Läraren Petra Jonasson i övningsbutiken tillsammans med eleverna My Trotzig och Emelie Gylling. Till höger: Den praktfulla skolbuketten.
Till startsidan
Moa Ahlfors, Emelie Gylling och Lisa Olsson arbetar med sina vårbuketter. Foto: Oskar Omne
Reportage
Färg, form och försäljning är viktigt att behärska för florister. På S:t Eriks gymnasium har eleverna en butik att öva i.
– Övningsbutiken är väldigt värdefull inte minst för att kunna träna för kommande apl, säger floristläraren Petra Jonasson.
Här i artikeln kan du se filmen från utbildningen.
Det är onsdag morgon på S:t Eriks gymnasium intill Fridhemsplan i Stockholm. Inne i en av floristsalarna har läraren Petra Jonasson ställt fram svarta hinkar med tulpaner, rosor, vide, pil och al.
– Ni ska göra tulpanbuketter och kransar till butiken. Tänk på att tulpanernas färg ska passa till de kvistar ni väljer, säger Petra Jonasson.
Miranda Thysell har valt rosa tulpaner.
– Jag tror att det kommer att passa bra med den här färgen. Tulpan är lite av en favoritblomma, säger Miranda Thysell, som går i årskurs 1.
Buketterna ska vara klar till försäljning på fredag. Då står eleverna i övningsbutiken som ligger vägg i vägg med lektionssalen.
I den här första årskursen går det 15 elever. Det är den första årskurs där högskolebehörighet ingår som grund för hantverksprogrammet och de andra yrkesprogrammen. Här på floristinriktningen berättar Petra Jonasson att ungefär en tredjedel brukar välja extra svenska och engelska för att bli högskolebehöriga.
– Jag tror inte att det kommer att ändras så mycket. I min etta är det ungefär en tredjedel som ska läsa in högskolebehörigheten. Så har det även varit tidigare när man har fått välja till extra kurser.
Petra Jonasson menar att det är bra med högskolebehörighet men betonar att man kan kompletta senare.
– Svenska och engelska är kurser som är förhållandevis enkla att läsa in på komvux. Hantverk och mer estetiska kurser är svårare och de kanske kostar pengar. Vi har även många roliga individuella val här på floristutbildningen. Det är till exempel keramik, bild och form, foto samt ledarskap.
Petra Jonasson är nu inne i övningsbutiken och planerar inför kommande fredag. Då kommer lärare från skolan och boende i närområdet för att handla vårbuketter. Fönsterna i butiken är stora och släpper in mycket ljus och bakom Petra Jonasson pryder en ranunkel.
– Det är en blomma som är väldigt populär på våren. Andra populära blommor så här års är tulpaner, vårlökar och anemoner.
Läraren Petra Jonasson i övningsbutiken tillsammans med eleverna My Trotzig och Emelie Gylling. Till höger: Den praktfulla skolbuketten.
Kurserna i floristutbildningen bygger på varandra med progression i varje kurs.
– Mycket av det praktiska är kopplat till de teoretiska ämnena. Det är också mycket färg och form i hantverkskurserna. Försäljning och service är också viktigt, så vår övningsbutik är verkligen värdefull.
Petra Jonasson menar att floristyrket har ändrats mycket. Utbudet av olika blommor är större jämfört med ett tiotal år sedan och det finns inte så många svenska handelsträdgårdar kvar.
– Det talas också mer om miljön. Hur det odlas och hur frakterna går till från till exempel Nederländerna. Det har också kommit flera självplocksodlingar med ”slow growing” där man odlar från frö till färdig produkt,
Ämnesövergripande undervisning ingår för elever på floristutbildningen. Ett exempel är samverkan med idrott och hälsa. Det sker inför den första perioden med apl.
– Här tar vi upp ergonomi och hur man ska hålla i yrket. Att vara florist kan vara tufft då man står hela dagar.
Petra Jonasson har varit lärare i 15 år. Tidigare har hon haft egen blomsterbutik och hon har även jobbat som florist i London och Berlin.
– Jag älskar lärarjobbet och att se hur eleverna utvecklas.
Totalt är de fyra floristlärare på skolan.
– Det är fantastiskt att ha kollegor. Tidigare på en skola vara jag ensam floristlärare och det är stor skillnad.
Petra Jonasson har även fått uppskattning i och med att utses till Årets yrkeslärare av Worldskills Sweden. Hon nominerades av kollegor och elever.
– Jag försöker att förmedla glädjen i yrket. Relationer med eleverna är också viktigt när de är så unga.
De flesta är motiverade när de börjar på utbildningen. Andra behöver man pusha mer.
– En del blir förvånade när det är så många begrepp, olika delar latinska namn, färg och form olika delar tekniskt och kompositionsmässigt med olika buketter.
Men det är inte många som hoppar av utbildningen. Kanske två tre elever som oftast kommer på tidigt att de har valt fel.
