Begränsat ordförråd vid skolstarten hänger kvar

Eleverna i förskoleklassen på Bäckahagens skola i Stockholm hade fått se Pippi Långstrump, den klassiska tv-serien med Inger Nilsson i huvudrollen. Eftersom det var så uppskattat tänkte Göran Lundgren, lärare i förskoleklass, att det kunde vara roligt att även läsa boken om Pippi.

– Men det gick inte, vi kom knappt igenom första kapitlet. Barnen förstår inte ord som ”förnäm herre” och liknande, säger han.

Han berättar att antalet språksvaga elever blir allt fler och att det visar sig även på hans musiklektioner.

– När vi ska sjunga sånger får jag gå igenom texten och förklara orden. Exempelvis brukar barnen lära sig sjunga ”I natt jag drömde” i samband med FN-dagen, då får jag förklara både soldat och gevär, säger han och berättar att de arbetar väldigt medvetet med språkutveckling både i skolan och på fritidshemmet, och att de i år även för första gången arrangerade lovskola på sportlovet.

Barn som börjar skolan har i regel cirka 7 000 ord med sig i kunskapsbagaget, men vissa har betydligt färre än så. Exempelvis visade en språkkartläggning som gjordes för några år sedan i Norra Biskopsgården i Göteborg att 75 procent av alla 4–5-åringar bara hade ett ordförråd på cirka 2 000 ord, och en dålig start kan vara svår att ta igen. Ett svagt ordförråd redan vid skolstart tenderar att hänga kvar, eller rent av utvidgas, och visa sig i skolresultaten ända upp i gymnasiet.

Får konsenveser på flera plan

Linda Fälth, professor i pedagogik vid Linnéuniversitetet är bekymrad över utvecklingen. 

– Både PIRLS, Pisa, nationella mätningar och vår egen LegiLexi-databas visar att vi har en grupp starka läsare, men också en växande grupp elever med svag språklig förståelse, där ett begränsat ordförråd är en central faktor. Det är oroväckande, säger hon. 

Hon påpekar att ett svagt ordförråd kan leda till att det blir svårare att hänga med i skolans undervisning, förstå lärarnas instruktioner och uppgifter.

– Även på ett emotionellt och socialt plan kan det få konsekvenser, som vid lek och konflikthantering, och självkänslan påverkas när man inte kan göra sig förstådd. Visst kan en god undervisning kompensera mycket, men elever som börjar skolan med ett gott ordförråd har bättre förutsättningar att ta till sig undervisningen. Annars behöver en stor del av energin först läggas på att bygga upp den språkliga grunden innan man kan arbeta vidare med mer avancerat innehåll, säger hon.

Blir ett demokratiproblem

Studier visar att man i vuxen ålder ska ha ett ordförråd på cirka 50 000 ord för att kunna ta del av samhället fullt ut. Men nästan var fjärde vuxen har svårt att läsa och på djupet förstå en dagstidningstext, och en studie av ordförståelsedelen på högskoleprovet visar att framför allt de ungas resultat försämrats genom åren.

– Skulle den här gruppen öka ytterligare är det väldigt dåligt ur demokratisk synvinkel. Därför kan jag inte nog betona språkets betydelse, och att det är viktigt att börja i tid, säger Linda Fälth.