Fem orsaker till barns försämrade språk

Många barn. Vilka möjligheter det finns till interaktion påverkas av stora barngrupper. När man är många blir det mindre turtagning i samtalen. Det finns helt enkelt inte alltid möjlighet att stanna upp och låta samtalen ta tid. Samtidigt är det viktigt att barn får öva tidigt för att lära sig hur man för ett samtal.

Pandemin. Man kan även fundera över hur covid spelar in här. I studier såg vi ingen skillnad för lågstadiebarn när det gäller läs- och skrivförmåga. Men vi har skolplikt och barnen fortsatte att gå i skolan även under pandemin, i förskolan var det annorlunda. Där kunde man till exempel hålla sina barn hemma om man var orolig för smittan. Barnen hade heller inte samma möjligheter att träffas på öppna förskolan eller via andra aktiviteter på samma sätt under covid. Därför vore det intressant att följa upp den gruppen som inte fick samma naturliga språkmiljö under perioden.

Skärmtid. Skärmar i sig är inte en förklaring, frågan är vad skärmtid ersätter. För barn med mindre språklig stimulans på fritiden och i hemmiljön blir förskolans kompensatoriska uppdrag ännu viktigare.

Olika modersmål. Med ökad språklig mångfald bland barnen ökar också behovet av språkutvecklande arbetssätt. Detta i tider där det inte alltid låter sig göras på grund av strukturella villkor.

Organisation Strukturella problem kan också vara en orsak, exempelvis stora barngrupper och arbetsvillkor, hur mycket tid pedagogerna har i barngrupperna och hur mycket språkutvecklande arbete som hinns med. Tillgång till logoped och specialpedagog kan också påverka.