Nioosha Shams är läsambassdör, författare och poet. I januari kommer hennes nya diktsamling.
Till startsidan
Nioosha Shams är läsambassadör sedan ett år tillbaka. För att få fler unga och vuxna att läsa krävs en läsfrämjande politik, menar hon. Foto: Oskar Omne
Porträtt Hon är den sjätte läsambassadören i ordningen, utsedd av Kulturrådet. Nioosha Shams, poet och kulturskribent, vill få tonåringar att bli läsande eller skrivande personer, hon vill göra kulturvärlden till en mer välkomnande och inkluderande plats.
Det är högt i tak i Nioosha Shams andrahandslägenhet med loftsäng och tillhörande närmast magiskt färgglada trappa dit upp, på Söder. Fotografen Oskar Omne är lyrisk över ljuset som just i dag väller in genom det stora fönstret och ger ett extra skimmer åt den gröna väggen ovanför soffan. På väggen finns, bland annat, en filmaffisch som gör reklam för den iranska regissören Panah Panahis humoristiska flyktfilm Hit the road.
Sedan ett år tillbaka är Nioosha Shams läsambassadör, anställd av Kulturrådet. Hon är också författare och poet, hennes nya diktsamling kommer i januari och hon skriver om kultur i Aftonbladet.
T-shirten hon bär, matchar väggen bakom henne. Hon är barfota men plastsandalerna ligger under bordet.
Under årets ramadan lärde hon sig en viktig sak och den trivsamma lägenheten spelade en stor roll i det, liksom att hon tog bort alla sociala medier ur sitt liv. Hon började till slut njuta av att ha långtråkigt och bara ligga i soffan och stirra upp i taket. Att vara kreativ var hon för hungrig för men hon gick in i en ny läsperiod.
– Det var ingen vits att ha mobilen i närheten för jag visste att det inte hände något kul där. Mobilerna och sociala medier spelar absolut in i att vi vuxna inte kan läsa längre.
Nioosha Shams uttrycker sig oftast ganska mjukt men ibland tar hon i. Som när hon säger att hon ska vara ärlig. Att hon inte ens, innan hon själv blev utsedd till läsambassadör, visste att vi i Sverige hade en sådan. Hon lägger till att de flesta som faktiskt känner till uppdraget är personer som jobbar i bibliotek eller i skolor.
Jobbet som läsambassadör blir vad man gör det till, understryker hon, samtidigt som hon påpekar att det egentligen är viktigare att ett land bedriver en läsfrämjande politik än att man ska ha en läsambassadör.
Därmed inte sagt att hon inte lyser av både energi och tillfredsställelse när hon pratar om det arbete hon gör med ungdomar. Nioosha berättar om en sak som hände ett par veckor tidigare, en händelse som gjorde att hon tänkte: ”Det här, det är ju det som är mitt uppdrag, det jag i förväg hade tänkt skulle ske”.
– Det var poesikväll på Punkt Medis på Tranströmerbiblioteket (På Medborgarplatsen på Södermalm – red:s anm.). Vi hade bjudit in en massa olika poeter, det var öppen scen och samtal och en massa tonåringar var där. En av dem gick upp och läste en dikt skriven av en känd poet. En timme senare gick samma person upp igen och sa: ”Egentligen hade jag tänkt läsa en egen dikt men jag fegade ur förra gången. Nu känner jag mig modig för att jag för första gången har sett poeter som har samma bakgrund som jag. Jag visste inte att det fanns”.
Nioosha Shams är läsambassdör, författare och poet. I januari kommer hennes nya diktsamling.
Denna tonåring vågade läsa upp sin egen, väldigt personliga dikt och Nioosha Shams strålar när hon berättar om hur den unga poeten plötsligt fick mod, tro och hopp och sedan pratade med andra poeter, fick en bok.
– Mitt uppdrag är inte att försöka förändra det här landet, höja läsningen eller förändra statistiken på något sätt. Det kanske är möjligt men det är inte det som är poängen för mig. Men om jag kan få en tonåring att känna att den kan bli en läsande eller skrivande person, då har jag utfört mitt uppdrag. Det som hände på Medborgarplatsen gjorde det tydligt, att det vi gör faktiskt spelar roll.
Nioosha Shams visste när hon började sitt tvååriga uppdrag i september 2022, att hon ville fokusera på ungdomar, modersmål och flerspråkighet. Hon hörde av sig till Järvaskolan och Igelsta grundskola i Södertälje Enbacksskolan i Tensta kontaktade henne. Nu finns ungdomsrådet som består av nio 15-16-åringar som gör att hon känner sig både uppfylld , inspirerad och energisk när de har träffats. Plus att hon får en glimt av deras blick på läsning.
