De är lärare på SiS – den osynliga skolan

Från klassrummet syns det höga metallstängsel som ringar in rastgården. Eleverna på Lärdomsskolan vid Statens institutionsstyrelses behandlingshem i Ljungaskog, Skåne, är tvångsomhändertagna av socialtjänsten genom lagen om särskilda bestämmelser vid vård av unga, LVU. De får inte lämna området. Den enda plats de kan röra sig på utan sällskap av en anställd med passerkort är i det egna rummet.

Även om enstaka elever fortfarande har skolplikt, är Lärdomsskolan till för dem som lämnat den bakom sig. Någon har inte betyg i ett enda ämne från grundskolan. Alla har så stora sociala problem, självskadebeteende eller befinner sig i missbruk av så allvarlig karaktär att de bedöms behöva tvångsvård. Det är vanligt med neuropsykiatriska diagnoser.

Johanna Isaksson gjorde sin avslutande VFU på Ljungaskog. Hon går sista terminen på ämneslärarutbildningen vid Lunds universitet.

– Det är inte första gången eleverna är i klassrummet men de har haft lärare som inte mött dem där de är. Att jag tror på dem, det kan vara livsavgörande, säger Johanna Isaksson.

Håller koll på risken för våld

Fyra gånger per dygn skattar personalen på boendet elevernas mående på Bröset Violence Checklist, ett av flera vetenskapligt framtagna verktyg för att bedöma risk för våld hos intagna för att ge personalen en säkrare arbetsmiljö. Om eleverna ligger för högt på skalorna får de inte gå till skolan.

– Det gör att vi kan fokusera på undervisningen, se till att vi når eleverna, säger Katja Johnsson.

Hon är ämneslärare i svenska och historia, utvecklingsledare på skolan och Johanna Isakssons handledare. Hon har arbetat på Ljungaskog i två år.

– Jag har aldrig ångrat det. I mina andra anställningar har jag haft elever med behov av extra undervisning, anpassad skolgång. Vanliga skolor lyckas inte vara så flexibla som man önskar. Jag lockades av helhetsperspektivet här, det är så många funktioner runt ungdomen också, det är lättare att nå framgång, säger hon.

Ovanlig är också den nybyggda, specialanpassade skolbyggnaden med de små, ljuddämpade klassrummen med inredning i mjuka färger. Där står en korg med fidget-leksaker och en så kallad time-timer, klockan som gör det lättare att visualisera tid.

Där finns också Lilla skolan, ett klassrum för en enda elev som nås genom en separat ingång. Så mycket kan krävas för att locka till undervisning.

– Det bär en i arbetet. När du lyckas ge dem framtidstro. Alternativa vägar. Det ger dig så himla mycket, säger Katja Johnsson.

Eleverna saknar skolidentitet

Hon undervisar aldrig fler än sju elever åt gången, ofta inte ens så många. En lektion är 45 minuter lång och schemat är flexibelt och kan förändras över dagen, eller över längre tid. Målet kan vara att nå betyg i ett eller ett par ämnen eller att bli gymnasiebehörig. För en elev är målet att gå till skolan en lektion i veckan.

– Ungdomarna som kommer hit har väldigt låg eller ingen skolidentitet. De har inte sett att skolan är en väg framåt. Ganska snabbt behöver vi ringa in vad jag kan göra. Skolan är en framgångsfaktor i livet, säger Katja Johnsson.

I bokhyllan i samlingsrummet står bland annat Torey Haydns ”Burpojken” och Katarina Wennstams ”Flickan och skulden”. Böcker om trauma. En del av svenskundervisningen består också av att skriva om det självupplevda.

– I en reguljär skola har du trettio elever och du har inte riktigt tiden och orken att sätta dig ner med alla. Det jag tar med mig härifrån är att se varje elev, det kan vara så att jag är den enda som gör det, säger Johanna Isaksson.

”Ibland blir det för mycket”

Eleverna kräver total medvetenhet. I en undervisningsgrupp hade Katja Johnsson en elev som ville att hon skulle prata långsamt. Och en annan som krävde att hon talade snabbt.

– Jag går mellan de här eleverna och råkar göra fel och pratar för långsamt med den som inte vill och snabbt med den som vill ha det långsamt. Och då blir det genast ”varför gör du så mot mig, du vet hur jag vill ha det”. Jag förstår ju dem. De har varit tydliga med vad de behöver för att fokusera, men ibland blir det för mycket och då händer sådant, säger hon.

I en granskning från 2021 påpekade Skolinspektionen att undervisningen fått en underordnad roll vid landets SiS-hem, underställd vården.

– Socialtjänstens primära anledning till placering är att ungdomen behöver vård. Samtidigt är inte en sådan rangordning gynnsam. Båda sidor vill att ungdomen ska nå framgång, komma ut härifrån och må bättre och då måste vi arbeta tillsammans, vård- och skolpersonal, säger Katja Johnsson.

Det finns goda resurser på skolan

Rektor Christian Stenbacke har legovarianten av Infinity gauntlet, den magiska härskarhandsken ur filmen ”Avenger End Game”, i sin bokhylla. Den står där tillsammans med ett visir med ”Rektor Christian” textat på pannbandet. Ett minne av pandemin i en skola där närundervisning är nödvändig.

Till skillnad från de flesta andra rektorer är han nöjd med de resurser han har. Han har 100 procent behöriga lärare. Det finns studie- och yrkesvägledare och specialpedagog. Lärdomsskolan har plats för 28 elever, men har tillfälligt halverat antalet platser, trots kön till SiS-hemmen. Ungdomarna som är placerade på Ljungaskog för tillfället kräver en högre personaltäthet.

– Är det inte underligt att jag som rektor får alla tillgångar jag behöver i slutet av kedjan? De borde finnas där redan i grundskolan, säger Christian Stenbacke.

Han startade projektet ”Samlad skoldag” när han började arbeta på skolan 2019. De två personalgrupperna, vårdare och lärare, ska samarbeta bättre. Nu ses de varje onsdag för att diskutera arbetet.

– Vi försöker konkretisera roller, behandlingsassistenterna är med i skolan, men vem ska göra vad? Läraren ska leda lektionen men behandlingspersonalen känner kanske ungdomarna bättre. De ser tecknen tidigare, innan något händer. Ibland blir det inte bra ändå, men oftast, säger han.

”Många saknar kunskap om SiS”

Att välja VFU på SiS-skola är ovanligt. Skolorna har svårt att rekrytera behörig personal. De ligger på landet, utanför pendelfarlederna.

– Dels tror jag att många saknar kunskap om vad SiS-uppdraget innebär, att det enbart handlar om tvångsvård och är en fråga för socionomer och vårdpersonal, och de missar skolverksamheten. Skoldelen av SiS får sällan uppmärksamhet, säger Christian Stenbacke.

SiS-hemmen har fått kritik i SVT:s ”Uppdrag granskning” för övergrepp på ett utpekat SiS-hem. Men också i Kajsa Nolbecks avhandling från Göteborgs universitet, som bland annat beskriver brister i den psykiatriska kompetensen.

– Det ska vara rättssäkert och det har granskningarna handlat om. Genom våra särskilda befogenheter får vi göra fysiska ingripanden för att skydda ungdomarna eller andra. Vi förväntas agera.

– Men skolpersonalen är inte lika erfaren som personalen på avdelningen. Innerst inne känns det säkert både utmanande och skrämmande när det uppstår konflikter och det kan hända att man därför agerar lite sent, säger Christian Stenbacke.

Eleverna har hela sin värld på Ljungaskog under allt från åtta veckor för en utredning till ett år för behandling. Det ställer särskilda krav.