Karin Soffiantini är skolchef inom Statens institutionsstyrelse (SiS).
Till startsidan
Statens institutionsstyrelse (SiS) har vänt resultaten – men nu kan elever placeras i de nya ungdomsfängelserna.
Skola
För lite undervisningstid, för hög frånvaro. Det var Skolinspektionens kritik mot skolan inom Statens institutionsstyrelse (SiS).
Nu har myndigheten vänt trenden – men förlorar elever till de nya ungdomsfängelserna.
– Jag kan känna mig lite orolig så klart, säger skolchefen Karin Soffiantini.
Inom Statens institutionsstyrelse arbetar lärare för att göra elever av unga som har liten eller ingen skolidentitet.
Och siffrorna pekar uppåt.
Den genomsnittliga undervisningstiden har ökat i både grund- och gymnasieskola på SIS-skolorna.
Och frånvaron i grundskolan har minskat.
– Rektorerna vittnar om att vi får allt fler som har eller får gymnasiebehörighet, säger Karin Soffiantini.
Vändningen förklarar hon med ett hårt arbete med skolan inom SiS, efter att Skolinspektionen kritiserat bland annat hög frånvaro och för låg undervisningstid, 2014 och 2021.
Karin Soffiantini är skolchef inom Statens institutionsstyrelse (SiS).
Varje enhet, oavsett storlek, har lärare, studie- och yrkesvägledare och specialpedagog eller speciallärare på plats. Lärarbehörigheten är hög, kring 90 procent, och undervisningsgrupperna är små.
– När man kommer till SiS så kommer man ofta från många skolmisslyckanden, man kanske inte har varit i skolan på länge, kanske har varit avstängd, levt ett kaosigt liv. Vi ska ge omsorg och stabilisera för att sedan kunna jobba med en förändring, säger Karin Soffiantini.
Inom ett par dagar ska intagna ungdomar få träffa lärare, och sätta upp ett schema.
Vanligaste ålder är 16 år, men det finns även så unga som tioåringar. De äldsta är 21.
Den största andelen av de cirka 700 ungdomarna inom SiS är tvångsplacerade av psykosociala orsaker, kriminalitet och missbruk eller andra skadliga beteenden.
En elevs brev till lärarna på SiS Ljungaskog
Men nära 40 procent är dömda till sluten ungdomsvård på grund av brott.
För dem kommer utbildningen att se lite annorlunda ut när Kriminalvården och ungdomsfängelserna tar över efter sommaren, enligt Karin Soffiantini.
Bland annat får Kriminalvården möjlighet att ge mer fjärr- och distansundervisning, och man tar exempelvis bort rätten till modersmålsundervisning, utöver de nationella minoritetsspråken.
– Jag kan känna mig lite orolig så klart. Kriminalvården gör ett jättefint arbete med vuxenutbildningen, men det blev kort varsel för dem att starta upp skola för barn och unga och även om de säkert gör det efter bästa förmåga, så är det här en målgrupp som behöver den allra bästa skolan. SiS har ju haft lång tid att bygga upp den fina skola vi har idag, säger Karin Soffiantini.
Efter intervjun kommer besked från justitiedepartementet. Det är klart var de åtta nya fängelseskolorna ska ligga.
– Unga som begår brott behöver tas om hand på ett mycket bättre sätt än idag, säger justitieminister Gunnar Strömmer (M), under presskonferensen.
Jesper Lindberg, pressekreterare inom SiS säger att ungdomsvården inom SiS är god och säker, och rymningarna från slutna ungdomsvården närmar sig noll.
– Vi har återkommande fått kritik för att många unga återfaller i brott, men det är olyckligt att en större diskussion inte förts tidigare om en strukturerad eftervård. Många unga tar stora positiva kliv under placeringen hos oss, men när den tar slut behöver man ofta fortsatta stödinsatser från samhället under lång tid. Det här har långt ifrån alltid fungerat väl, säger han.
Med de 700 intagna ungdomarna jobbar idag ungefär 300 lärare – men Karin Soffiantini är inte bekymrad för att de nya ungdomsfängelserna ska göra SiS-lärare överflödiga.
– Vi har redan i dag kö inom LVU-delen av vår verksamhet (tvångsvård, reds anm) fast vi har ett uppdrag att bereda plats direkt. Vi bedömer också att kommunernas efterfrågan på LVU-platser för utsatta barn och unga kommer att öka kommande år. Platserna kommer säkert att fyllas, säger Karin Soffiantini.
LÄS ÄVEN:
De är lärare på SiS – den osynliga skolan
Den nya skolan Vi Lärare går på djupet med förändringarna inom skolan – och vad de betyder för lärarna.
Den nya skolan Extra anpassningar skrotas: ”Nya läroplanen kan vara det som krävs”.
