Hett eftertraktade på arbetsmarknaden

Jag kände aldrig någon tvekan att söka hit för att jag var tjej, säger Hannah Kristiansson, som nu går i trean på industritekniska programmet med inriktning svetsning.

Hon gör just nu sin apl på Swedish Match i Kungälv, men har kommit till skolan en stund för att vara med på ettornas lektion som en extra handledare. Och visst känner hon sig också som en förebild för andra tjejer i denna mansdominerade miljö.

– Om jag kan vara med och påverka andras yrkesval så gör jag gärna det. Jag har varit med ute i högstadieklasser och pratat om vårt program och tycker också det är roligt att ha en handledande roll. Kanske jag kan bli apl-handledare i framtiden också? säger Hannah Kristiansson.

”Jag ser redan flera framtida handledare bland mina treor.”

Yrkesläraren Stefan Sjöstrand, som undervisar i svetsteknik och underhåll, berättar att många av hans tidigare elever nu är apl-handledare. Flera av dem har blivit chefer eller egenföretagare och är självklara samarbetspartners.

– Och jag ser redan flera framtida handledare bland mina treor. Hannah är definitivt en av dem, säger Stefan Sjöstrand.

När Yrkesläraren besöker hans klassrum ska ettorna få lära sig ett nytt moment.

– Här ser ni att vi fått ny utrustning ochi dag ska ni få pröva på att löda, säger Stefan Sjöstrand, och pekar på de ouppackade kartongerna med nya kopparrör.

Efter en kort instruktion sätter eleverna i gång och kapar, gradar och putsar så att rörbitarna först ska kunna sättas ihop för att sedan kunna lödas samman med hjälp av ett silver-fosforkopparlod.

I årskurs tre, när alla moment inom svets- och underhållsteknik är genomgångna får eleverna samla ihop sina kunskaper i gymnasiearbetet – som utgörs av ett internationellt svetsarcertifikat. Sedan väntar apl.

Även om det dröjer innan de här ettorna får komma ut på apl, får de under sina två första år god förberedelse inför vad näringslivet kräver av dem. Flera av företagen som skolan samarbetar med kommer gärna på besök till skolan och tvärtom. Och Stefan Sjöstrand själv får förstås en ständig uppdatering på vilka kunskaper som efterfrågas i industrin.

Samarbetet mellan skola och arbetsliv har en lång tradition i Stenungsund, som framför allt är känt för sina stora processindustrier. Redan när Nösnäsgymnasiet öppnades 1976, fanns ett intresse från industrin att fånga upp eleverna på de tekniska utbildningarna. I dag ingår det industritekniska programmets båda inriktningar (driftsäkerhet och underhåll/svetsteknik respektive processteknik) och det tekniska programmet i ett teknikcollege. Företagen tar en aktiv del i utbildningen från början för att säkra sitt behov av framtida kompetens. I praktiken innebär det till exempel att företagen och skolan tillsammans gör aktiviteter för att få fler tjejer att söka till tekniska utbildningar, att företagen besöker skolan och berättar om sin verksamhet och att de tar emot elever på apl. Teknikcollege har också tagit fram en egen handledarutbildning för apl-handledarna på företagen, som komplement till den som finns på Skolverket.

Stefan sjöstrands kollega Daniel Eiylhoff jobbar på den processtekniska inriktningen av industriprogrammet. Hans apl-platser finns på de större kemiföretagen i Stenungsund, en bransch som ständigt behöver nya medarbetare.

– Vi har fler apl-platser än elever och många av våra handledare har själva gått vår utbildning, säger Daniel Eiylhoff.

Eleverna vet att 90 procent av dem kommer att få jobb direkt efter gymnasiet.

En av de elever som redan fått fast jobb är Abd Khaled. Han går i trean och gjorde sin apl på Borealis krackeranläggning och börjar sitt nya jobb i slutet av juni.

– Apl-tiden är ju lite som en 19 veckor lång arbetsintervju, där man på riktigt får visa vad man kan och att man tar ansvar, säger han.

Han berättar om en apl-period som var som en förlängning av skolan, eftersom han även på arbetsplatsen behövde läsa in många moment – om till exempel processflöden och säkerhet.

Abd Khaled tycker det är synd att inte fler tjejer söker till processinriktningen. Han har två tjejer i sin klass, medan det på motsvarande vuxenutbildning på yrkeshögskolan är hälften tjejer.

– Kompisar betyder så mycket i den åldern och det är ju helt fel att det ska styra. Jag gick emot kompistrycket själv när jag sökte hit och det ångrar jag inte. Vi ser ju intresset hos tjejerna när de är här på årskurs-åtta-dagarna (se faktaruta), men sedan vågar de inte.

---

Processinriktningen i Stenungsund har sedan länge också varit högskoleförberedande, helt enkelt för att industrin ställer sådana krav. Det har varit en lokal lösning jämfört med andra yrkesprogram där högskolebehörigheten fram till nu varit frivillig.

Från och med i höst görs alla yrkes­program om så att de blir högskoleförberedande i grunden, vilket gör att eleverna kommer att läsa fler gymnasiepoäng per termin jämfört med de rent högskoleförberedande programmen. Men de har också möjligheten att välja bort den grundläggande behörigheten om de vill.

För Daniel Eiylhoffs elever blir det ingen skillnad mot tidigare, men Stefan Sjöstrand är orolig för att hans svetselever tar det negativt om de behöver välja bort kurser,
i stället för att som nu ha möjlighet att välja till.

– Jag vill hellre peppa eleverna än säga till elever med bekymmer i de teoretiska ämnena att de ska välja bort något. Det blir ett ansvar för både oss lärare och elevhälsan att se till att detta framförs på ett bra sätt.

LÄS ÄVEN:

Yrkeslärarnas viktigaste kompetenser är rankade

Skolministern vill ha en ny form av yrkesskola