Samir Kashaf har gått på Agnefrids gymnasium och jobbar nu på verkstad i närheten.
Till startsidan
Yrkesläraren Lars Svensson instruerar eleverna Benjamin Andersson, Josef Standler Jansson och Oliver Dyriklede om ett motorbyte. Foto André de Loisted
Reportage Loggbok, uppföljning och frågor. Så kan man sammanfatta samarbetet under den apl som genomförs vid Agnefrids gymnasium i Malmö. De tre parter som möts ute på arbetsplatsen är yrkesläraren Lars Svensson, handledaren Ali Ibrahim samt deras elever.
På så att säga helt rätt plats i Malmö hittar vi Agnefrids gymnasium. Runt skolan finns verkstäder för alla större bilmärken. På någon av dessa gör eleverna på programinriktningen för personbil sin apl och många får jobb direkt efter skolan.
På skolan möter vi Lars Svensson som visar en bild han fått i mobilen från en av sina elever, Neo Östberg, på morgonen:
– Han visar att han är på jobbet nu.
De har provat olika plattformar och appar men de insåg att det enklaste för eleven var att helt enkelt bara sända en bild för att visa att han eller hon är på plats.
Parallellt ska loggboken fyllas i när de är på sin arbetsplats två dagar i veckan.
– De kan skriva bara väldigt enkelt som att ”nu servar jag en bil”. Ändå tycker en del elever att det är krångligt. Och det är klart att det inte är mycket att skriva i början, då blir det mest ”T”, säger Lars Svensson, som själv gått Skolverkets handledarutbildning.
Bokstaven ”T” står för att eleven tittar på när handledaren visar. Nästa steg är ”M” när eleven själv kan medverka och prova att lösa uppgifter och sista steget är ”S” när eleven självständigt ska lösa uppgiften.
– Loggboken gör att jag enkelt kan följa progressionen hos en elev. Om eleven inte skrivit något vet jag ju inte mycket, säger Lars Svensson.
Han är ute och besöker sina elever regelbundet under deras 15 veckor långa apl. Som lärare ska han i trepartssamtalet på arbetsplatsen med eleven och dennes handledare följa med i utvecklingen. Det som sedan blir betygsgrundade. Han läser på före sina besök, kollar elevernas loggböcker och ser om de går framåt. Om inte tar han upp brister när de ses ute på arbetsplatsen.
Samir Kashaf har gått på Agnefrids gymnasium och jobbar nu på verkstad i närheten.
Idag är Lars Svensson ute hos hans tidigare nämnde elev Neo Östberg. Handledare är Ali Ibrahim, som samarbetat med Lars Svensson i 20 år. De vet väl var de har varandra. Det blir ett pågående samtal mellan dem och eleven.
Ali Ibrahim, som gått Skolverkets handledarutbildning, förklarar:
– Jag har jobbat här i 22 år och ville direkt när jag började här också ta emot elever. Jag är sträng men inte taskig. Vi har regler som de måste följa, det här är inte en skola. Du kan inte ta en paus när du vill.
Han har hunnit möta många elever varav en del fattar grejen snabbt, att det här är en arbetsplats, och tar det på allvar.
– En del gör inte det utan pillar med mobilen. Men jag vill att de ska få lära sig. Och om de tycker något är oklart ska de fråga. Jag visar och berättar och förklarar varför man till exempel behöver byta olja efter 1500 mil.
Det är just oljebyte Neo Östberg gör när vi är på besök:
– Nu kan jag göra det själv, säger han.
Därefter får Ali Ibrahim kontrollera och sedan kan de bocka av detta moment på arbetsprotokollet att det är gjort. Lars Svensson följer med bredvid, lyssnar och kommenterar ibland.
Att lösa ett arbete självständigt betyder alltid att handledaren sedan ska godkänna det. Eleverna får inte jobba i produktionsarbete.
– Men målsättningen är så klart att de ska kunna jobba självständigt även om jag är i närheten, säger Ali Ibrahim.
Vid bilen bredvid arbetar Måns Åberg som varit elev på Agnefrids gymnasium och gick ut för 2,5 år sedan. Nu är han fast anställd på den här verkstaden.
– Nu jobbar jag med en nybilsleverans.
