
Samir Kashaf har gått på Agnefrids gymnasium och jobbar nu på verkstad i närheten.
Yrkesläraren Lars Svensson instruerar eleverna Benjamin Andersson, Josef Standler Jansson och Oliver Dyriklede om ett motorbyte. Foto André de Loisted
Reportage Loggbok, uppföljning och frågor. Så kan man sammanfatta samarbetet under den apl som genomförs vid Agnefrids gymnasium i Malmö. De tre parter som möts ute på arbetsplatsen är yrkesläraren Lars Svensson, handledaren Ali Ibrahim samt deras elever.
På så att säga helt rätt plats i Malmö hittar vi Agnefrids gymnasium. Runt skolan finns verkstäder för alla större bilmärken. På någon av dessa gör eleverna på programinriktningen för personbil sin apl och många får jobb direkt efter skolan.
På skolan möter vi Lars Svensson som visar en bild han fått i mobilen från en av sina elever, Neo Östberg, på morgonen:
– Han visar att han är på jobbet nu.
De har provat olika plattformar och appar men de insåg att det enklaste för eleven var att helt enkelt bara sända en bild för att visa att han eller hon är på plats.
Parallellt ska loggboken fyllas i när de är på sin arbetsplats två dagar i veckan.
– De kan skriva bara väldigt enkelt som att ”nu servar jag en bil”. Ändå tycker en del elever att det är krångligt. Och det är klart att det inte är mycket att skriva i början, då blir det mest ”T”, säger Lars Svensson, som själv gått Skolverkets handledarutbildning.
Bokstaven ”T” står för att eleven tittar på när handledaren visar. Nästa steg är ”M” när eleven själv kan medverka och prova att lösa uppgifter och sista steget är ”S” när eleven självständigt ska lösa uppgiften.
– Loggboken gör att jag enkelt kan följa progressionen hos en elev. Om eleven inte skrivit något vet jag ju inte mycket, säger Lars Svensson.
Han är ute och besöker sina elever regelbundet under deras 15 veckor långa apl. Som lärare ska han i trepartssamtalet på arbetsplatsen med eleven och dennes handledare följa med i utvecklingen. Det som sedan blir betygsgrundade. Han läser på före sina besök, kollar elevernas loggböcker och ser om de går framåt. Om inte tar han upp brister när de ses ute på arbetsplatsen.
Samir Kashaf har gått på Agnefrids gymnasium och jobbar nu på verkstad i närheten.
Idag är Lars Svensson ute hos hans tidigare nämnde elev Neo Östberg. Handledare är Ali Ibrahim, som samarbetat med Lars Svensson i 20 år. De vet väl var de har varandra. Det blir ett pågående samtal mellan dem och eleven.
Ali Ibrahim, som gått Skolverkets handledarutbildning, förklarar:
– Jag har jobbat här i 22 år och ville direkt när jag började här också ta emot elever. Jag är sträng men inte taskig. Vi har regler som de måste följa, det här är inte en skola. Du kan inte ta en paus när du vill.
Han har hunnit möta många elever varav en del fattar grejen snabbt, att det här är en arbetsplats, och tar det på allvar.
– En del gör inte det utan pillar med mobilen. Men jag vill att de ska få lära sig. Och om de tycker något är oklart ska de fråga. Jag visar och berättar och förklarar varför man till exempel behöver byta olja efter 1500 mil.
Det är just oljebyte Neo Östberg gör när vi är på besök:
– Nu kan jag göra det själv, säger han.
Därefter får Ali Ibrahim kontrollera och sedan kan de bocka av detta moment på arbetsprotokollet att det är gjort. Lars Svensson följer med bredvid, lyssnar och kommenterar ibland.
Att lösa ett arbete självständigt betyder alltid att handledaren sedan ska godkänna det. Eleverna får inte jobba i produktionsarbete.
– Men målsättningen är så klart att de ska kunna jobba självständigt även om jag är i närheten, säger Ali Ibrahim.
Vid bilen bredvid arbetar Måns Åberg som varit elev på Agnefrids gymnasium och gick ut för 2,5 år sedan. Nu är han fast anställd på den här verkstaden.
– Nu jobbar jag med en nybilsleverans.
Han förklarar att apl:en var mycket viktigt för honom:
– Det var där man lärde sig bäst. Alla är förstås olika men jag lär mig mest på att göra saker med händerna.
