Anna Ekström utanför RIO:s kontor på Södermalm.
Till startsidan
Anna Ekström trivs utmärkt som ordförande i RIO och med sina nya uppdrag. Men om det blir aktuellt kan hon tänka sig att åter bli minister. Foto: Oskar Omne.
Porträtt Folkbildningen är juvelen i kronan i den svenska demokratin. Det säger tidigare utbildningsminister Anna Ekström, i dag ordförande för RIO. Samtidigt är hon djupt oroad över vad en försvagad demokrati kan få för konsekvenser för folkhögskolan.
Ekström kommer in till kansliet för Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation (RIO) på Södermalm. Här är hon ordförande sedan drygt ett år tillbaka. Så här kommenterade hon då den utnämningen i tidningen Folkhögskolan:
”Nu får jag ett av de finaste uppdragen man kan ha i Folkhögskolesverige och Folkrörelsesverige. Folkbildningen är juvelen i kronan i den svenska demokratin.”
I dag har hon tagit plats i ett av de svalare mötesrummen på kansliet och gör sig redo för intervjun.
Vilken är den viktigaste frågan för folkhögskolan i Sverige?
– Just nu är det att överleva och behålla vår frihet. Vi har funnits i 150 år och har anpassat oss efter vad människor och samhället behöver. Nu är det viktigt att vi får rätt förutsättningar att fortsätta med det.
Vi har fått tuffa besparingskrav. Även om hundra miljoner sköts till i årets budget så täcker det inte det hål som uppstod när det fattades 500 miljoner, som togs bort. På i princip varje folkhögskola har det varit uppsägningar eller pågår uppsägningar, svarar Anna Ekström.
Hon nämner att många utbildningar till undersköterskor läggs ner trots att den yrkesgruppen behövs i vården. Även Biskops Arnös folkhögskola, där Anna Ekström är ordförande i styrelsen, har drabbats. En kurs i u-landskunskap har tagits bort.
– Det var med tungt hjärta. Men vi såg att vi tvingades spara och att det blev mindre pengar till bistånd till u-länder, så det skulle bli svårare för deltagarna att få jobb.
Hon skiner upp när Oskar Omne, Folkhögskolans fotograf, berättar att han har gått på Biskops Arnös fotoutbildning.
– Vad roligt, då måste jag berätta att jag har träffat dig nästa gång jag är på skolan.
Anna Ekström betonar att en av fördelarna med folkhögskolan är variationen mellan olika utbildningar som medför att personer med olika intressen möts.
– De som går på allmän kurs och högspecialiserade utbildningar äter i samma matsal och möts i samma bibliotek. Det är värdefullt.
Hon lyfter även fram värdet av folkhögskola för personer som inte har klarat gymnasiet och för deltagare med olika funktionsnedsättningar.
– Och nu när många ifrågasätter vad som är sant eller falskt med olika konspirationsteorier så är folkbildningen svaret. Här får man utan pekpinnar lära sig vad som gäller.
Anna Ekström utanför RIO:s kontor på Södermalm.
För två år sedan lämnade Anna Ekström uppdraget som utbildningsminister efter valförlusten. Men hennes kalender är fortfarande välfylld. Hon har varit svår att boka för en intervju och vid ett första försök fick hon ställa in på grund av ett brådskande möte med en av hennes styrelser.
I dag är hon ordförande för Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation (RIO), ABF Stockholm och Biskops Arnö Nordens folkhögskola. Dessutom är hon vice ordförande för Folkhögskolornas serviceorganisation.
Hur kommer det sig att du har blivit så engagerad i folkbildningsfrågor?
– Jag blev som så många andra – förälskad. När jag blev minister fick jag ansvar för folkhögskolor och studieförbund. Jag kunde inte mycket om de frågorna innan men när jag lärde mig om vad som pågick där så föll jag handlöst. Vid varje regeringsombildning slogs jag för att få behålla den posten.
Som utbildningsminister tillsatte Anna Ekström Folkbildningsutredningen våren 2022. Två år senare kom resultatet och utredaren Christer Nylander (L) lämnade den över 500 sidor tjocka utredningen ”Bildning, utbildning och delaktighet – folkbildningspolitik i en ny tid”.
– Helheten tycker jag är bra. De senaste åren har den politiska diskussionen präglats av att stoppa felaktig användning av pengar, vilket så klart är viktigt. Men nu hoppas jag att vi kan diskutera hur folkbildningen kan ge fler människor bildning, kultur, utbildning och jobb.
