
Nioosha Shams är läsambassdör, författare och poet. I januari kommer hennes nya diktsamling.
Nioosha Shams är läsambassadör sedan ett år tillbaka. För att få fler unga och vuxna att läsa krävs en läsfrämjande politik, menar hon. Foto: Oskar Omne
Porträtt Hon är den sjätte läsambassadören i ordningen, utsedd av Kulturrådet. Nioosha Shams, poet och kulturskribent, vill få tonåringar att bli läsande eller skrivande personer, hon vill göra kulturvärlden till en mer välkomnande och inkluderande plats.
Det är högt i tak i Nioosha Shams andrahandslägenhet med loftsäng och tillhörande närmast magiskt färgglada trappa dit upp, på Söder. Fotografen Oskar Omne är lyrisk över ljuset som just i dag väller in genom det stora fönstret och ger ett extra skimmer åt den gröna väggen ovanför soffan. På väggen finns, bland annat, en filmaffisch som gör reklam för den iranska regissören Panah Panahis humoristiska flyktfilm Hit the road.
Sedan ett år tillbaka är Nioosha Shams läsambassadör, anställd av Kulturrådet. Hon är också författare och poet, hennes nya diktsamling kommer i januari och hon skriver om kultur i Aftonbladet.
T-shirten hon bär, matchar väggen bakom henne. Hon är barfota men plastsandalerna ligger under bordet.
Under årets ramadan lärde hon sig en viktig sak och den trivsamma lägenheten spelade en stor roll i det, liksom att hon tog bort alla sociala medier ur sitt liv. Hon började till slut njuta av att ha långtråkigt och bara ligga i soffan och stirra upp i taket. Att vara kreativ var hon för hungrig för men hon gick in i en ny läsperiod.
– Det var ingen vits att ha mobilen i närheten för jag visste att det inte hände något kul där. Mobilerna och sociala medier spelar absolut in i att vi vuxna inte kan läsa längre.
Nioosha Shams uttrycker sig oftast ganska mjukt men ibland tar hon i. Som när hon säger att hon ska vara ärlig. Att hon inte ens, innan hon själv blev utsedd till läsambassadör, visste att vi i Sverige hade en sådan. Hon lägger till att de flesta som faktiskt känner till uppdraget är personer som jobbar i bibliotek eller i skolor.
Jobbet som läsambassadör blir vad man gör det till, understryker hon, samtidigt som hon påpekar att det egentligen är viktigare att ett land bedriver en läsfrämjande politik än att man ska ha en läsambassadör.
Därmed inte sagt att hon inte lyser av både energi och tillfredsställelse när hon pratar om det arbete hon gör med ungdomar. Nioosha berättar om en sak som hände ett par veckor tidigare, en händelse som gjorde att hon tänkte: ”Det här, det är ju det som är mitt uppdrag, det jag i förväg hade tänkt skulle ske”.
– Det var poesikväll på Punkt Medis på Tranströmerbiblioteket (På Medborgarplatsen på Södermalm – red:s anm.). Vi hade bjudit in en massa olika poeter, det var öppen scen och samtal och en massa tonåringar var där. En av dem gick upp och läste en dikt skriven av en känd poet. En timme senare gick samma person upp igen och sa: ”Egentligen hade jag tänkt läsa en egen dikt men jag fegade ur förra gången. Nu känner jag mig modig för att jag för första gången har sett poeter som har samma bakgrund som jag. Jag visste inte att det fanns”.
Nioosha Shams är läsambassdör, författare och poet. I januari kommer hennes nya diktsamling.
Denna tonåring vågade läsa upp sin egen, väldigt personliga dikt och Nioosha Shams strålar när hon berättar om hur den unga poeten plötsligt fick mod, tro och hopp och sedan pratade med andra poeter, fick en bok.
– Mitt uppdrag är inte att försöka förändra det här landet, höja läsningen eller förändra statistiken på något sätt. Det kanske är möjligt men det är inte det som är poängen för mig. Men om jag kan få en tonåring att känna att den kan bli en läsande eller skrivande person, då har jag utfört mitt uppdrag. Det som hände på Medborgarplatsen gjorde det tydligt, att det vi gör faktiskt spelar roll.
Nioosha Shams visste när hon började sitt tvååriga uppdrag i september 2022, att hon ville fokusera på ungdomar, modersmål och flerspråkighet. Hon hörde av sig till Järvaskolan och Igelsta grundskola i Södertälje Enbacksskolan i Tensta kontaktade henne. Nu finns ungdomsrådet som består av nio 15-16-åringar som gör att hon känner sig både uppfylld , inspirerad och energisk när de har träffats. Plus att hon får en glimt av deras blick på läsning.