Men han tyckte inte att det var något problem att skriva loggbok:
– Det var bara att skriva in varje dag medan jag kom ihåg vad jag gjort, säger Måns Åberg.
Neo Östberg har vid vårt besök gjort den andra veckan av sin apl.
Hur var det att börja här?
– Det var rätt ok. Det är vuxenliv så det är bara att vänja sig. Som att jag börjar 7.15, fast idag var jag här redan 7.00, och vi slutar 16.15. Jag var kanske lite orolig i starten, rädd för att förstöra. Men alla är snälla här.
Det visar sig också att Neo är en av de mest motiverade eleverna, som vill lite extra. Han var här även i fredags fast det inte ingick i apl:en, han kom överens med sin lärare, Lars Svensson, som inte tyckte det var några problem.
– Jag har lätt att lära mig men jag vill helst lära mig genom att själv göra sakerna med händerna, då fastnar det, säger Neo Östberg.
Hur pratar ni om ansvaret du har när du lämnar en bil?
– Vi pratar en del om det, att det är viktigt att allt funkar, att allt sitter fast när man är klar, säger han.
Lars Svensson har just nu 14 elever. Han, som arbetat här på Agnefrids gymnasium sedan 2006, ser hur utmaningarna för skolan ökat.
– Idag är förkunskaperna mycket låga. Förr hade de åtminstone kanske bytt hjul på en sparkcykel. De har även dåliga teoretiska kunskaper i matte och svenska, precis som Pisa bekräftar. Och vi har nog de svagaste eleverna.
Just nu går här bara killar, men de har haft tjejer som varit mycket motiverade och direkt fått fast jobb, förklarar Lars Svensson.
Han blir tveksam på frågan om han kan ge andra lärare råd kring apl:
– Jag tycker man ska utgå från sina egna styrkor, det går inte att följa formen helt även om det går att få bättre struktur i en verkstad, säger han.
Vi är tillbaka på skolan och skolans egen verkstad. Här får Benjamin Andersson hjälp av klasskompisarna med sin egen A-traktor. Han går årskurs två, är 17 år och redan inne på sin femte egna A-traktor, alla Volvo.
– Jag köpte den i somras och den var i mycket dålig form. Men det här är hela mitt liv och intresse att få göra den i ordning. Och nu första halvåret har jag nog kört 3 000 mil…
Han är påtagligt stolt och lägger sedan till:
– Men den teoretiska delen av skolan är inte min grej men den måste göras.
Lars Svensson ser hans motivation tydligt:
– Kanske lär sig de elever som har sin egen bil här ännu mer, de är så motiverade, säger han.
Skolan söker bilar att reparera men har även egna. Här står till exempel en helt ny el-Volvo.
– Men gränsen för vad eleverna får arbeta med går vid 60 volt så stora delar av den här bilen får vi inte röra, i alla fall inte de orange kablarna. Men det är ändå en viktig bil att öva på, som med all infotainment.
En utmaning är att eleverna bäst gillar att göra jobb som de redan kan.
– Men de måste ju lära sig de svårare momenten också. Ute på verkstäderna består arbetet till 80 procent av service under apl-tiden. Men det är bara ungefär 20 procent av det vi lär ut på skolan, de övriga 80 procenten är mer avancerad utbildning.
Det kan till exempel handla om felsökning och då kan det gälla att läsa instruktioner ordentligt, något många av eleverna inte gillar alls.
– De tycker att det är tråkigt att läsa, ändå kan det vara där lösningen sitter när de letar ett fel, ett fel som kanske inte ens gett någon felkod, säger Lars Svensson och pekar på en bil de har inne i skolans verkstad, den startar inte och de har ännu inte hittat felet.
Läs mer:
Madeleine vårdar elevernas lärande
Så ser framtiden ut för yrkesprogrammen
Nyhet Tolv anställda yrkeslärare får nu gå yrkeslärarutbildningen utan löneavdrag. Lika många ska täcka upp på deras skolor med förhoppningen att lockas till att bli lärare.
Forskning Vilka möjligheter och utmaningar finns det med simulatorstödd undervisning? Det är en frågeställning i ett nytt forskningsprojekt.
Nyhet Yrkeslärarutbildningen har fått mycket kritik. Men yrkeslärare Linda Nygren har framför allt positiva erfarenheter.