Men hon ser även vissa orosmoment i utredningen. Ett förslag är att införa en utvärdering från Myndigheten för kulturanalys.
– Här måste man tänka efter vad som är en lyckad folkhögskoleutbildning. Det första folk tänker på är en kurs som leder till vidare utbildning eller jobb. Men den typen av regler i skolans värld har lett till att utbildningsanordnare letar efter elever som redan har lätt att få jobb eller som inte kostar så mycket att undervisa. Det får inte bli ett motstånd för folkhögskolan att ta emot grupper som står långt från arbetsmarknaden – de som behöver den här utbildningsformen allra mest.
Anna Ekström tycker att rikspolitiken sedan regeringsskiftet har påverkats mycket av Tidöavtalet. Hon önskar att regeringsunderlaget lyfter fram hur viktig folkbildningen är.
– Inom folkhögskolan finns det en otrolig frustration över att man skulle kunna göra så mycket mer om inte anslagen hade minskats. När det gäller satsningar på yrkesutbildning så är RIO oroliga att regeringen inte ser folkhögskolans potential. Utöver komvux och yrkeshögskola behövs också folkhögskolan, som har järnkoll på vad som behövs lokalt i närsamhället på arbetsmarknaden och som lyckas nå grupper som står långt från arbete och utbildning. På frågan om hon saknar ministertiden så kommer svaret snabbt.
– Ja, absolut varje dag. Men det är inte jag som bestämmer om att eventuellt återvända. Vilken regering vi får ligger i svenska folkets händer. Och om det blir en socialdemokratisk regering så är det Magdalena Andersson som bestämmer vilka som ska ingå. Samtidigt så trivs jag oerhört bra med det liv som jag lever nu.
I dag bär Anna Ekström en blå ryggsäck med loggan för Umeå universitet. Även här är hon ordförande.
– När jag var ordförande för Saco så besökte jag alla universitet och högskolor. Umeå universitet fastande då det har så brett och modernt utbildningsutbud med kultur, design, naturvetenskap och teknik. Nu har Umeå fått ett nytt fokus med den gröna omställningen, klimatomställningen och att få folk till de gröna industrierna. Det är en otroligt viktig utmaning.
Kan man kalla dig för ett styrelseproffs?
– Absolut, det kan man göra. Men om man tänker på styrelseproffs så tänker många på stora börsbolag och feta ersättningar och då blir man nog besviken om man tittar på min styrelseportfölj. Jag trivs med att sitta i styrelser. Jag vill göra nytta och göra livet bättre för folk.
"Här måste man tänka efter vad som är en lyckad folkhögskoleutbildning."
Utöver styrelseuppdragen är Anna Ekström aktiv i lokalpolitiken i Stockholm och i Svenska kommittén mot antisemitism och Raoul Wallenberg academy. Men det finns tid över till annat än politik och folkbildningsfrågor. Snart ska hon fira att hon har fyllt 65 år. Hon har man och två döttrar och så här års lockar livet i fritidshuset. Ett stort intresse är även basket.
– I natt var jag uppe och tittade på NBA-draften. Två svenskar blev valda.
Att hon tycker att folkbildningen är ”juvelen i kronan i den svenska demokratin” råder det inget tvivel om. Men på lång sikt är hon orolig att en försvagad demokrati också bidrar till försvagning av folkhögskolan och vice versa.
– Om demokratin däremot stärks så är jag inte orolig för folkhögskolorna. RIO:s folkhögskolor är fria föreningar, och om föreningslivet kan fortsätta att blomstra så kommer man fortsätta att driva folkhögskolor och studieverksamhet.
Hon trivs utmärkt med att bidra till att stärka folkhögskolan, som ordförande för RIO.
– Jag fortsätter mer än gärna.
Hon får även bra betyg av organisationens generalsekreterare Olle Westberg, som värmer sin lunch i kansliets kök.
– Det är en fantastisk förmån att vi har haft Stefan Attefall och nu Anna Ekström. Hon hjälper oss att höja blicken med sin erfarenhet från riksdag, regering och myndighet. Det är en ynnest att ha henne här, säger Olle Westberg.
LÄS ÄVEN
Slutreplik Folkbildningsrådet hänvisar till SCB:s rättsliga grund för insamling av känsliga personuppgifter. Men det är folkhögskolorna som ska bedöma och lämna vidare uppgifterna, vilket kan strida mot dataskyddslagen, skriver Anneli Dahlqvist på Bona folkhögskola.
