Stefan Johansson och Mehdi Ghulami på byggarbetsplatsen på Södermalm i Stockholm. Deras arbetsgivare Veidekke har ansökt om att gå med i satsningen på inkluderande apl. Foto: Oskar Omne
Till startsidan
Mehdi Ghulami kom till Sverige som ensamkommande flykting år 2016. Efter utbildning på bygg- och anläggningsprogrammet har han nu fått jobb i byggbranschen. Foto: Oskar Omne
Arbetsplatslärande
– Jag har trivts bra på apl. Kläder och skåp har stått klart från första dagen.
Det berättar Mehdi Ghulami, som efter gymnasiet har fått jobb på Veidekke. Ett av flera företag som är med i branschens satsning ”iAPL”, inkluderande arbetsplatslärande.
Inne i en av lägenheterna börjar köket ta form. Stommarna är på plats och några luckor är monterade. Från ett av sovrummen hörs ett surrande ljud från en skruvdragare. Det är Mehdi Ghulami som monterar socklar längs golven. Han mäter avstånden med laser och skriver 2,96 på ett papper. Sedan går han till sågklingan för att kapa i rätt längd.
Den första juni förra året började han som byggnadslärling på byggföretaget Veidekke. Under samma period tog han examen på bygg- och anläggningsprogrammet på Järfälla gymnasium.
– Jag hade inte tänkt komma till examensdagen då jag ville vara här på jobbet. Men läraren ringde och sa att jag måste komma. Jag fick ett stipendium på 5 000 kronor att köpa verktyg för, säger Mehdi Ghulami.
Veidekke är ett av byggföretagen som har ansökt om att vara med i ”iAPL”. En satsning från Byggbranschens yrkesnämnd för att bland annat säkerställa att gymnasieelever blir väl omhändertagna under arbetsplatsförlagt lärande.
Några kriterier är att elevens lärande står i centrum, att företaget har kollektivavtal och att personalen som leder eleverna har handledarutbildning.
Källa: Byggbranschens yrkesnämnd.
Mehdi Ghulami hade apl hos Veidekkei tvåan och trean. Han är nöjd med sin tid på de olika arbetsplatserna och han trivdes i gymnasiet.
– Apl på gymnasiet funkade jättebra. Jag kände mig som hemma. Redan när jag kom till arbetsplatserna hade jag skåp för kläder och annan utrustning. Min bygglärare på gymnasiet har varit jättebra och det har fungerat bra när han har besökt mig på apl.
Nu är Mehdi Ghulami med och bygger 88 lägenheter på Södermalm i Stockholm. Arbetsdagen börjar halv sju på morgonen. Nu är klockan 9.30 och det är dags för lunch.
Inne i byggboden sitter ett tiotal personer och äter. En är Stefan Johansson med flerårig bakgrund som byggnadsarbetare. Han har varit handledare för flera gymnasieungdomar.
– Det fungerar bra. Vi försöker se till att eleverna blir väl mottagna och kommer in i gruppen. De får även snurra en del för att få testa olika arbetsuppgifter, säger han.
Mehdi Ghulami har också fått göra många olika uppgifter under apl:
– När vi byggde Cederhusen var jag med på gips, stomme, tak, fönster. Nu arbetar jag med inredning, säger han.
Nu är det två elever som gör apl här på byggarbetsplatsen på Södermalm. I byggboden finns en lista på samtliga personer, både anställda och gymnasieelever. Här står det vad varje person ska göra under veckan med arbetsuppgifter som foder, kök, tak och sockel.
Mehdi Ghulami kom till Sverige 2016 som ensamkommande flykting från Pakistan. Efter grundskolan hade han sikte på att bli byggnadsarbetare.
– Jag tyckte redan i grundskolan att det verkade roligt. Vad jag vet har det gått bra för mina klasskompisar från gymnasiet. De har jobb, tycker att det är roligt och tjänar pengar.