Söktrycket varierar. I årskurs 1 är det femton elever, i tvåan är det 17 och i trean 5 elever.
– Vi vet inte varför det varierar så mycket. Vi har marknadsfört oss på samma sätt.
Den första perioden med apl är i tvåan med sju veckor och i trean åtta veckor. I årskurs ett får de känna på yrket i övningsbutiken.
Det är inga problem att få apl-platser, berättar Petra Jonasson:
– Vi har ett bra nätverk på skolan med företag. Det tycker att våra elever är väl förberedde när de kommer ut på apl. Det blir också lite av en marknadsföring för våra elever. Vi försöker också matcha lite med vilken elev vi tror passar på just den blomsterbutiken.
Framöver ska arbetsmarknadens ges ökat inflytande över dimensionering en av gymnasieutbudet. Petra Jonasson är inte orolig för att platserna på floristutbildningen ska minskas:
– De elever som vi utbildar i Stockholm och som vill fortsatta i blomsterbranschen har goda förutsättningar till jobb.
Nyheter Pontus Bäckström ser tydliga tecken på att industritekniska programmet har hög status i flera kommuner.
Forskning Elevernas erfarenheter från APL behöver matchas mer med lärandet i skolan. Det beskriver yrkesläraren Jason Patrick Stanley i en bok om yrkesutbildning.
Nyheter Åsa Carlson Gaggiotti, finsnickerilärare på S:t Eriks gymnasium, har utsetts till ”Årets yrkeslärare” i Stockholmsregionen under Yrkes-SM.
Nyheter Varför ökar elevernas intresse för yrkesprogram? Svaret: De jobb som yrkesprogrammen leder till är mindre hotade av AI. Två av tre gymnasielever är av den åsikten.
Debatt Yrkesläraren Björn Velander efterlyser större ansvar från branschen för att göra yrkena tydligare för unga.
Nyheter Yrkes-SM har slagit nytt rekord med antal besökare och uppvisade yrken. Engagemanget i år har varit enormt, berättar Björn Nilsson, projektledare för Yrkes-SM på WorldSkills Sweden.
Panelen Vilken typ av läromedel använder du dig av, är det egenproducerat eller färdiga läromedel? Vi bad tre lärare att svara.
Nyheter Fler elever ska lockas till yrkesprogram och färre hoppa av. Därför inför Stockholms stad körkortsstipendier – en satsning på 3,4 miljoner kronor.
Nyheter Branscherna måste synas mer, erbjuda APL-platser och visa eleverna vilka jobb de kan få, manar Björn Velander, yrkeslärare i Halmstad.
Lektionstipset När undervisningen närmar sig verkligheten blir steget ut i arbetslivet kortare. Här används rollspel för att förbereda eleverna inför både gymnasiearbete och APL.
Nyheter Kan en litteraturlista få fler yrkeselever att läsa? På Sågbäcksgymnasiet har en yrkeslärare och en bibliotekarie tagit fram en egen “kanon” – anpassad efter varje program.– Skönlitteratur kan ge eleverna flera perspektiv som det teoretiska har svårt att lyfta, säger yrkesläraren Alexandra Ekwall.
Debatt APL är avgörande för yrkesutbildningarnas kvalitet – men förutsättningarna brister, skriver yrkeslärarna Linda Wannerö Avramidou och Pernilla Öhberg.
Nyheter Johan Olsson, policyexpert på Svenskt Näringsliv menar att ökat samarbete med företagen stärker både kvaliteten och elevernas chanser till jobb.
Gästkrönika Snart pensionerade yrkesläraren Hans Kristiansson, Gymnasieskolan Knut Hahn i Ronneby, ser tillbaka på elever, minnen och vad som egentligen räknas.
Nyheter En ny analys från Skolverket visar att ekonomiprogrammet ger högst löneutfall. Därefter kommer VVS, medan barn- och fritidsprogrammet har lägst löneinkomst.
Nyheter En ny forskarskola i yrkesdidaktik är på väg att starta. Satsningen ska stärka forskningen om yrkesutbildning, lärarutbildning och arbetsliv.
Nyheter När högskolebehörigheten återinfördes på yrkesprogrammen blev utmaningen ännu större för eleverna. Här krävs att ämneslärare och yrkeslärare arbetar mot samma mål. Men hur?
Debatt Omvårdnad ska gälla alla – från vaggan till graven. Men i ny kurslitteratur för omvårdnadsprogrammet lyser hbtqi-personer nästan helt med sin frånvaro., skriver Marion Englaborn.
Krönika Frågan är om mer tydlighet alltid är svaret, skriver Martin Harari Thuresson.
Reportage När restaurangbranschen är i gungning hittar restauranglärarna på Jämtlands gymnasium nya vägar för att säkra elevernas framtid.
Forskning Lärarna är tydligare i undervisningen och eleverna blir mer självgående. Det är några vinster med ett projekt där lärare utvecklar APL i samverkan med specialpedagoger, handledare och forskare.