Debatt Yrkesprogram är ingen andrahandslösning, skriver Diana Vasiliou på Företagarna.
Debatt Sjuksköterskor utan lärarutbildning får ofta undervisa blivande undersköterskor medan erfarna yrkeslärare med bakgrund som undersköterska väljs bort, berättar menar Stefani Storm Aspenbrant.
Debatt Upplärning blir betydligt svårare om individen inte har de teoretiska grunderna som krävs, skriver Jesper Hedin Hirasawa på arbetsgivarorganisationen Industriarbetsgivarna.
Nyhet Skillnaderna är stora mellan olika yrkesprogram när det gäller hur många som välja att studera vidare på högskola. På ett par program är det endast två procent som väljer högre studier, visar nya siffror från SCB.
Krönika Riskerar ungas utbildningsval och drömmar att trängas undan? skriver Anna-Karin Hallonsten, redaktör.
Nyhet Antalet ansökningar om att starta yrkesprogram ökar, radikalt.
Nytt program Snart drar frisör- och stylistprogrammet igång. En av inriktningarna är barberare, vars utövare har exploderat de senaste åren.
Reportage På Vallentuna gymnasium kombineras teori och praktik med riktiga klientmöten och PT-licens vid examen.
Forskning Mobiltelefoner är viktiga verktyg för yrkeslärare när de vill koppla ihop arbetsliv och undervisning, visar Sandra Carlsson i en ny avhandling.
Nyhet Forskaren Ruhi Tyson tycker kvaliteten på yrkeslärarutbildningen är ett underdebatterat område, liksom yrkesläraren Tony Eriksson.
Reportage Stress är oundvikligt i bageri- och konditorbranschen. Att göra saker inom en viss tid vägs in i bedömningen i både examensarbete och yrkesprov.
Panelen Vilken kollega har underlättat din vardag, och vilka kunskaper har du delat med dig av? Vi bad tre lärare att svara.
Nyhet Ännu en gång får Praktiska gymnasiet kritik för att inte kunna erbjuda APL-platser till sina elever. Nu ger Skolinspektionen skolan i Täby ett vitesföreläggande på 8,5 miljoner kronor.
Reportage En fjärdedel av eleverna i årskurs ett på bygg- och anläggningsprogrammet på Bråvallagymnasiet är tjejer. Mycket tack vare yrkesmässan.
Krönika Kan en hög grad av elevinflytande bli särskilt problematisk i yrkeslärarens undervisning?skriver Anna-Karin Hallonsten, redaktör på Yrkesläraren.
Gy25 Fler elever behöver välja yrkesprogram men även olika yrkesutgångar i och med Gy25, betonar Byggföretagen. Men farhågor finns för att lågkonjunkturen kan ge motsatt effekt.
Reportage Det är en del att sätta sig in i men vinsten är att bedömningshysterin minskar. Det är tankar från yrkeslärare och programrektor på Westerlundska gymnasiet, som gör sig redo för Gy25.
Panelen Vad tycker eleverna är svårast? Och hur gör man för att komma framåt? Vi bad tre lärare svara.
Krönika Med en bra relation kan vi hjälpa eleverna att nå längre än vad de själva tror. Det skriver yrkesläraren Emil Karlsson.
Debatt Yrkeslärarna: Stärk yrkeslärarlegitimationens värde genom att införa två sorters yrkeslärartjänster. Lägg sedan till en rejäl löneskillnad, allt för att skapa ett incitament till utbildning.
Yrkesprogrammen Fler elever lockas till gymnasieskolans yrkesprogram – men för många vill bli säljare och för få siktar mot jobb inom vården, enligt Skolverket.
Lektionstips Ämnesintegrerat arbete gör skolan roligare, tycker eleverna på Malmenskolan i Ludvika. Där är verklighetsnära lärande i fokus.
Fokus Yrkesläraren Fredrik Bergström tycker att man borde lägga mer energi på att få högre måluppfyllelse än att vara ängslig för att elevinflytandet inte är tillräckligt högt.
Fokus I yrkesämnen syftar repetition till att jobba upp ett arbetsflöde. Annars är det omöjligt att lära sig att utföra uppgifter instinktivt, enligt yrkeslärarna Eva Bida och Tommy Larsson.