Han förklarar att apl:en var mycket viktigt för honom:
– Det var där man lärde sig bäst. Alla är förstås olika men jag lär mig mest på att göra saker med händerna.
Men han tyckte inte att det var något problem att skriva loggbok:
– Det var bara att skriva in varje dag medan jag kom ihåg vad jag gjort, säger Måns Åberg.
Neo Östberg har vid vårt besök gjort den andra veckan av sin apl.
Hur var det att börja här?
– Det var rätt ok. Det är vuxenliv så det är bara att vänja sig. Som att jag börjar 7.15, fast idag var jag här redan 7.00, och vi slutar 16.15. Jag var kanske lite orolig i starten, rädd för att förstöra. Men alla är snälla här.
Det visar sig också att Neo är en av de mest motiverade eleverna, som vill lite extra. Han var här även i fredags fast det inte ingick i apl:en, han kom överens med sin lärare, Lars Svensson, som inte tyckte det var några problem.
– Jag har lätt att lära mig men jag vill helst lära mig genom att själv göra sakerna med händerna, då fastnar det, säger Neo Östberg.
Hur pratar ni om ansvaret du har när du lämnar en bil?
– Vi pratar en del om det, att det är viktigt att allt funkar, att allt sitter fast när man är klar, säger han.
Lars Svensson har just nu 14 elever. Han, som arbetat här på Agnefrids gymnasium sedan 2006, ser hur utmaningarna för skolan ökat.
– Idag är förkunskaperna mycket låga. Förr hade de åtminstone kanske bytt hjul på en sparkcykel. De har även dåliga teoretiska kunskaper i matte och svenska, precis som Pisa bekräftar. Och vi har nog de svagaste eleverna.
Just nu går här bara killar, men de har haft tjejer som varit mycket motiverade och direkt fått fast jobb, förklarar Lars Svensson.
Han blir tveksam på frågan om han kan ge andra lärare råd kring apl:
– Jag tycker man ska utgå från sina egna styrkor, det går inte att följa formen helt även om det går att få bättre struktur i en verkstad, säger han.
Vi är tillbaka på skolan och skolans egen verkstad. Här får Benjamin Andersson hjälp av klasskompisarna med sin egen A-traktor. Han går årskurs två, är 17 år och redan inne på sin femte egna A-traktor, alla Volvo.
– Jag köpte den i somras och den var i mycket dålig form. Men det här är hela mitt liv och intresse att få göra den i ordning. Och nu första halvåret har jag nog kört 3 000 mil…
Han är påtagligt stolt och lägger sedan till:
– Men den teoretiska delen av skolan är inte min grej men den måste göras.
Lars Svensson ser hans motivation tydligt:
– Kanske lär sig de elever som har sin egen bil här ännu mer, de är så motiverade, säger han.
Skolan söker bilar att reparera men har även egna. Här står till exempel en helt ny el-Volvo.
– Men gränsen för vad eleverna får arbeta med går vid 60 volt så stora delar av den här bilen får vi inte röra, i alla fall inte de orange kablarna. Men det är ändå en viktig bil att öva på, som med all infotainment.
En utmaning är att eleverna bäst gillar att göra jobb som de redan kan.
– Men de måste ju lära sig de svårare momenten också. Ute på verkstäderna består arbetet till 80 procent av service under apl-tiden. Men det är bara ungefär 20 procent av det vi lär ut på skolan, de övriga 80 procenten är mer avancerad utbildning.
Det kan till exempel handla om felsökning och då kan det gälla att läsa instruktioner ordentligt, något många av eleverna inte gillar alls.
– De tycker att det är tråkigt att läsa, ändå kan det vara där lösningen sitter när de letar ett fel, ett fel som kanske inte ens gett någon felkod, säger Lars Svensson och pekar på en bil de har inne i skolans verkstad, den startar inte och de har ännu inte hittat felet.
Läs mer:
Madeleine vårdar elevernas lärande
Så ser framtiden ut för yrkesprogrammen
Nyheter Pontus Bäckström ser tydliga tecken på att industritekniska programmet har hög status i flera kommuner.
Forskning Elevernas erfarenheter från APL behöver matchas mer med lärandet i skolan. Det beskriver yrkesläraren Jason Patrick Stanley i en bok om yrkesutbildning.
