Karin Soffiantini är skolchef inom Statens institutionsstyrelse (SiS).
Till startsidan
Statens institutionsstyrelse (SiS) har vänt resultaten – men nu kan elever placeras i de nya ungdomsfängelserna.
Skola
För lite undervisningstid, för hög frånvaro. Det var Skolinspektionens kritik mot skolan inom Statens institutionsstyrelse (SiS).
Nu har myndigheten vänt trenden – men förlorar elever till de nya ungdomsfängelserna.
– Jag kan känna mig lite orolig så klart, säger skolchefen Karin Soffiantini.
Inom Statens institutionsstyrelse arbetar lärare för att göra elever av unga som har liten eller ingen skolidentitet.
Och siffrorna pekar uppåt.
Den genomsnittliga undervisningstiden har ökat i både grund- och gymnasieskola på SIS-skolorna.
Och frånvaron i grundskolan har minskat.
– Rektorerna vittnar om att vi får allt fler som har eller får gymnasiebehörighet, säger Karin Soffiantini.
Vändningen förklarar hon med ett hårt arbete med skolan inom SiS, efter att Skolinspektionen kritiserat bland annat hög frånvaro och för låg undervisningstid, 2014 och 2021.
Karin Soffiantini är skolchef inom Statens institutionsstyrelse (SiS).
Varje enhet, oavsett storlek, har lärare, studie- och yrkesvägledare och specialpedagog eller speciallärare på plats. Lärarbehörigheten är hög, kring 90 procent, och undervisningsgrupperna är små.
– När man kommer till SiS så kommer man ofta från många skolmisslyckanden, man kanske inte har varit i skolan på länge, kanske har varit avstängd, levt ett kaosigt liv. Vi ska ge omsorg och stabilisera för att sedan kunna jobba med en förändring, säger Karin Soffiantini.
Inom ett par dagar ska intagna ungdomar få träffa lärare, och sätta upp ett schema.
Vanligaste ålder är 16 år, men det finns även så unga som tioåringar. De äldsta är 21.
Den största andelen av de cirka 700 ungdomarna inom SiS är tvångsplacerade av psykosociala orsaker, kriminalitet och missbruk eller andra skadliga beteenden.
En elevs brev till lärarna på SiS Ljungaskog
Men nära 40 procent är dömda till sluten ungdomsvård på grund av brott.
För dem kommer utbildningen att se lite annorlunda ut när Kriminalvården och ungdomsfängelserna tar över efter sommaren, enligt Karin Soffiantini.
Bland annat får Kriminalvården möjlighet att ge mer fjärr- och distansundervisning, och man tar exempelvis bort rätten till modersmålsundervisning, utöver de nationella minoritetsspråken.
– Jag kan känna mig lite orolig så klart. Kriminalvården gör ett jättefint arbete med vuxenutbildningen, men det blev kort varsel för dem att starta upp skola för barn och unga och även om de säkert gör det efter bästa förmåga, så är det här en målgrupp som behöver den allra bästa skolan. SiS har ju haft lång tid att bygga upp den fina skola vi har idag, säger Karin Soffiantini.
Efter intervjun kommer besked från justitiedepartementet. Det är klart var de åtta nya fängelseskolorna ska ligga.
– Unga som begår brott behöver tas om hand på ett mycket bättre sätt än idag, säger justitieminister Gunnar Strömmer (M), under presskonferensen.
Jesper Lindberg, pressekreterare inom SiS säger att ungdomsvården inom SiS är god och säker, och rymningarna från slutna ungdomsvården närmar sig noll.
– Vi har återkommande fått kritik för att många unga återfaller i brott, men det är olyckligt att en större diskussion inte förts tidigare om en strukturerad eftervård. Många unga tar stora positiva kliv under placeringen hos oss, men när den tar slut behöver man ofta fortsatta stödinsatser från samhället under lång tid. Det här har långt ifrån alltid fungerat väl, säger han.
Med de 700 intagna ungdomarna jobbar idag ungefär 300 lärare – men Karin Soffiantini är inte bekymrad för att de nya ungdomsfängelserna ska göra SiS-lärare överflödiga.
– Vi har redan i dag kö inom LVU-delen av vår verksamhet (tvångsvård, reds anm) fast vi har ett uppdrag att bereda plats direkt. Vi bedömer också att kommunernas efterfrågan på LVU-platser för utsatta barn och unga kommer att öka kommande år. Platserna kommer säkert att fyllas, säger Karin Soffiantini.
