De tränar för framtida jobb

För att eleverna ska bli mer medvetna om sin hälsa och vilja förbättra den så använder Stjerneskolan i Torsby ett webbaserat program,”Bwell-metoden”, sedan snart två år. I programmet ingår fysisk, mental och social förmåga.

På dagens lektion är det dags för de fysiska testerna för treorna på bygg- och anläggningsprogrammet. De går till olika stationer där planscher visar hur övningarna ska gå till. Det är rörlighetstester, styrketester för över- och underkroppen samt tester för motorik och balans.

Vi ser för­bättringar nu med hälso­s­atsningen.

Sandra Persson har valt att göra situps, stretcha och utföra en balans­övning där hon står med ett ben på en kloss.

– Det gick bra, säger hon efter passet.

Ett mål som hon har satt upp tidigare är att röra på sig mer.

– Jag går mycket och jag rör mig en hel del i vardagen så det fungerar bra. När jag var yngre spelade jag fotboll men sen fick jag skador.

Hon gillar hälsosatsningen på skolan.

 – Det är mer motiverande än att bara köra på med idrott.

Sandra Persson känner sig också väl förberedd för att klara ett yrke inom byggbranschen.

 –Jag vill bli snickare. Håller jag mig i samma form som nu så blir det inga problem. Min apl på fyra olika arbetsplatser har också fungerat bra.

Alla elever på Stjerneskolan har en egen inloggning i en applikation där de lägger in sina resultat på de fysiska testerna. I verktyget ingår också frågor om upplevd hälsa, alkohol, narkotika, tobak, mat, livet på fritiden och livet i skolan.

När det gäller kondition kan eleverna till exempel välja coopertest, steptest eller gångtest.

De får ett värde och bestämmer själva om de vill satsa på att förbättra sig. De får också ett svar på om de befinner sig i en riskzon eller friskzon utifrån ett hälsoperspektiv.

– Det gäller för alla områden som ingår, till exempel sömn, kondition och upplevd hälsa, säger Anders Knoph, som är lärare i idrott och hälsa.

Utifrån de olika testerna gör eleverna en så kallad livsstilsplan med mål inom tre områden som de vill förbättra. De ska också ange hur de ska nå målen, när och varför.

Anders Knoph har inte tillgång till elevernas svar eller mål.

– De kan bjuda in mig eller annan lärare om de vill ta upp någon del. Jag kan också vägleda dem med olika delar som hur de ska förbättra sin kondition eller andra områden. Det är då det blir lite verkstad.

Han får alltid samlad statistik på klassnivå och skolnivå och kan där jämföra utvecklingen från läsår till läsår.

En effekt av resultaten är att bygg- och anläggningsprogrammet har satt in fysisk aktivitet en timme i veckan under tiden för yrkesämnen. Det berättar Örjan Pedersen, som är yrkeslärare på programmet.

– Vi har simning, innebandy, gym eller andra fyspass. Det gör vi för att eleverna är sämre tränade nu än förr. Vi märker att eleverna blir trötta vid tvåtiden på eftermiddagen så därför är det viktigt att träna upp konditionen. Vi ser förbättringar nu med hälsosatsningen, säger Örjan Pedersen.

Han har arbetat som yrkeslärare i 19 år. Att eleverna var mer tränade tidigare tror han berodde bland annat på att de var aktiva i fotboll och andra idrotter.

– Förut spelade alla fotboll nu spelar de tv-spel, säger han.

Örjan Pedersen har tidigare arbetat på byggen men trots att arbetlivet har moderniserats sedan dess tror han att det är få som orkar jobba som byggnads­arbetare fram till 65-årsåldern.

– När jag jobbade vägde en cementsäck 50 kilo, i dag kan man få den på 20 kilo. Och visst har vi hjälpmedel men det är ändå tungt att klara sig inom yrket till pension.

Är det känsligt att säga till en elev att den behöver bli starkare och få bättre kondition för att klara ett arbete i byggbranschen?

– Nej, det får de ta. De kan inte komma till verkligheten och jobba om vi inte har förberett dem för det. Då får vi dåligt renommé. En friskare hjärna presterar också bättre i skolan jämfört med en sliten hjärna, svarar Örjan Pedersen.

Anders Knoph har arbetat som lärare i idrott och hälsa sedan 1992 på Stjerneskolan i Torsby. Han kan också konstatera att eleverna i gymnasiet generellt sett har fått allt sämre kondition och styrka. Han ser en viss skillnad på hälsostatus mellan yrkesprogram och högskoleförberedande program.

– Eleverna på yrkesprogrammen har generellt sett sämre kondition till exempel. Vi har bygg, fordon, industri, vård och omsorg. Alla de programmen kräver fysisk aktivitet för att förbereda sig för arbetslivet.

Han har inte fått kännedom om att någon elev har blivit ledsen över att ha lite sämre resultat. Han möter inte heller motstånd till att göra de fysiska testerna.

– Testerna är inte betygsgrundande utan de gör dem för sig själva.

– En fördel med vårt verktyg är att eleverna kan koppla kunskaperna till sig själva. Det är skillnad på det och säga att alla ska springa ett varv i skogen. Eleverna får ju betyg utefter sina förutsättningar och hur de kan resonera om idrott och hälsa. Jag fick däremot betyg på hur många armhävningar jag kunde göra på en minut.

Under distansundervisningen har det gått förhållandevis bra att arbeta med hälsoverktygen. Eleverna har till exempel fått planera fem stycken pulshöjande tillfällen.

– Med distansundervisning har det blivit mycket stillasittande och liggande arbete. Därför tycker jag att det är viktigt att de kommer i rörelse. Många elever har fått ökad medvetenhet tack vare vårt hälsofrämjande verktyg. Och det lyfter idrottsämnet.