Nyheter Utbildningsformen "nationella utbildningar" har redan spridits till 64 platser i landet – nu tillförs nya medel som kommer leda till fler utbildningar de kommande åren.
Lektionstipset Yrkesläraren Mikael Granbom och hans kollegor har undervisat sina elever genom att bygga en stor villa, som nu står färdig för försäljning.– Med stöd från kommunen och skolledningen så är det superroligt. Och det blir en jättebra utbildning, säger han.
Nyheter Hur håller man sig uppdaterad om branschen och vilken arbets-kompetens efterfrågar arbetslivet? Vi bad tre yrkeslärare svara.
Nyheter Regeringen vill gå vidare med idén att införa yrkesprov på alla yrkesprogram – efter att ha fått stöd för idén hos en överväldigande majoritet av remissinstanserna.
Nyheter Att skriva så att alla förstår är ingen självklarhet bland Karolina Karlssons elever: "Det är livsviktigt i vårt yrke. Annars kan det uppstå allvarliga komplikationer."
Nyheter Regeringen backar från förslaget om nya yrkesprogram med mindre teori efter hård kritik från fack och näringsliv.
Krönika Tänk om motivation inte är startpunkten utan slutresultatet? skriver yrkesläraren Therese Blomqvist.
Nyheter Andelen elever som driver UF-företag ökar mer än någonsin tidigare. Den största ökningen sker på yrkesprogrammen.
Nyheter Allt fler gymnasieelever riskerar att hamna på ett program de egentligen inte valt – en följd av den nya gymnasielagen.
Nyheter På initiativ av Eva Bida och Malin Källgren blev barnskötare en del av yrkes-SM
Nyheter Yrkesprogrammen avvecklas successivt i Stockholm och marknadskrafterna klarar inte att driva gymnasier utifrån behovet av yrkesutbildade, enligt Nätverket för en likvärdig skola.
Krönika Garanterad undervisningstid låter tryggt. Men när timmar blir viktigare än lärande riskerar garantin att bli tom på innehåll, skriver Therese Blomqvist.
Krönika Var går gränsen mellan utvecklande press och stress och för mycket? Det frågar sig yrkesläraren Emil Karlsson.
Lektionstipset Helen Lindquist och hennes kollegor har utvecklat en självskattningsmodell för samtal med elever under APL, som kan användas på flera yrkesprogram.
Nyheter När ett hundratal yrkeslärare samlades på årets Yrkeslärarkonferens stod samarbetet mellan skola och arbetsliv i fokus.
Reportage Arctic Paper i Munkedal är mer än bara en industri, här finns även en gymnasieskola där eleverna har direkt kontakt med arbetslivets vardag.
Nyheter Fler unga behöver söka naturbruksprogrammet. Ett sätt att locka är en ny humorserie där kända influencers testar att vara elever på yrkesprogrammet.
Lön I dag tjänar yrkeslärare i snitt 42 842 kronor i kommunal sektor och 41 297 kronor i privat, visar siffror från en granskning av Vi Lärare.
Granskning Här beskriver tolv lärare varför de vill se nivågrupperingar av elever. Citaten är hämtade ur Yrkeslärarens enkät som besvarats av drygt 3 000 lärare.
Forskning Yrkeslärarutbildningen är nyckeln till att förstå uppdraget och utvecklas som lärare. Den ska inte underskattas, menar Victoria Grahn Johansson.
Nyheter Vissa elever blir tidigt självgående, andra börjar från noll. Något som kan påverka både undervisning, gruppfördelning och klassrumsklimat, enligt forskaren Jenny Edvardsson.
Panelen Hur mycket stöd får lärare av skolan i jakten på APL-platser, och får eleverna den handledning de har rätt till? Vi bad tre yrkeslärare att svara.
Fokus Varför ska man nivågruppera? Samuel Genemo menar att rättvis undervisning inte alltid handlar om likabehandling.
Nyheter Heléne Wissing har utsetts till Årets yrkeslärare för insatserna på anpassad gymnasieskola.
Fokus Några elever halkar efter. Andra sitter uttråkade av tiden. Mellan dem står läraren – chanslös. I Yrkeslärarens granskning vittnar lärare om ett skriande behov av nivågrupperingar.
Nyheter Han var fullt behörig men fick inte ens chansen. I stället anställdes en yngre, obehörig kvinna. Facket kräver nu över en miljon i skadestånd av Umeå kommun.
Nyheter Skolverkets nya rapport visar att allt fler som gått en yrkesutbildning inom Komvux får jobb efter studierna, särskilt inom vård och transport.
Nyheter Elever vill bli något som inte kan ersättas av AI. Det är en av anledningarna till att fler söker sig till yrkesprogram, enligt Pontus Slättman på WorldSkills Sweden.
Nyheter Efter upprepade brister i APL tar Praktiska Gymnasiet ett nytt grepp. Nu ska fem samordnare stärka samarbetet mellan skola och företag.