Forskaren: Så påverkas vi av musik

Musik påverkar de flesta på ett eller annat sätt. Den kan väcka känslor och minnen och ge kroppsliga reaktioner. Den är en självklar del i våra liv och vi har kanske aldrig konsumerat musik lika mycket som vi gör i dag.

Musikvetaren och författaren Lars Lilliestam har i över 45 år drivit forskningsprojekt om musiken och människan. Hans senaste bok ”Lyssna på musik – upplevelser, mening, hälsa” innehåller intervjuer med tio musikaliskt oskolade personer om hur de lyssnar på musik och vilka effekter lyssnandet ger, enligt dem själva.

Vad musiken gör – inte vad den är

– Det jag är ute efter är folks beskrivningar av musik och deras upplevelser av musik, säger Lars Lilliestam. En sak som är väldigt tydlig när folk generellt pratar om musik som berör dem är att det handlar mer om vad musiken gör och inte så mycket om vad den är. Hur man mår av musik och hur man påverkas av musik är det som verkar vara det viktiga.

I dag är det lättare än någonsin att lyssna på musik tack vare digitaliseringen. Vi kan bära den med oss och lyssna var och när som helst. Men gör det att musiken tappar sin kraft?

– Det är ingen tvekan om att från 1990-talet och framåt har det skett en stor förändring och vi kan i dag bada i musik. Huruvida det gör att vårt förhållande till musiken förändras vet vi för lite om. Skapar det en otålighet, nervositet eller oro för att det alltid finns något som är bättre?

Lars Lilliestam tror dock att det kan ha lett till att vi använder musik på flera sätt och använder den i andra ­situationer. Musikterapi är en ­medicinsk disciplin som används på vårdinrättningar som behandlingsform vid till exempel ångest.

Man botar såklart inte förkylning med musik, men livet kan kännas lättare med musik och därmed kan den påverka olika läkandeprocesser.

– Det pratas mycket om hur musik, konst och naturupplevelser kan utnyttjas i vården. Det finns två stora rapporter från Storbritannien som pekar på att vi gör ett enormt misstag om vi inte försöker förstå hur musiken kan fungera. Man botar såklart inte förkylning med musik, men livet kan kännas lättare med musik och därmed kan den påverka olika läkandeprocesser.

Den vardagliga terapin

Det som Lars Lilliestam själv specifikt har riktat in sig på är det han kallar ”den vardagliga terapin”. Det handlar om att människor försöker påverka sitt sinnestillstånd och humör genom att lyssna på musik. Det kan vara för att lyssna för att slappna av, peppa sig eller hantera svårigheter som sorg och trauman.

– En kvinna berättade för mig om en jättekonflikt på jobbet där hon kände sig nedtrampad och frustrerad. Under den perioden brukade hon lyssna på Kent på väg hem från jobbet. Bilturen blev hennes vilopunkt innan hon kom hem till sin familj. En annan berättade att han använder musik för att få in livet på rätt spår igen.

– Det finns en norsk musikforskare som har pratat om att musik förskönar sorgen. Hon har hittat flera exempel på att när människor mår dåligt flyr man in i bubblan av musik. Då kan man tänka sig att man lyssnar på glad musik, men i de allra flesta fall är det precis tvärtom. Man lyssnar på musik som förskönar sorgen och förstärker smärtan. Sen inträffar det märkliga när man går ner i smärtan för där någonstans vänder det och man kommer ut på andra sidan och mår bättre.

Man lyssnar på musik som förskönar sorgen och förstärker smärtan.

Att prata om svåra saker är inte lätt, men Lars Lilliestam menar att en av musikens styrkor är just att den kan öppna upp till samtal om det som annars kan vara svårt och känsligt.

– Det som verkligen förvånande mig under studien var människors öppenhet. Hur man faktiskt vågar berätta om väldigt starka känslomässiga reaktioner som kan vara både jobbiga och utlämnande. Denna otroliga öppenhet, att man faktiskt vågar berätta, visar på när musikens effekter blir synliga.

Lars Lilliestam berättar om en kvinna som han intervjuat. Hon hade tagit med sig Björn Afzelius låt ”Ikaros” till intervjun. En låt som följt henne hela livet och som har en text som hon kan relatera till.

– ”Ikaros” handlar om ett barns uppväxt som inte alls har varit bra och denna kvinna häpnade över att Afzelius kunnat hitta ord för saker som träffar henne rätt i hjärtat. Den här låten har blivit hennes tröstlåt, där hon inte känner sig ensam om sina upplevelser. Det tror jag är musikens kraft, eller konst generellt, den får oss att konfronteras med verkligheten.

Musik som redskap

Musiken kan också vara ett redskap för att försätta sig i en särskild sinnesstämning. Det kan vara att starta dagen med peppiga låtar eller att lyssna på avslappnande musik för att komma till ro innan man ska sova. Men hur länge effekterna av musik kan hålla i sig vet forskarna ännu inte.

– Generellt stannar effekten kvar en stund, men man vet inte exakt hur länge. Sen kan det vara så att det inte krävs särskilt mycket för att man ska störas och komma ur bubblan.

Musiken har också en stor betydelse för vår identitet. Blickar vi tillbaka i tiden kan vi se att musik givit en känsla av grupptillhörighet, till exempel bland punkare, hiphopare och hårdrockare. Att visa för andra vilken musik man gillar kan vara viktigt för ens identitet, inför andra och inför sig själv.

– Jag tror att musik kan vara ett väldigt viktigt redskap för att bygga och bevara våra identiteter, säger Lars Lilliestam. Ibland vill man visa vem man är med hjälp av musik, både för andra och för sig själv. Andra gånger är det något som andra ska skita i för det är ens privata inre rum. Alla människor har ett inre rum dit ingen annan kommer. Där finns det känslor, tankar och upplevelser som ens egna. Något man inte alltid vill lämna ut.

LÄS ÄVEN

Förskollärare frågar: Måste man ”klicka” med alla barn?

Problem med hederskultur i Malmös förskolor

Arbetslaget som skrev kontrakt på tilliten

Lyssna på Förskolan här!