Mehdi Ghulami. Foto: Oskar Omne.
Hans anställning som lärling är på tre kalenderår. Första året har han 70 procent av hel lön och sedan ökar den med tio procent för varje år.
Det är mycket som han trivs med som snickare och träarbetare.
– Man får göra många olika saker och jag gillar att vi börjar tidigt och slutar tidigt, säger han och skrattar tillsammans med arbetskompisarna i boden.
Tidigare har han arbetat en del som diskare på restaurang och nu jobbar han extra på helgerna som bartender.
– Jag trivs väldigt bra här och där. Jag gillar att träffa många olika människor. Jag är glad att jag har fått jobb på Veidekke. Annars hade jag snurrat runt som en galning för att söka olika jobb. En del andra ensamkommande, som jag känner, har det tufft och söker jobb efter jobb.
I byggboden sitter även Ludvig Sandberg, som är lagbas för bygget på Södermalm. Han tycker att det är bra att Veidekke har ansökt om att ansluta sig till iAPL.
– Vi jobbar alltid för inkludering men visst är det bra att det nu finns ett system för det. Vi jobbar även med handledarutbildning. Nyligen hade vi nog 15 personer på en kurs, säger han.
Stefan Johansson var en av deltagarna.
Stefan Johansson och Mehdi Ghulami. Foto: Oskar Omne
– Det var kanon. Man fick lära sig om regler och paragrafer. Vi tog även upp vikten av att prata med eleverna om man misstänker att de inte trivs eller blir utsatta för något. Jag tycker själv att jag inte har svårt att ta tag i sådana situationer utan jag vill ta reda på vad som är bekymret. Om någon elev blir utsatt för mobbning så ska det upp till ytan. Man ska sätta sig med eleven, lagbas och platschef. Det gick vi igenom på kursen. Hos oss upplever jag att vi har bra stämning, säger Stefan Johansson.
När lunchen är slut är det dags att fortsätta med arbetet inne i lägenheterna.
Mehdi Guhlami öppnar en stor grind med sitt passerkort och pratar en stund med Stefan Johansson. Han berättar att Mehdi Guhlami i vår ska får testa på att arbeta med anläggning intill Mälaren.
– Ett höjdaruppdrag. Nästan så att jag bli lite avundsjuk, säger han när de går tillsammans mot de nya lägenhetshusen.
Stefan Johansson och Mehdi Ghulami på byggarbetsplatsen på Södermalm i Stockholm. Deras arbetsgivare Veidekke har ansökt om att gå med i satsningen på inkluderande apl. Foto: Oskar Omne
Debatt Maria Kristoffersson på enheten för samordning på Universitets- och högskolerådet är kritisk till Yrkeslärarens artikel om hur blivande yrkeslärare valideras.
Nyheter Tiktok och byggkollo ska väcka ungas intresse för yrkesprogram. Samtidigt ökar behovet av smalare utbildningar. Men bristen på praktikplatser utmanar utvecklingen.
Nyhet Tolv anställda yrkeslärare får nu gå yrkeslärarutbildningen utan löneavdrag. Lika många ska täcka upp på deras skolor med förhoppningen att lockas till att bli lärare.
Nyhet Yrkeslärarutbildningen har fått mycket kritik. Men yrkeslärare Linda Nygren har framför allt positiva erfarenheter.
Debatt Yrkesprogram är ingen andrahandslösning, skriver Diana Vasiliou på Företagarna.
Forskning Forskaren: Längden på en lektion har stor betydelse för elevernas utveckling av yrkeskunnande. Men tiden har minskat.
Debatt Sjuksköterskor utan lärarutbildning får ofta undervisa blivande undersköterskor medan erfarna yrkeslärare med bakgrund som undersköterska väljs bort, berättar menar Stefani Storm Aspenbrant.
Debatt Upplärning blir betydligt svårare om individen inte har de teoretiska grunderna som krävs, skriver Jesper Hedin Hirasawa på arbetsgivarorganisationen Industriarbetsgivarna.