LÄS ÄVEN:
De är lärare på SiS – den osynliga skolan
Debatt Extra anpassningar slopas – men sen då?
Debatt Högstadieläraren ser relationer som en grund i all undervisning
Debatt ”Reseräkningar, inköp, ansökningar och detaljerad dokumentation del av vardagen”
Debatt ”Professionen måste få större möjlighet att själv påverka sitt arbete”
Debatt Sara Lindgren, Academedia, vill se obligatorisk förskola.
Debatt Bayram Sakir skriver om elever som slutat lyssna
Debatt ”I skolans stressiga vardag är det mänskligt att bli frustrerad.”
Debatt Sarah Cross ställer frågor om lärare, anställningar och behörigheten.
Debatt ”För ett par decennier sedan använde jag utskällningar för att stävja oönskat beteende i undervisningen.”
Debatt Andreas Mörck kräver handling av kommande regering
Debatt Utbildningen säger en sak, praktiken en annan, enligt nya lärarna i förskola
Debatt ”Dags att politiker slutar ställa föräldrar och förskolepersonal mot varandra.”
Debatt Han vill att den anpassade skolan ska synas mer i debatten
Krönika ”Ibland tänker jag på en knubbig tvåårings bevingade ord.”
Debatt Kritiken mot svenska elever efter Pisa: ”Saknar viktig egenskap”
Internationellt ✔ Löner. ✔ Gruppstorlekar. ✔ Lärarflykt. Sverige sticker ut i ny OECD-rapport.
Debatt ”Vad behöver vi börja träna igen?”
Debatt Han ställer frågan som kan hjälpa elever och lärare
Ai Anna Olskog uppmanar EU och regeringen: ”Kan inte försvaga skyddet”
Arbetsmiljöbrott Skyddsombudet: ”Pågått i nästan tre år – oerhört tufft för vår medlem.”
Krönika ”Fråga dig själv: Görs en AI-satsning för att höja kvaliteten i undervisningen eller för att spara eller tjäna pengar?”
Ai Läckt information: Techbolagen kan få tillgång till lärares och elevers prestationer.
Krönika ”Det är ju bara två varianter av samma ord.”
Bokmässan Så jobbar Karin Herlitz och Marcus Ågren ämnesöverskridande med skönlitteratur
Bokmässan Expertrådet för läsning har en uppmaning till nästa regering
Bokmässan Mia Smith: "Man blir hänvisad till att det är 'det här som finns'”
Bokmässan Vad händer med bildningen i en skola där elever inte läser?
Behörighet Större andel pojkar än flickor för första gången behöriga till gymnasiet.
Bokmässan Kompetensutveckling och ”underhållande utflykt” för medlemmarna.
Vi lärare Två tunga kategorier: ”Årets Tidskrift Fackpress” och ”Årets Omslag”.
Granskning Fritidshemmen bemannas av obehöriga.
Granskning ”Saknas ekonomiska incitament”
Granskning Färre behöriga lärare speglas i lägre meritvärden.
Granskning ”Hög tid att skrota undantagen i legitimationsreformen.”
Debatt Efter Pisa-raset: "Ge pennan en ny plats i undervisningen”
Debatt SVA-debatten: Hon ser ämnet som en spetsutbildning
Debatt Pisa-raset: Lärarens hårda ord om ”det specialpedagogiska narrativet”
Debatt Fritidslärarens fem frågor till politikerna: ”Hur?"
Valet 2026 Sveriges Lärares fem punkter ska förbättra svensk skola
Debatt Erik Cardelús vill se ett helhetsgrepp om skolans stora frågor
Arbetsbelastning Efter regeringsbeslut – fyller fortfarande i detaljerade formulär.
Krönika ”En persons vimlande spretiga sjövilda tankar – helt ofiltrerat.”
Debatt Frågorna som borde ställas i stället för ”hur länge”
Debatt ”Det som i stunden verkar snällt, kan i långa loppet leda till ett enormt utanförskap”
Debatt Eleonor Larsson skriver om de tysta barnen med adhd: ”Handlade inte om intelligens”
Arbetsmiljö Ledigheten räcker inte till återhämtning: ”Stressen finns kvar.”
Debatt Svensklärarna vill se satsning på skönlitteratur i hela skolsystemet
Debatt Så vill läraren motverka ytliga och förhastade tolkningar av Pisa-resultatet
Krönika ”När barngruppen växer och de vuxna inte blir fler tvingas vi prioritera.”
Valet 2026 Men gapet mellan blocken är i det närmaste utraderat.