Själv har hon ”alltid” vetat att hon ville bli författare, hon har alltid brytt sig mycket om läsning och när hon får frågan om vad den femtionåriga versionen av henne skulle ha tyckt om den Nioosha blev, om den hon är i dag, då säger hon att det inte hade kunnat bli så mycket bättre. Hon bor i sin drömlägenhet, har världens finaste jobb, så fina vänner och har fått uppleva kärlek på en massa olika sätt.
– Det känns som de här framgångsrika sommarpratarna som bara har det så härligt och bra, skrattar hon.
Samtidigt har året som läsambassadör varit tungt och smärtsamt för henne på så sätt att många av de biblioteks- och läsfrämjandesammanhang hon har hamnat i, har gjort att hon har insett hur homogent det är.
– Jag kan gå på en bibliotekskonferens med 200 deltagare och vara den enda som inte är vit i rummet. Det saknas förebilder och det blir så svårt för till exempel de barn som jag jobbar med, att känna sig välkomna i den världen.
I början tänkte hon ofta: ”Vad är det här? Vad ska jag göra här?”. Men snart kom hon på att hon faktiskt inte måste vara i just de rummen. Hon kan skapa andra sorters rum. När Nioosha Shams har tagit upp det hon ser som ett problem, med till exempel bibliotekarier, har hon mötts av tunga suckar och ”Ja, det är så tråkigt men det är så det är”.
– Men det går att förändra. Ta in en praktikant från området, någon som inte är vit. Det kan vara det som behövs för att hen ska vilja plugga till bibliotekarie. Det är så viktigt att få känna sig speglad, att se någon som liknar en själv, oavsett om den är basketspelare, jurist eller författare.
Vägen till den etablerade kulturarbetare hon är i dag har gått via skrivarlinjen på Ölands folkhögskola och författarskolan på Biskops Arnö. Dessutom har hon varit lärare på skrivkurser på Kvinnofolkhögskolan i Göteborg.
– På Biskops Arnö kom jag in i en klass med den största mångfalden av alla klasser jag någonsin har gått i. Jag lärde mig att vara lekfull och att våga skriva på en massa olika sätt. Jag hade den bästa tiden i mitt liv där. Det var som att vara en del av en liten sekt.
När Nioosha Shams säger det så pekar hon glatt och kanske lite, lite generat på en liten tatuering som hon kallar för en sekttatuering. Där på Biskops Arnö insåg hon som hyllar folkhögskolan som skolform, att utbildning kan se ut på så många olika sätt och senare när hon själv var lärare förstod hon att eleverna lär sig lika mycket av läraren som läraren lär sig av eleverna.
En sak som hon är stolt över, en sak som går hand i hand med ungdomsrådet hon har skapat som läsambassadör, är podden Skriv om oss. I podden, som hon vill ska kunna användas som undervisningsmaterial, hörs både hon själv och representanter från ungdomsrådet, men också författare som Moa Backe Åstot och Nora Khalil och spoken word-poeten Yolanda Aurora Bohm Ramirez.
– Jag vill få biblioteken att inrätta egna ungdomsråd. För det är den vanligaste frågan jag får av bibliotekspersonal: ”Hur får man ungdomar att läsa? Vad kan vi göra? Hur kan vi jobba med ungdomar?”. Jag måste komma på hur jag ska få biblioteken att göra det, att ta in några ungdomar en gång i månaden, det kostar inte mycket. Och innan jag slutar som läsambassadör vill jag också producera en antologi där ungdomar får skriva texter.
Nioosha Shams.
Född den 20 augusti 1996.
Född i Malmö men uppvuxen i Stockholm med föräldrar från Iran.
Aktuell: Som läsambassadör och med ny diktsamling i januari.
Är: Poet, författare och kulturkritiker i Aftonbladet.
Tidslinje:
2023: Skriver på Svensk biblioteksförenings hemsida och tar strid. Mot bristen på mångfald bland bibliotekarier och bibliotekspersonal.
2022: Blir läsambassadör.
2021: Börjar skriva på Aftonbladets kultursidor.
2020: Romandebuterar med ”Om det regnar i Ahvaz”.
2018: Medverkar på Stockholms internationella poesifestival.
2018: Gick författarskolan på Biskops Arnö folkhögskola.
2017: Gick skrivarlinjen på Ölands folkhögskola.
2016: Kommer trea i tävlingen Tensta konsthalls textpris för texten En värld som färgas röd.