Själv har hon ”alltid” vetat att hon ville bli författare, hon har alltid brytt sig mycket om läsning och när hon får frågan om vad den femtionåriga versionen av henne skulle ha tyckt om den Nioosha blev, om den hon är i dag, då säger hon att det inte hade kunnat bli så mycket bättre. Hon bor i sin drömlägenhet, har världens finaste jobb, så fina vänner och har fått uppleva kärlek på en massa olika sätt.
– Det känns som de här framgångsrika sommarpratarna som bara har det så härligt och bra, skrattar hon.
Samtidigt har året som läsambassadör varit tungt och smärtsamt för henne på så sätt att många av de biblioteks- och läsfrämjandesammanhang hon har hamnat i, har gjort att hon har insett hur homogent det är.
– Jag kan gå på en bibliotekskonferens med 200 deltagare och vara den enda som inte är vit i rummet. Det saknas förebilder och det blir så svårt för till exempel de barn som jag jobbar med, att känna sig välkomna i den världen.
I början tänkte hon ofta: ”Vad är det här? Vad ska jag göra här?”. Men snart kom hon på att hon faktiskt inte måste vara i just de rummen. Hon kan skapa andra sorters rum. När Nioosha Shams har tagit upp det hon ser som ett problem, med till exempel bibliotekarier, har hon mötts av tunga suckar och ”Ja, det är så tråkigt men det är så det är”.
– Men det går att förändra. Ta in en praktikant från området, någon som inte är vit. Det kan vara det som behövs för att hen ska vilja plugga till bibliotekarie. Det är så viktigt att få känna sig speglad, att se någon som liknar en själv, oavsett om den är basketspelare, jurist eller författare.
Vägen till den etablerade kulturarbetare hon är i dag har gått via skrivarlinjen på Ölands folkhögskola och författarskolan på Biskops Arnö. Dessutom har hon varit lärare på skrivkurser på Kvinnofolkhögskolan i Göteborg.
– På Biskops Arnö kom jag in i en klass med den största mångfalden av alla klasser jag någonsin har gått i. Jag lärde mig att vara lekfull och att våga skriva på en massa olika sätt. Jag hade den bästa tiden i mitt liv där. Det var som att vara en del av en liten sekt.
När Nioosha Shams säger det så pekar hon glatt och kanske lite, lite generat på en liten tatuering som hon kallar för en sekttatuering. Där på Biskops Arnö insåg hon som hyllar folkhögskolan som skolform, att utbildning kan se ut på så många olika sätt och senare när hon själv var lärare förstod hon att eleverna lär sig lika mycket av läraren som läraren lär sig av eleverna.
En sak som hon är stolt över, en sak som går hand i hand med ungdomsrådet hon har skapat som läsambassadör, är podden Skriv om oss. I podden, som hon vill ska kunna användas som undervisningsmaterial, hörs både hon själv och representanter från ungdomsrådet, men också författare som Moa Backe Åstot och Nora Khalil och spoken word-poeten Yolanda Aurora Bohm Ramirez.
– Jag vill få biblioteken att inrätta egna ungdomsråd. För det är den vanligaste frågan jag får av bibliotekspersonal: ”Hur får man ungdomar att läsa? Vad kan vi göra? Hur kan vi jobba med ungdomar?”. Jag måste komma på hur jag ska få biblioteken att göra det, att ta in några ungdomar en gång i månaden, det kostar inte mycket. Och innan jag slutar som läsambassadör vill jag också producera en antologi där ungdomar får skriva texter.
Nioosha Shams.
Född den 20 augusti 1996.
Född i Malmö men uppvuxen i Stockholm med föräldrar från Iran.
Aktuell: Som läsambassadör och med ny diktsamling i januari.
Är: Poet, författare och kulturkritiker i Aftonbladet.
Tidslinje:
2023: Skriver på Svensk biblioteksförenings hemsida och tar strid. Mot bristen på mångfald bland bibliotekarier och bibliotekspersonal.
2022: Blir läsambassadör.
2021: Börjar skriva på Aftonbladets kultursidor.
2020: Romandebuterar med ”Om det regnar i Ahvaz”.
2018: Medverkar på Stockholms internationella poesifestival.
2018: Gick författarskolan på Biskops Arnö folkhögskola.
2017: Gick skrivarlinjen på Ölands folkhögskola.
2016: Kommer trea i tävlingen Tensta konsthalls textpris för texten En värld som färgas röd.
Slutreplik Folkbildningsrådet hänvisar till SCB:s rättsliga grund för insamling av känsliga personuppgifter. Men det är folkhögskolorna som ska bedöma och lämna vidare uppgifterna, vilket kan strida mot dataskyddslagen, skriver Anneli Dahlqvist på Bona folkhögskola.
