kring midsommarstången.

Hur ser det ut för dem som  övernattar?

– Nattavdelningen består av fyra rum för barnen och två för den övernattande personalen, i samma korridor. Personalen har sovande jour, men har ljudbevakning i barnens rum och hör därför om någon vaknar.

Vad skiljer ert arbete från det på en vanlig förskola?

–  Här kommer vi familjerna väldigt nära och får en kontakt med barnen på ett annat, närmare sätt. Vi frågar alltid barnen hur deras dag har varit och om det hänt något särskilt. Det gäller att vara både lyhörd och empatisk för att få dem att berätta. Sedan är det naturligtvis även speciellt att vara med och natta barnen och läsa för dem på kvällen. Jag som är lite äldre blir som en extra mormor eller farmor. 

Så håller vi teamkänslan uppe

  1. Glädje och skratt, alltid nummer ett!
  2. Tydlighet och uppriktighet för att förebygga missförstånd.
  3. Ta alltid tillfället i akt att ge komplimanger.