Forskning Yrkeslärare får inte det specialpedagogiska handlingsstöd som de skulle behöva, visar ny forskning. Men ändå har de blivit skickliga på att utveckla metoder för att stötta elever med särskilda behov.
Betyg De nationella slutproven ska bli frivilliga på yrkesprogram utan högskolebehörighet. Det föreslår betygsutredningen, som vill införa de nya betygen från hösten 2027.
Legitimation Frågan om yrkeslärarlegitimation är högaktuell. Sveriges Lärare vill att det ska bli obligatoriskt, vilket yrkesläraren Peter Muskos håller med om.
Krönika Intentionerna är fantastiska men mina kollegor och jag har redan fått syn på flera svårigheter, skriver krönikören Malin Nyberg om Gy25.
Panelen Vad har du lärt dig under dina år som lärare? Och vad är fortfarande svårt? Vi bad tre lärare svara.
Så gjorde vi Under APL i andra länder är samarbetsförmåga A och O, inte språket, berättar yrkesläraren Eva-Karin Fryklund.
Krönika Från ointresse till att ta egna initiativ. Det är en process som jag tror att många yrkeslärare får uppleva i arbetet med elever.
Yrkesprogrammen Industritekniska programmet kräver målmedvetenhet. Eleverna ska träna sin förmåga att vara kreativ och jobba med av olika typer av utrustning. Dessutom bidrar lärarna med social kompetens, och självförtroende.
Yrkesprogrammen 38 procent av dagens elever vet inte om de kan få högskolebehörighet på yrkesprogrammen eller inte, enligt undersökningen ”Gymnasierapportsval 2024”
Apl Enskilda lärare ska inte behöva vara ansvariga för att ordna APL till yrkeselever, enligt Erik Ehn Blomgren på Sydsvenska Handelskammaren.
Arbetsmarknad Svenskt näringsliv ser ett stort behov av ökad kontakt mellan yrkesprogram, arbetsgivare och de olika branscherna.
Reportage Utan Per stannar Sverige! Så lyder en del i motiveringen för Årets yrkeslärare Per Heed. Han tränar eleverna vid simulatorn för personbilar och tunga lastbilar.
Reportage Forskaren och hantverkaren Ruhi Tyson anser att samhället underskattar värdet av yrkesutbildningar.
Lagarbete På torget i Olofström står nu renen Rudolf och hans släde, skapade av yrkeselever. Projektet har stärkt både yrkesstoltheten och samarbetet bland eleverna.– De har utvecklats enormt, både som individer och i grupp," säger yrkesläraren Jimmy Bengtsson.
Så gör vi Elevernas svårigheter under APL kan motverkas med goda förberedelser. En lösning kan vara att skolans specialpedagog besöker arbetsplatsen, enligt My Olofsson.
Debatt Den statliga utredningen ”Fler vägar till arbetslivet” har inte kommit en dag för tidigt. Men utredningen dras samtidigt med en del återkommande problem, skriver professorn Alexandru Panican.
Examen Anna Olskog, ordförande för Sveriges Lärare, ser ett stort behov av en reglering av planerings- och undervisningstiden för lärare.
Yrkesprogrammen Andelen som söker yrkesprogram har ökat något inför det här läsåret. Men en utmaning är att få fler unga att välja program där det finns gott om jobb.
Nya yrkesprogrammen Det viktigaste är inte att elever kommer in på gymnasiet. Det viktiga är att de kommer ut som anställningsbara och aktiva samhällsmedborgare, säger Kent Andersson.
Debatt Att ersätta yrkesintroduktion med nya yrkesprogram riskerar att få negativa konsekvenser för elever med svåra skolerfarenheter, skriver yrkesläraren Emil Karlsson.
Debatt Vad innebär de nya yrkesprogrammen för elevernas framtid, deras anställningsbarhet och hur det påverkar undervisningen? De frågorna ställer sig yrkeslärarna Magnus Fast och Eva Bida.
Undervisning Alla yrkesprogram har sin egen historia. Barn- och fritidsprogrammet började utkristallisera sig i slutet av 1800-talet, med barnträdgårdslärarinnor och arbetsstugor.
Debatt DEBATT: Mats Ek, yrkeslärare på el och energiprogrammet, är försiktigt positiv till förslaget om nya yrkesprogram.