Nyheter På konferensen “Nordic summit 2026” i Stockholm diskuterade folkhögskolor från hela Norden hur undervisningen kan stärka ungas förmåga att ta plats i samhällsdebatten.
Minnesord Ebbe Andersson var under över tre decennier en drivande kraft i samarbetet mellan svenska och tanzaniska folkhögskolor, skriver Clara Hyldgaard Nankler.
Nyheter Förslaget till nya villkor för distansundervisning möter kritik från Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation.
Krönika När lärarens auktoritet diskuteras blandas den ofta ihop med auktoritärt ledarskap. Men utan en medveten hållning blir det svårt att skapa trygghet och lärande – därför behöver vi tala om pedagogisk auktoritet, skriver Hans Carstensen.
Forskning Vad består folkhögskolans kärna av? Folkhögskolläraren och forskaren Richard Lindberg har låtit 30 lärare samtala om vad som präglar uppdraget.
Nyheter På Röda Korsets folkhögskola pågår en kurs där undervisning och praktik hänger ihop från start – med målet att göra deltagarna redo för arbete i hemtjänsten.
Forskning Deltagare med npf upplever att de får en ljusare framtidstro när de går på folkhögskola, och ökad tro på att de kan lära. Det visar en pågående studie vid Malmö universitet.
Så gör vi Boknörden Marija Fischer Odéns deltagare läser på grundskolenivå och är sällan intresserade av läsning. Därför satsar hon på mysläsning – i världar de älskar att vistas i.
Nyheter Antalet deltagare minskar på folkhögskolans samtliga typer av kurser, visar nya siffror från SCB. Förklaringen är uteblivna uppräkningar av statsbidraget, menar Olle Westberg generalsekreterare på RIO.
Kultur I lägen när folkhögskolan kritiseras är det viktigt att kunna begripliggöra utbildningsformens värden för beslutsfattare och allmänhet, menar forskaren Susanna Alexius.
Krönika Friheten i folkhögskolan är både en tillgång och en utmaning. När den ska förklaras för omvärlden krävs nya sätt att synliggöra dess värde, vilket inte är helt enkelt, skriver Anna-Karin Hallonsten.
Nyheter Hellidens folkhögskola, utanför Tidaholm, har länge klarat sig på små marginaler. Men efter indragna statsbidrag och oförutsedda underhållskostnader kämpar skolan med ett akut underskott på sex miljoner.
Ledare När Sverige stod utan regering hösten 2018 höll samhället ändå ihop. I dag ser vi hur samma institutioner ifrågasätts – samtidigt som fokus flyttas från bildning och delaktighet till kontroll och repression, skriver Tomas Rosengren.
Reportage Små vardagsmeningar kan bli stora steg framåt. På Skeppsholmens folkhögskola möts deltagare från hela världen i en undervisning där språk, samhälle och framtid hänger ihop.
Porträtt Prisbelönt regissör och bärare av en stark berättartradition. På Wik folkhögskola formar Dani Kouyaté framtidens filmskapare.
Nyheter När den europeiska paraplyorganisationen för vuxenutbildning, EAEA, samlades till styrelsemöte i Stockholm stod nedskärningarna högt på dagordningen.
Nyheter Missnöje har väckts mot de nya villkoren för distansundervisning på folkhögskola. – Helt befängt, säger rektorn Mats Lundborg.
Debatt Elwood Overholt, lärare och samordnare på allmän kurs vid Sigtuna folkhögskola, kritiserar Folkbildningsrådets förslag till nya bidragsvillkor.
Porträtt Att skriva är att famla, menar Malin Lindroth. Hon misstror manualer, hierarkier och färdiga svar. Ändå – eller just därför – lär Malin Lindroth andra att skriva, på Sörängens folkhögskola i Nässjö.
Nyheter Från och med i år finns det 70 miljoner kronor extra i bidrag till folkhögskolan för deltagare med funktionsnedsättning och för kurser med språkstärkande insatser.
Nyheter Folkhögskolorna behöver 189 miljoner kronor mer per år, enligt Folkbildningsrådets budgetunderlag för kommande år. Dessutom föreslås 5 000 nya årsstudieplatser.
Reportage Ett arbetslag – precis som alla andra. Och i ständig förändring. Följ med på ett samtal om halvkokta idéer, gifta par och vikten av att prata.
Krönika Kanske är folkhögskolans styrka just att den ger tid, skriver Anna-Karin Hallonsten, redaktör på tidningen Folkhögskolan.