Nyheter Åsa Carlson Gaggiotti, finsnickerilärare på S:t Eriks gymnasium, har utsetts till ”Årets yrkeslärare” i Stockholmsregionen under Yrkes-SM.
Nyheter Varför ökar elevernas intresse för yrkesprogram? Svaret: De jobb som yrkesprogrammen leder till är mindre hotade av AI. Två av tre gymnasielever är av den åsikten.
Debatt Yrkesläraren Björn Velander efterlyser större ansvar från branschen för att göra yrkena tydligare för unga.
Nyheter Yrkes-SM har slagit nytt rekord med antal besökare och uppvisade yrken. Engagemanget i år har varit enormt, berättar Björn Nilsson, projektledare för Yrkes-SM på WorldSkills Sweden.
Panelen Vilken typ av läromedel använder du dig av, är det egenproducerat eller färdiga läromedel? Vi bad tre lärare att svara.
Nyheter Fler elever ska lockas till yrkesprogram och färre hoppa av. Därför inför Stockholms stad körkortsstipendier – en satsning på 3,4 miljoner kronor.
Nyheter Branscherna måste synas mer, erbjuda APL-platser och visa eleverna vilka jobb de kan få, manar Björn Velander, yrkeslärare i Halmstad.
Lektionstipset När undervisningen närmar sig verkligheten blir steget ut i arbetslivet kortare. Här används rollspel för att förbereda eleverna inför både gymnasiearbete och APL.
Nyheter Kan en litteraturlista få fler yrkeselever att läsa? På Sågbäcksgymnasiet har en yrkeslärare och en bibliotekarie tagit fram en egen “kanon” – anpassad efter varje program.– Skönlitteratur kan ge eleverna flera perspektiv som det teoretiska har svårt att lyfta, säger yrkesläraren Alexandra Ekwall.
Debatt APL är avgörande för yrkesutbildningarnas kvalitet – men förutsättningarna brister, skriver yrkeslärarna Linda Wannerö Avramidou och Pernilla Öhberg.
Nyheter Johan Olsson, policyexpert på Svenskt Näringsliv menar att ökat samarbete med företagen stärker både kvaliteten och elevernas chanser till jobb.
Gästkrönika Snart pensionerade yrkesläraren Hans Kristiansson, Gymnasieskolan Knut Hahn i Ronneby, ser tillbaka på elever, minnen och vad som egentligen räknas.
Nyheter En ny analys från Skolverket visar att ekonomiprogrammet ger högst löneutfall. Därefter kommer VVS, medan barn- och fritidsprogrammet har lägst löneinkomst.
Nyheter En ny forskarskola i yrkesdidaktik är på väg att starta. Satsningen ska stärka forskningen om yrkesutbildning, lärarutbildning och arbetsliv.
Nyheter När högskolebehörigheten återinfördes på yrkesprogrammen blev utmaningen ännu större för eleverna. Här krävs att ämneslärare och yrkeslärare arbetar mot samma mål. Men hur?
Debatt Omvårdnad ska gälla alla – från vaggan till graven. Men i ny kurslitteratur för omvårdnadsprogrammet lyser hbtqi-personer nästan helt med sin frånvaro., skriver Marion Englaborn.
Krönika Frågan är om mer tydlighet alltid är svaret, skriver Martin Harari Thuresson.
Reportage När restaurangbranschen är i gungning hittar restauranglärarna på Jämtlands gymnasium nya vägar för att säkra elevernas framtid.
Forskning Lärarna är tydligare i undervisningen och eleverna blir mer självgående. Det är några vinster med ett projekt där lärare utvecklar APL i samverkan med specialpedagoger, handledare och forskare.
Nyheter Utbildningsformen "nationella utbildningar" har redan spridits till 64 platser i landet – nu tillförs nya medel som kommer leda till fler utbildningar de kommande åren.
Lektionstipset Yrkesläraren Mikael Granbom och hans kollegor har undervisat sina elever genom att bygga en stor villa, som nu står färdig för försäljning.– Med stöd från kommunen och skolledningen så är det superroligt. Och det blir en jättebra utbildning, säger han.
Nyheter Hur håller man sig uppdaterad om branschen och vilken arbets-kompetens efterfrågar arbetslivet? Vi bad tre yrkeslärare svara.