Nyhet Skillnaderna är stora mellan olika yrkesprogram när det gäller hur många som välja att studera vidare på högskola. På ett par program är det endast två procent som väljer högre studier, visar nya siffror från SCB.
Krönika Riskerar ungas utbildningsval och drömmar att trängas undan? skriver Anna-Karin Hallonsten, redaktör.
Nyhet Antalet ansökningar om att starta yrkesprogram ökar, radikalt.
Nytt program Snart drar frisör- och stylistprogrammet igång. En av inriktningarna är barberare, vars utövare har exploderat de senaste åren.
Reportage På Vallentuna gymnasium kombineras teori och praktik med riktiga klientmöten och PT-licens vid examen.
Forskning Mobiltelefoner är viktiga verktyg för yrkeslärare när de vill koppla ihop arbetsliv och undervisning, visar Sandra Carlsson i en ny avhandling.
Nyhet Forskaren Ruhi Tyson tycker kvaliteten på yrkeslärarutbildningen är ett underdebatterat område, liksom yrkesläraren Tony Eriksson.
Reportage Stress är oundvikligt i bageri- och konditorbranschen. Att göra saker inom en viss tid vägs in i bedömningen i både examensarbete och yrkesprov.
Panelen Vilken kollega har underlättat din vardag, och vilka kunskaper har du delat med dig av? Vi bad tre lärare att svara.
Nyhet Ännu en gång får Praktiska gymnasiet kritik för att inte kunna erbjuda APL-platser till sina elever. Nu ger Skolinspektionen skolan i Täby ett vitesföreläggande på 8,5 miljoner kronor.
Reportage En fjärdedel av eleverna i årskurs ett på bygg- och anläggningsprogrammet på Bråvallagymnasiet är tjejer. Mycket tack vare yrkesmässan.
Krönika Kan en hög grad av elevinflytande bli särskilt problematisk i yrkeslärarens undervisning?skriver Anna-Karin Hallonsten, redaktör på Yrkesläraren.
Gy25 Fler elever behöver välja yrkesprogram men även olika yrkesutgångar i och med Gy25, betonar Byggföretagen. Men farhågor finns för att lågkonjunkturen kan ge motsatt effekt.
Reportage Det är en del att sätta sig in i men vinsten är att bedömningshysterin minskar. Det är tankar från yrkeslärare och programrektor på Westerlundska gymnasiet, som gör sig redo för Gy25.
Panelen Vad tycker eleverna är svårast? Och hur gör man för att komma framåt? Vi bad tre lärare svara.
Krönika Med en bra relation kan vi hjälpa eleverna att nå längre än vad de själva tror. Det skriver yrkesläraren Emil Karlsson.
Debatt Yrkeslärarna: Stärk yrkeslärarlegitimationens värde genom att införa två sorters yrkeslärartjänster. Lägg sedan till en rejäl löneskillnad, allt för att skapa ett incitament till utbildning.
Yrkesprogrammen Fler elever lockas till gymnasieskolans yrkesprogram – men för många vill bli säljare och för få siktar mot jobb inom vården, enligt Skolverket.
Lektionstips Ämnesintegrerat arbete gör skolan roligare, tycker eleverna på Malmenskolan i Ludvika. Där är verklighetsnära lärande i fokus.
Fokus Yrkesläraren Fredrik Bergström tycker att man borde lägga mer energi på att få högre måluppfyllelse än att vara ängslig för att elevinflytandet inte är tillräckligt högt.
Fokus I yrkesämnen syftar repetition till att jobba upp ett arbetsflöde. Annars är det omöjligt att lära sig att utföra uppgifter instinktivt, enligt yrkeslärarna Eva Bida och Tommy Larsson.