Krönika Vi vet att samhället behöver vård, trygghet och utbildning. Men vad vi alltför sällan pratar om är det som gör livet rikt: skapandet, skriver Anna-Karin Hallonsten, redaktör.
Reportage I ett decennium har vuxna med intellektuell funktionsnedsättning fått digitala färdigheter för att kunna ta större plats i samhället.
Krönika ”Folkhögskolan är en motkraft i dagens polariserade samhälle.”
Krönika Gym, nybakad kaka och folkhögskola är lika med demokrati, och sommarlov.
Nyhet Jörgen Stridh: Nu börjar vårt arbete med att undersöka om vi kan flytta till en annan folkhögskola.
Krönika Vad händer när ungdomar och pensionärer pluggar sida vid sida? På Bromma folkhögskola är det inte bara möjligt – det är vardag, berättar läraren Sara Silfverskiöld.
Så gjorde vi Om alla ska kunna vara en del av samhället krävs det krafttag, annars riskerar många personer med funktionsnedsättning att falla mellan stolarna.
Nyhet Markaryds folkhögskola har begärt sig själv i konkurs. Styrelsen såg ingen annan utväg.
Samhälle Riksdagspartierna ger svar på frågan om folkhögskolans betydelse och hur de vill bidra till att säkra skolformen.
Porträtt Musikern och fiolläraren Adrian Jones på Malugns folkhögskola hyllar njutningen och lusten. Och trögheten.
Nyhet Ambitionen med Åsa folkhögskolas debutfestival Åsadalen var att mötas bortom debatt. Alla röster fick komma till tals, från höger till vänster. Målet med den återkommande festivalen är en folkbildande fest där lokala politiker, deltagare och namnkunniga röster i samhällsdebatten deltar.
Nyhet Hellidens folkhögskola har brottats med ett underskott på 4,3 miljoner och Sommenbygdens folkhögskola har varit nära konkurs. Efter tuffa åtgärder har båda skolorna lyckats vända den negativa utvecklingen.
Ledare Vi lever i den politiska hållhakarnas tid. Med utgångspunkt i Norden har vi en demokratisk infrastruktur som blir än viktigare att stå upp för, skriver Tomas Rosengren, ordförande Sveriges Lärare Folkhögskolan.
Nyhet Signild Håkansson har varit en del av folkhögskolan i över 50 år och ser hur den fortfarande bygger på idéerna från 1868, att ge människor verktyg att växa och delta i samhället.
Nyhet För 350 år sedan avrättades 62 personer för häxeri. Nu hålls en minnesdag för att hedra både dåtidens och nutidens offer för ryktesspridning.
Debatt Musikutbildningen på Wiks folkhögskola onödig. Så uttrycker sig sverigedemokraten Jonathan Othén i en film i sociala medier. Musikerförbundet ger svar på tal.
Nyhet Efter bidragsfusk och ett återbetalningskrav på 6 miljoner kronor läggs Albins folkhögskola i Landskrona ner.
Reportage Att sätta studieomdömen är komplext. På Birkagårdens folkhögskola strävar lärarna efter en samlad bild av varje deltagares utveckling, med hjälp av diskussioner, konferenser och nära pedagogiska relationer.
Nyhet Fyra dagar efter påve Franciskus död invigde Sverige äldsta katolska folkhögskola, S:ta Birgittas, sina nya lokaler i Älvsjö.
Krönika Linda Häntak om känslan av att ha förlorat fighten mot livets alla mätstickor.
Forskning Nu har de tolv första studenterna vid forskarskolan tagit en licentiatexamen.
Krönika Lärande sker inte bara i skolan – det formas i livet, kulturen och i mötet med andra, skriver Anna-Karin Hallonsten, redaktör på Folkhögskolan.
Budget Regeringen har återigen valt att bortse från Sveriges folkhögskolor. Det framgår i vårändringsbudgeten som presenterades den 15 april.
Så gjorde vi Det politiska engagemanget har ökat på Åsa folkhögskola sedan Morgan Hammarlund drog igång Demokratipatrullen.
Ledare "Krasst sett finns det ingen lärarlegitimation som har bäring i folkhögskolan." Det skriver Tomas Rosengren, ordförande för Sveriges Lärare Folkhögskola.
Forskning Folkhögskolan kan bidra till att öppna musiklivet för fler. För dagens musikvärld är extremt ojämlik, enligt forskarna.
Debatt Det är inte rimligt att folkhögskolor i välmående områden klarar sig medan skolor i förorter och glesbygden monteras ner. Det skriver Ellie Cijvat, Kinna Skoglund och Kristina Lugo Méndez.
