Nyanlända, integration och jobb – 3 nya böcker

Charlotta Kåks Röshammar: ”Att jobba i Sverige” (LL-förlaget)

I den här nya boken möter vi tio personer i deras vardag på jobbet. Alla med vitt skilda yrken och arbetsuppgifter, men med det gemensamt att de kommit till Sverige som vuxna. Här berättar de och delar med sig av hur de fått sina jobb, om alla svårigheter men också glädjeämnen längs vägen. Som att kämpa med svenska språket, men också det fina med att ha en arbetsplats man trivs på. Läs bland annat om Najma som insett att det finns likheter mellan att vara frisör i Somalia och svetsare i Borlänge. Och Asgar från Afghanistan som flyttade till Gotland för ett jobb inom hemtjänsten. En hoppfull bok om att söka sin plats i ett nytt land och tillfredsställelsen i att känna att man både hör till och tillför.

Hans Lorentz: ”Interkulturell pedagogisk kompetens” (Studentlitteratur)

Boken handlar om en kompetens som möjliggör samarbete mellan elever och lärare med olika kulturell, språklig, religiös och etnisk bakgrund i dagens skola. Att både som lärare och elev gå igenom en process, att analysera och problematisera sina egna uppfattningar om jaget och världen, och genom att våga låta det obekanta och bekanta mötas för att skapa förståelse. I den här omarbetade och utökade nyutgåvan finns en detaljerad beskrivning av hur man kan utveckla olika kompetenser som tillsammans bildar en interkulturell pedagogisk kompetens. Författarens förhoppning är att ge nya perspektiv på interkulturella frågor och att skolan kan bli en central plats för positiva mångkulturella möten.

Malin Brännström: ”Mellan osynlighet och avvikelse – nyanlända elever med kort skolbakgrund i grundskolans senare årskurser” (Acta Universitatis Gothoburgensis)

I den här avhandlingen undersöks en undergrupp av nyanlända elever i grundskolan – de elever i högstadieåldern (12–16 år) som helt saknar eller har kort tidigare erfarenhet av skolgång. Detta är en elevgrupp som diskuterats och som återkommande omtalas som ett problem för grundskolan att hantera. Dels förväntas eleverna ha stora svårigheter att nå gymnasiebehörighet, dels framställs skolan som dåligt rustad att möta dessa elevers behov. Forskningen handlar om hur nyanlända elever med kort skolbakgrund omtalas och hanteras i undervisningspraktiker och utbildningspolicyer och hur skolan ser dem som en viss sorts elever. ­Malin Brännström, doktor i pedagogiskt arbete vid Göteborgs universitet, har gjort detta genom en etnografisk studie utförd på tre grundskolor i tre svenska ­kommuner, samt genom analys av olika policydokument.

LÄS ÄVEN

Boktips: Motiverande samtal på högstadiet

Boktips: Konkret handbok om iAPL

Nytt nummer ute – om studievägar mot universitet och spelindustri