Forskning Yrkeslärare får inte det specialpedagogiska handlingsstöd som de skulle behöva, visar ny forskning. Men ändå har de blivit skickliga på att utveckla metoder för att stötta elever med särskilda behov.
Betyg De nationella slutproven ska bli frivilliga på yrkesprogram utan högskolebehörighet. Det föreslår betygsutredningen, som vill införa de nya betygen från hösten 2027.
Legitimation Frågan om yrkeslärarlegitimation är högaktuell. Sveriges Lärare vill att det ska bli obligatoriskt, vilket yrkesläraren Peter Muskos håller med om.
Krönika Intentionerna är fantastiska men mina kollegor och jag har redan fått syn på flera svårigheter, skriver krönikören Malin Nyberg om Gy25.
Panelen Vad har du lärt dig under dina år som lärare? Och vad är fortfarande svårt? Vi bad tre lärare svara.
Så gjorde vi Under APL i andra länder är samarbetsförmåga A och O, inte språket, berättar yrkesläraren Eva-Karin Fryklund.
Krönika Från ointresse till att ta egna initiativ. Det är en process som jag tror att många yrkeslärare får uppleva i arbetet med elever.
Yrkesprogrammen Industritekniska programmet kräver målmedvetenhet. Eleverna ska träna sin förmåga att vara kreativ och jobba med av olika typer av utrustning. Dessutom bidrar lärarna med social kompetens, och självförtroende.
Reportage Ett tryggt arbetslag skapar trygghet hos eleverna. Det smittar av sig. Föga förvånande men lättare sagt än gjort. På Finsnickeriet på S:t Eriks gymnasium i Stockholm har man lyckats, och prisats med titeln Årets arbetslag 2024.
Yrkesprogrammen 38 procent av dagens elever vet inte om de kan få högskolebehörighet på yrkesprogrammen eller inte, enligt undersökningen ”Gymnasierapportsval 2024”
Apl Enskilda lärare ska inte behöva vara ansvariga för att ordna APL till yrkeselever, enligt Erik Ehn Blomgren på Sydsvenska Handelskammaren.
Arbetsmarknad Svenskt näringsliv ser ett stort behov av ökad kontakt mellan yrkesprogram, arbetsgivare och de olika branscherna.
Reportage Utan Per stannar Sverige! Så lyder en del i motiveringen för Årets yrkeslärare Per Heed. Han tränar eleverna vid simulatorn för personbilar och tunga lastbilar.
Reportage Forskaren och hantverkaren Ruhi Tyson anser att samhället underskattar värdet av yrkesutbildningar.
Lagarbete På torget i Olofström står nu renen Rudolf och hans släde, skapade av yrkeselever. Projektet har stärkt både yrkesstoltheten och samarbetet bland eleverna.– De har utvecklats enormt, både som individer och i grupp," säger yrkesläraren Jimmy Bengtsson.
Så gör vi Elevernas svårigheter under APL kan motverkas med goda förberedelser. En lösning kan vara att skolans specialpedagog besöker arbetsplatsen, enligt My Olofsson.
Debatt Den statliga utredningen ”Fler vägar till arbetslivet” har inte kommit en dag för tidigt. Men utredningen dras samtidigt med en del återkommande problem, skriver professorn Alexandru Panican.
Examen Anna Olskog, ordförande för Sveriges Lärare, ser ett stort behov av en reglering av planerings- och undervisningstiden för lärare.
Yrkesprogrammen Andelen som söker yrkesprogram har ökat något inför det här läsåret. Men en utmaning är att få fler unga att välja program där det finns gott om jobb.
Nya yrkesprogrammen Det viktigaste är inte att elever kommer in på gymnasiet. Det viktiga är att de kommer ut som anställningsbara och aktiva samhällsmedborgare, säger Kent Andersson.
Debatt Att ersätta yrkesintroduktion med nya yrkesprogram riskerar att få negativa konsekvenser för elever med svåra skolerfarenheter, skriver yrkesläraren Emil Karlsson.