Nedskärningar Personer med funktionsnedsättning är de som drabbas mest av dagens nedskärningar i folkhögskolan, på grund av kraftigt minskade stödresurser.
Politik Sverigedemokraterna visade upp sin bästa sida på Marieborgs folkhögskola förra veckan, men gav få svar.
Budget Folkbildningsrådet begär 277 miljoner kronor i permanent stöd för att kunna möta samhällets växande behov inom utbildning och arbetsmarknad.
Nyhet Allt fler folkhögskolor erbjuder kurser för socialpedagoger. Det berättar Charlie Sanrell, ordförande i branschorganisationen för utbildningarna.
Porträtt Nu syns Charlotta Björck både i Mello-cirkusens efterfestprogram och i dokumentären ”Jag ska bara gråta lite först”. Hon anser att två saker borde vara obligatoriska i livets utbildning: Att arbeta inom vården och att gå på folkhögskola.
Så gjorde vi Många folkhögskolor har som mål att skapa kursöverskridande möten. På June folkhögskola har man lyckats.
Reportage På Sigtuna folkhögskola utbildas socialpedagoger som rustas för att kunna möta unga med psykisk ohälsa.
Ledare ”Vi glömmer lätt att demokratin är ett hantverk som kräver mer av dig i form av att förstå samhället som ett ’vi’ som vi ska få att fungera tillsammans”, skriver Tomas Rosengren.
Nedskärningar 67 procent av landets folkhögskolor har tvingats minska på antalet lärare och cirka hälften har lagt ner särskild kurs. Det visar Folkbildningens rapport "Nedskärningarnas konsekvenser".
Forskning Många folkhögskollärare efterfrågar fortbildning i specialpedagogik. Samtidigt använder man sig redan av framgångsrika specialpedagogiska arbetssätt, enligt forskaren Louise Malmström.
Reportage Hagabergs folkhögskola arbetar med flera jobbspår för deltagare som gått utan arbete en längre tid. En framgångsfaktor är samverkan med kommuner, Arbetsförmedlingen och näringslivet.– Vi stärker deltagarna och vi kan anpassa kurserna efter företagens behov, säger Reband Raza, lärare och projektledare för Vägen på skolan.
Nedskärningar Snart flyttas 20 deltagare från Biskopsgårdens folkhögskola till Nya varvet i Göteborg, och ersätts med SFI-elever. De berörda är kvinnor och första generationens invandrare.
Porträtt Folkhögskolläraren Johanna Bernhardson gör dokumentärfilm om sin pappa Kjell, och hans bröder Ronny, Kjell och Roy – Andersson.
Krönika Erik var den blygaste av de blyga när han kom till folkhögskolan. Emma var håglös utan självförtroende. Han blev elevkårens ordförande som alla frågade om hjälp, medan Emma beslöt sig för att ta sig ut i samhället. Läs folkhögskolläraren Kerstin Eldhs krönika.
Samarbete Tanzania är det enda land utanför Europa med folkhögskolor. Tidigare fick många stöd från svenska vänfolkhögskolor, men tiderna förändras, nu gäller samarbeten på lika villkor.
Beredskap Folkhögskolan behöver användas för att stärka civilförsvaret i dagens orostider. Det betonar Anna Ekström, ordförande för Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation (RIO).
Reportage Målen kan vara olika på kursen Livskonsten och söktrycket är högt. En deltagare har nyligen gått ut gymnasiet, en annan har nått pensionsålder.
Bidrag Nu startar FolkisUng där åtta folkhögskolor har valts ut för att stärka unga som varken arbetar eller studerar. Mycket handlar om att individanpassa för den här gruppen så att de hittar vägar vidare, berättar Gabrielle Melander, biträdande rektor vid Västerbergs folkhögskola.
Folkbildningsutredningen Sveriges Lärare har många synpunkter på Folkbildningsutredningens förslag, men är ändå relativt nöjda.
Så gjorde vi Intresset för beredskap vid kriser eller hot om krig har ökat markant. Folkhögskolläraren Hugo Malm är en av profilerna.
Folkbildningsutredningen Nu har RIO lämnat sitt remissvar till utbildningsdepartementet. Vissa synpunkter är omfattande. Exempelvis att utredningen använder begreppet folkbildning på ett slarvigt sätt.
Krönika ”Här har vi alltså en kille med intellektuell funktionsvariation som 50 år efter Frida Kahlos död gör det han kan för att lindra hennes smärta.”
Skolmiljö Skurups folkhögskolas internatbyggnaderna har stora upprustningsbehov: trappor som vittrat sönder, sprickor i väggar och fasader, och värmereglering som inte fungerar.