Forskning När skönlitteratur blir kursmoment möts folkbildningens ideal och utbildningssystemets krav – ibland i samspel, ibland i krock. I en studie av skönlitteraturläsning visar forskarstudenten Jessica Elgborn hur samtal och personlig utveckling delvis får ge vika för kursmålen, utan att helt försvinna.
Nyheter Vad händer om skolan slutar kräva att deltagarna ska anpassa sig – och i stället anpassar sig själv? På Bona folkhögskola blev svaret spelplattformen Discord.
Krönika Varför talar folkhögskolan för så döva öron? skriver Tomas Rosengren.
Så gör vi Hur kan teater stärka lärares ledarskap? På Valla folkhögskola möts pedagoger som vill växa genom kreativt utforskande och praktiskt drama.
Kultur En stor del av folkhögskolans deltagare har erfarenheter av att inte bli tagna på allvar i samhällets ögon. Det väcker frågor om hur rättvisa skapas – och vem som får, eller bör, definiera den.
Krönika ”När vi lyssnar, läser och tänker – ibland så det gör ont – kan lärandet kännas som att röra vid något nästan heligt i det mänskliga", skriver Gustav Fridolin.
Nyheter När statsbidraget drogs in för Kista folkhögskola i december 2025 väckte beslutet kritik. Nu ger Folkbildningsrådet sin bild av varför beslutet fattades.
Kultur I en värld där politiker prioriterar effektivitet och resultat har det tidigare så upphöjda kulturbegreppet hamnat i skymundan. Det vill Sverker Sörlin, aktuell med boken ”Kulturens värde”, ändra på.
Nyheter Folkhögskolläraren Johan Hugosson på Sankt Sigfrids folkhögskola skriver egna orkesterstämmor till varje deltagare, anpassade efter deras färdigheter.
Nyheter Christer Nylander är nytillsatt omvärldsstrateg på Folkbildningsrådet: mannen bakom Folkbildningsutredningen med över 20 års erfarenhet i riksdagen.
Nyheter Grimslöv folkhögskola har fått fyra miljoner kronor från Europeiska socialfonden för att starta en ny yrkesutbildning som kombinerar vård, språk och praktik, parallellt.
Nyheter Högre lärartäthet, mer APL och nya krav på distansundervisning i Folkbildningsrådets förslag om statsbidrag till folkhögskolor.
Debatt Folkbildningsrådet har klippt ihop en nidbild av Kista folkhögskola, enligt lärarna Åke Larsson och Paul Frigyes.
Nyheter Efter Folkbildningsrådets besked om indraget statsbidrag står det klart att cirka 70 deltagare från Kista folkhögskola kan fortsätta sina studier på Sundbybergs folkhögskola – medan många andra fortfarande saknar besked.
Krönika Något håller på att gå sönder i Sverige. I tysthet ifrågasätts en av våra mest demokratiska institutioner – folkhögskolan, skriver folkhögskolläraren Anders Clevestad.
Nyheter Efter flera års återkommande kritik och vittnesmål om diskriminering, kränkningar och ledningsproblem beslutar Folkbildningsrådet att dra in statsbidraget till Kista folkhögskola.
Nyheter Lärarna vill stärka deltagare med hög frånvaro, medan arbetsgivarna betonar närvarokravens gränser. Det framkom i forskningsresultat som presenterades på Mimers konferens.
Nyheter Folkhögskoleutbildningarna i Lycksele och Vindeln får nytt hopp. Nedläggningarna pausas efter politisk vändning.
Analys Eldsjälen hyllas ofta, men vad döljer sig bakom begreppet?
Nyheter Deltagaren Laticha Leronius: ”Det här påverkar våra möjligheter att fortsätta ut i livet.”
Porträtt Från alter egot Håkki med hockeyfrilla, till konstnär och lärare på Ålsta folkhögskola. I dag är glesbygden Tomas Erikssons hem och drivkraft.
Nyheter Glokala folkhögskolan har ökat sin omsättning med nio procent det senaste året.
Krönika När No-Excuse kallar det kaos kallar vi det pedagogik, skriver Kristina Ståhlnacke.
Forskning Allmän kurs ses ofta som ”en andra chans”. Enligt läraren och forskaren Gustav Fridolin, tidigare språkrör för Miljöpartiet, är det en farlig beskrivning.
Krönika Bellatrix Lembke, tidigare deltagare på Sommenbygdens folkhögskola, berättar om vikten av folkhögskolan för personer med NPF.
Nyheter Med projektet ”Roots and Futures” vill Sverigefinska folkhögskolan, tillsammans med en finsk yrkeshögskola, skapa nya jobbmöjligheter för deltagarna.