Nyheter Regeringen vill gå vidare med idén att införa yrkesprov på alla yrkesprogram – efter att ha fått stöd för idén hos en överväldigande majoritet av remissinstanserna.
Nyheter Att skriva så att alla förstår är ingen självklarhet bland Karolina Karlssons elever: "Det är livsviktigt i vårt yrke. Annars kan det uppstå allvarliga komplikationer."
Nyheter Regeringen backar från förslaget om nya yrkesprogram med mindre teori efter hård kritik från fack och näringsliv.
Krönika Tänk om motivation inte är startpunkten utan slutresultatet? skriver yrkesläraren Therese Blomqvist.
Nyheter Andelen elever som driver UF-företag ökar mer än någonsin tidigare. Den största ökningen sker på yrkesprogrammen.
Nyheter Allt fler gymnasieelever riskerar att hamna på ett program de egentligen inte valt – en följd av den nya gymnasielagen.
Nyheter På initiativ av Eva Bida och Malin Källgren blev barnskötare en del av yrkes-SM
Nyheter Yrkesprogrammen avvecklas successivt i Stockholm och marknadskrafterna klarar inte att driva gymnasier utifrån behovet av yrkesutbildade, enligt Nätverket för en likvärdig skola.
Krönika Garanterad undervisningstid låter tryggt. Men när timmar blir viktigare än lärande riskerar garantin att bli tom på innehåll, skriver Therese Blomqvist.
Krönika Var går gränsen mellan utvecklande press och stress och för mycket? Det frågar sig yrkesläraren Emil Karlsson.
Lektionstipset Helen Lindquist och hennes kollegor har utvecklat en självskattningsmodell för samtal med elever under APL, som kan användas på flera yrkesprogram.
Nyheter När ett hundratal yrkeslärare samlades på årets Yrkeslärarkonferens stod samarbetet mellan skola och arbetsliv i fokus.
Reportage Arctic Paper i Munkedal är mer än bara en industri, här finns även en gymnasieskola där eleverna har direkt kontakt med arbetslivets vardag.
Nyheter Fler unga behöver söka naturbruksprogrammet. Ett sätt att locka är en ny humorserie där kända influencers testar att vara elever på yrkesprogrammet.
Lön I dag tjänar yrkeslärare i snitt 42 842 kronor i kommunal sektor och 41 297 kronor i privat, visar siffror från en granskning av Vi Lärare.
Granskning Här beskriver tolv lärare varför de vill se nivågrupperingar av elever. Citaten är hämtade ur Yrkeslärarens enkät som besvarats av drygt 3 000 lärare.
Forskning Yrkeslärarutbildningen är nyckeln till att förstå uppdraget och utvecklas som lärare. Den ska inte underskattas, menar Victoria Grahn Johansson.
Nyheter Vissa elever blir tidigt självgående, andra börjar från noll. Något som kan påverka både undervisning, gruppfördelning och klassrumsklimat, enligt forskaren Jenny Edvardsson.
Panelen Hur mycket stöd får lärare av skolan i jakten på APL-platser, och får eleverna den handledning de har rätt till? Vi bad tre yrkeslärare att svara.
Fokus Varför ska man nivågruppera? Samuel Genemo menar att rättvis undervisning inte alltid handlar om likabehandling.
Nyheter Heléne Wissing har utsetts till Årets yrkeslärare för insatserna på anpassad gymnasieskola.
Fokus Några elever halkar efter. Andra sitter uttråkade av tiden. Mellan dem står läraren – chanslös. I Yrkeslärarens granskning vittnar lärare om ett skriande behov av nivågrupperingar.
Nyheter Han var fullt behörig men fick inte ens chansen. I stället anställdes en yngre, obehörig kvinna. Facket kräver nu över en miljon i skadestånd av Umeå kommun.
Nyheter Skolverkets nya rapport visar att allt fler som gått en yrkesutbildning inom Komvux får jobb efter studierna, särskilt inom vård och transport.
Nyheter Elever vill bli något som inte kan ersättas av AI. Det är en av anledningarna till att fler söker sig till yrkesprogram, enligt Pontus Slättman på WorldSkills Sweden.
Nyheter Efter upprepade brister i APL tar Praktiska Gymnasiet ett nytt grepp. Nu ska fem samordnare stärka samarbetet mellan skola och företag.