Nyheter På konferensen “Nordic summit 2026” i Stockholm diskuterade folkhögskolor från hela Norden hur undervisningen kan stärka ungas förmåga att ta plats i samhällsdebatten.
Minnesord Ebbe Andersson var under över tre decennier en drivande kraft i samarbetet mellan svenska och tanzaniska folkhögskolor, skriver Clara Hyldgaard Nankler.
Nyheter Förslaget till nya villkor för distansundervisning möter kritik från Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation.
Krönika När lärarens auktoritet diskuteras blandas den ofta ihop med auktoritärt ledarskap. Men utan en medveten hållning blir det svårt att skapa trygghet och lärande – därför behöver vi tala om pedagogisk auktoritet, skriver Hans Carstensen.
Forskning Vad består folkhögskolans kärna av? Folkhögskolläraren och forskaren Richard Lindberg har låtit 30 lärare samtala om vad som präglar uppdraget.
Nyheter På Röda Korsets folkhögskola pågår en kurs där undervisning och praktik hänger ihop från start – med målet att göra deltagarna redo för arbete i hemtjänsten.
Forskning Deltagare med npf upplever att de får en ljusare framtidstro när de går på folkhögskola, och ökad tro på att de kan lära. Det visar en pågående studie vid Malmö universitet.
Så gör vi Boknörden Marija Fischer Odéns deltagare läser på grundskolenivå och är sällan intresserade av läsning. Därför satsar hon på mysläsning – i världar de älskar att vistas i.
Nyheter Antalet deltagare minskar på folkhögskolans samtliga typer av kurser, visar nya siffror från SCB. Förklaringen är uteblivna uppräkningar av statsbidraget, menar Olle Westberg generalsekreterare på RIO.
Kultur I lägen när folkhögskolan kritiseras är det viktigt att kunna begripliggöra utbildningsformens värden för beslutsfattare och allmänhet, menar forskaren Susanna Alexius.
Krönika Friheten i folkhögskolan är både en tillgång och en utmaning. När den ska förklaras för omvärlden krävs nya sätt att synliggöra dess värde, vilket inte är helt enkelt, skriver Anna-Karin Hallonsten.
Nyheter Hellidens folkhögskola, utanför Tidaholm, har länge klarat sig på små marginaler. Men efter indragna statsbidrag och oförutsedda underhållskostnader kämpar skolan med ett akut underskott på sex miljoner.
Ledare När Sverige stod utan regering hösten 2018 höll samhället ändå ihop. I dag ser vi hur samma institutioner ifrågasätts – samtidigt som fokus flyttas från bildning och delaktighet till kontroll och repression, skriver Tomas Rosengren.
Reportage Små vardagsmeningar kan bli stora steg framåt. På Skeppsholmens folkhögskola möts deltagare från hela världen i en undervisning där språk, samhälle och framtid hänger ihop.
Porträtt Prisbelönt regissör och bärare av en stark berättartradition. På Wik folkhögskola formar Dani Kouyaté framtidens filmskapare.
Nyheter När den europeiska paraplyorganisationen för vuxenutbildning, EAEA, samlades till styrelsemöte i Stockholm stod nedskärningarna högt på dagordningen.
Nyheter Missnöje har väckts mot de nya villkoren för distansundervisning på folkhögskola. – Helt befängt, säger rektorn Mats Lundborg.
Debatt Elwood Overholt, lärare och samordnare på allmän kurs vid Sigtuna folkhögskola, kritiserar Folkbildningsrådets förslag till nya bidragsvillkor.
Porträtt Att skriva är att famla, menar Malin Lindroth. Hon misstror manualer, hierarkier och färdiga svar. Ändå – eller just därför – lär Malin Lindroth andra att skriva, på Sörängens folkhögskola i Nässjö.
Nyheter Från och med i år finns det 70 miljoner kronor extra i bidrag till folkhögskolan för deltagare med funktionsnedsättning och för kurser med språkstärkande insatser.
Nyheter Folkhögskolorna behöver 189 miljoner kronor mer per år, enligt Folkbildningsrådets budgetunderlag för kommande år. Dessutom föreslås 5 000 nya årsstudieplatser.
Reportage Ett arbetslag – precis som alla andra. Och i ständig förändring. Följ med på ett samtal om halvkokta idéer, gifta par och vikten av att prata.
Krönika Kanske är folkhögskolans styrka just att den ger tid, skriver Anna-Karin Hallonsten, redaktör på tidningen Folkhögskolan.