Den nya skolan Nästa sommar kan lärares maximala undervisningstid vara reglerad.
Den nya skolan ”Man arbetar ihjäl sig – därför slutar många som lärare.”
Den nya skolan Mer likvärdiga och rättvisa betyg, samt mindre tryck på lärarna.
Den nya skolan Experten varnar: ”Mycket pekar i fel riktning”
Den nya skolan Lärarna hoppas på förändring: ”Läsning har aldrig varit så viktigt som nu”
Den nya skolan Åtta av tio lärare i förskolan har större barngrupper än Skolverkets riktmärken.
Den nya skolan Trang Bui, lärare i förskola: ”Jag vill räcka till för alla barn”.
Den nya skolan Återkommande tester och tidiga insatser ska göra att fler klarar skolan.
Den nya skolan Professorn: ”De nya vinstreglerna kommer att spela en marginell roll”.
Den nya skolan Offentlighetsprincipen förväntas även omfatta friskolor.
Debatt Elevorganisationerna vill se en mer nyanserad debatt om elevinflytande
Debatt ”Digitalisering har blivit ett konkurrensmedel snarare än ett genomtänkt didaktiskt val”
Debatt Förslaget: Fem minuter läsning varje lektion – i alla ämnen
Debatt ”Ett professionellt nej kan ibland vara mer inkluderande än ett ogenomtänkt ja”
Debatt ”Det är skillnad på att bygga en hinderbana och att kasta en isklump.”
Debatt Femton lärare i gemensamt krav: ”Sparka uppåt, stenhårt”
Debatt Sex, samtycke och relationer har ”svällt till orimliga proportioner, med ideologiska förtecken”
Debatt Chefen för Academedias grundskolor vill se nationell datainsamling om läsning.
Debatt Forskaren Britten Ekstrand varnar för nivågruppering med statiska elevgrupper.
Digitala nationella prov Regeringens tålamod slut – Skolverket får en deadline med nya proven.
Skolpolitik Simona Mohamsson: ”Kommunaliseringen av skolan har skapat stora klyftor”.
Lön Tydliga skillnader i lön och sjuktal enligt ny forskningsstudie: ”Icke vinstdrivande förskolor kan ha en annan syn på pedagogiken”.
Arbetsmiljö Facket kräver mer: ”Lämnade till vårt, får lappa och laga”.
Matematik no teknik Ville inspirera eleverna i naturvetenskap: ”De ska äga sin undersökning”.
Förskola Barn börjar grundskolan utan att kunna svenska – trots flera år i förskolan.
Skolpolitik Kravet på SKR efter statliga utredningen: ”Öppna böckerna”
Krönika ”Skillnad mellan avancerade hinderbanor och isbumlingar i nacken på en klasskompis.”
Debatt Skolupproret kräver: ”Huvudmannaskapet måste prövas”
Debatt Tusen hål att fylla – men samma svar när lärare ropar på hjälp.
Debatt ”Måste vi vänta på en tragedi”, frågar sig debattörerna.
Fackligt Sveriges Lärare: ”Har haft ett ”tuta-och-kör-avtal”.
Ai Sveriges Lärares chefsjurist: ”Lätt att bli vilseledd”
Arbetstid Innebär en stor förbättring för lärarna: ”Finns flera skäl”.
Krönika ”Partierna försöker hitta vinklar man tror man kan vinna röster på.”
Debatt ”En allvarlig lärarfientlighet cementeras i landet”
Replik ”Hårdare tag är ofta kortsiktiga gratislösningar – jag tror att det är fel väg att gå.”
Skolpolitik Vill ”stampa ut” vinsterna i skolan – föreslår ny utredning.
Debatt Anna Olskog bemöter argumenten från SKR och Almega: ”9 av 10 lärare är för”.
Krönika ”Man kan inte prata om god undervisning som en allenarådande sanning.”
Debatt Tidigare chef för Skolforskningsinstitutet sågar kritiken om bristande vetenskaplighet
Fackligt 16 000 nya medlemmar: ”Ett styrkebesked att många vill vara med”.
Debatt Centerpartiet kräver omtag om utvisningarna av artonåringar
Debatt ”Genomtänkt balans mellan digitala och analoga arbetssätt framstår som en mer hållbar väg”.
Debatt Litet utrymme för ledarskap bidrar till ”yrkeschock” för nya lärare
Debatt Uppmaningen: ”Vi vill bara ha en tydligt reglerad och dräglig arbetsmiljö”
Förskola Vill uppmärksamma roliga delar av yrket – efterlyser exempel på ”yrkesskador”.
Arbetsmiljö Här är några av de samlade ögonvittnesskildringarna från skolan.
Lön Sveriges Lärare kräver skolchefens avgång: ”Vanvettigt”