Forskning När skönlitteratur blir kursmoment möts folkbildningens ideal och utbildningssystemets krav – ibland i samspel, ibland i krock. I en studie av skönlitteraturläsning visar forskarstudenten Jessica Elgborn hur samtal och personlig utveckling delvis får ge vika för kursmålen, utan att helt försvinna.
Nyheter Vad händer om skolan slutar kräva att deltagarna ska anpassa sig – och i stället anpassar sig själv? På Bona folkhögskola blev svaret spelplattformen Discord.
Krönika Varför talar folkhögskolan för så döva öron? skriver Tomas Rosengren.
Så gör vi Hur kan teater stärka lärares ledarskap? På Valla folkhögskola möts pedagoger som vill växa genom kreativt utforskande och praktiskt drama.
Kultur En stor del av folkhögskolans deltagare har erfarenheter av att inte bli tagna på allvar i samhällets ögon. Det väcker frågor om hur rättvisa skapas – och vem som får, eller bör, definiera den.
Krönika ”När vi lyssnar, läser och tänker – ibland så det gör ont – kan lärandet kännas som att röra vid något nästan heligt i det mänskliga", skriver Gustav Fridolin.
Nyheter När statsbidraget drogs in för Kista folkhögskola i december 2025 väckte beslutet kritik. Nu ger Folkbildningsrådet sin bild av varför beslutet fattades.
Kultur I en värld där politiker prioriterar effektivitet och resultat har det tidigare så upphöjda kulturbegreppet hamnat i skymundan. Det vill Sverker Sörlin, aktuell med boken ”Kulturens värde”, ändra på.
Nyheter Folkhögskolläraren Johan Hugosson på Sankt Sigfrids folkhögskola skriver egna orkesterstämmor till varje deltagare, anpassade efter deras färdigheter.
Nyheter Christer Nylander är nytillsatt omvärldsstrateg på Folkbildningsrådet: mannen bakom Folkbildningsutredningen med över 20 års erfarenhet i riksdagen.
Nyheter Grimslöv folkhögskola har fått fyra miljoner kronor från Europeiska socialfonden för att starta en ny yrkesutbildning som kombinerar vård, språk och praktik, parallellt.
Nyheter Högre lärartäthet, mer APL och nya krav på distansundervisning i Folkbildningsrådets förslag om statsbidrag till folkhögskolor.
Debatt Folkbildningsrådet har klippt ihop en nidbild av Kista folkhögskola, enligt lärarna Åke Larsson och Paul Frigyes.
Nyheter Efter Folkbildningsrådets besked om indraget statsbidrag står det klart att cirka 70 deltagare från Kista folkhögskola kan fortsätta sina studier på Sundbybergs folkhögskola – medan många andra fortfarande saknar besked.
Krönika Något håller på att gå sönder i Sverige. I tysthet ifrågasätts en av våra mest demokratiska institutioner – folkhögskolan, skriver folkhögskolläraren Anders Clevestad.
Nyheter Efter flera års återkommande kritik och vittnesmål om diskriminering, kränkningar och ledningsproblem beslutar Folkbildningsrådet att dra in statsbidraget till Kista folkhögskola.
Nyheter Lärarna vill stärka deltagare med hög frånvaro, medan arbetsgivarna betonar närvarokravens gränser. Det framkom i forskningsresultat som presenterades på Mimers konferens.
Nyheter Folkhögskoleutbildningarna i Lycksele och Vindeln får nytt hopp. Nedläggningarna pausas efter politisk vändning.
Analys Eldsjälen hyllas ofta, men vad döljer sig bakom begreppet?
Nyheter Deltagaren Laticha Leronius: ”Det här påverkar våra möjligheter att fortsätta ut i livet.”
Porträtt Från alter egot Håkki med hockeyfrilla, till konstnär och lärare på Ålsta folkhögskola. I dag är glesbygden Tomas Erikssons hem och drivkraft.
Nyheter Glokala folkhögskolan har ökat sin omsättning med nio procent det senaste året.
Krönika När No-Excuse kallar det kaos kallar vi det pedagogik, skriver Kristina Ståhlnacke.
Forskning Allmän kurs ses ofta som ”en andra chans”. Enligt läraren och forskaren Gustav Fridolin, tidigare språkrör för Miljöpartiet, är det en farlig beskrivning.
Krönika Bellatrix Lembke, tidigare deltagare på Sommenbygdens folkhögskola, berättar om vikten av folkhögskolan för personer med NPF.
Nyheter Med projektet ”Roots and Futures” vill Sverigefinska folkhögskolan, tillsammans med en finsk yrkeshögskola, skapa nya jobbmöjligheter för deltagarna.