Charlotta Björcks liv har gått både i dur och moll. Foto: Folkets bio.
Till startsidan
Skådespelaren och komikern Charlotta Björck har gått på Högalids folkhögskola. Nu är hon högaktuell, på flera fronter. Foto: Folkets bio.
Porträtt Nu syns Charlotta Björck både i Mello-cirkusens efterfestprogram och i dokumentären ”Jag ska bara gråta lite först”. Hon anser att två saker borde vara obligatoriska i livets utbildning: Att arbeta inom vården och att gå på folkhögskola.
Om några dagar är det sändning i Jönköping när Melodifestivalen har nått dit. Charlotta Björck ska intervjua artisterna backstage och den här dagen ägnar hon sig åt ”banala saker”. Som att fixa sina naglar, prova kläder och skicka bilder på dem till sin stylist och att beta av intervjuer som den här, och digitala möten.
Hon föddes i Halland, det är där hon har sina rötter, säger hon. Sedan flyttade Charlotta med familjen till Nybro när hon var fem år gammal och nu har hon bott länge, sexton år, i Malmö.
– Jag hade en jättebra uppväxt i Nybro men vi var en inflyttad familj och det gjorde nog att jag alltid kände mig lite malplacerad. Mina vänner var födda där, deras farmor och farfar jobbade på bruket. Hela deras liv och deras kultur fanns där. Vi var en stor och brötig familj som flyttade in i ett redan existerande samhälle, säger Charlotta Björck.
På något sätt kände hon alltid att hon skulle ta sig därifrån. Nybro och sedan Kalmar var mest som en mellanlandning.
Charlotta Björcks liv har gått både i dur och moll. Foto: Folkets bio.
Vad tror du att den femtonåriga versionen av dig skulle tycka om den du är i dag, om det du gör i dag?
– Jag tror att femtonåringen skulle tycka att jag är rätt ball, faktiskt. Det jag gör nu är ju det jag drömde om att göra. Och jag visste nog rätt tidigt att jag inte ville ta mig dit på ett sätt som förväntades av mig. Jag skulle bara komma dit till slut ändå.
Charlotta Björck började med teater redan som barn, höll på att lattja, som hon säger det, och fick positiva reaktioner när hon gjorde det. Hon blev bekräftad i något hon ”bara gjorde”, för att det var naturligt för henne. Hon drar paralleller till sin egen dotter Bim, sju år, som ritar och målar hela tiden. Bim ritar på, ritar fel, ritar rätt, löser problem hon hamnar i och för henne är det helt självklart just nu, att konstnär, det ska hon bli.
Det är en styrka att kunna anpassa sig efter människor och att vilja se saker ur deras perspektiv.
Sedan sex år tillbaka, mer om det snart, är Charlotta frilansande komiker och skådespelare. Vissa jobb är ”jätteutmanande” och konstnärligt och integritetsmässigt helt i linje med vad hon vill göra och hur hon vill uttrycka sig. Andra uppdrag är mer av brödfödejobb, sådant hon kanske mest gör för att få in pengar. Men allt fler jobb får henne att känna att hon får ut sin fulla potential, eller möjligen att hon verkligen får utmana sig själv.
Den fjortonde mars är det biopremiär för den Ellen Fiske-regisserade dokumentärfilmen ”Jag ska bara gråta lite först”. Från början var tanken att det skulle bli ett ”K special”, en SVT-dokumentär med kulturarbetaren Charlotta Björck i fokus. Hon är verkligen i centrum i filmen, hon och familjen, de två barnen och deras pappa, Johannes, men med tiden blev det något annat än en renodlad kulturdokumentär.
Dokumentären "Jag ska bara gråta lite först”, om Charlotta Björck, blev mer personlig än det var tänkt från början.
Dokumentären följer henne när hon precis har lämnat sitt jobb i vården, som personlig assistent. Det är under de fyra åren som filmen skildrar som det lossnar för Charlotta Björck i underhållningsbranschen. Hon gör humorserien ”Charlotta x 8” på SVT och hon får en roll i den tredje säsongen av dramaserien ”Tunna blå linjen”. Men det händer saker i familjen samtidigt och det får vi följa i filmen på ett närgånget men ändå varsamt skildrat vis.
– Det är inte så sensationellt, det är bara ett helt vanligt jävla liv. Det händer inte så mycket mer i filmen än att livet pågår och utvecklas. Det tycker jag är fint, säger Charlotta Björck.
Men hon poängterar att filmen som är full av kämpande och ”ledsen”, som slutar i dur och moll om vartannat, känns avlägsen på ett sätt. Ett år har gått sedan de slutade filma och nu har saker fallit på plats. Hon känner sig som en helt annan människa, en mycket mer harmonisk sådan.
Charlotta Björck hade en roll i filmen ”Tack & förlåt” och hon har medverkat i flera barnprogram, i ”Bäst i test” och i Kalle Lindhs ”Helikopterrevyn – En bättre utsikt”, i Malmö.
Att hon säger sig ha landat i frilanslivet hör också ihop med den där harmonin. Hon vet vad hon trivs med och vad hon ska undvika. Nu har hon insett att hon är en lagmänniska, en som tycker om att ha folk omkring sig, en som vill vara en del av ett kollektiv.
Vissa jobb är ”jätteutmanande”, andra uppdrag är mer brödfödejobb, berättar hon. Bild: Folkets bio.
Vi vrider tillbaka klockan till ungefär millennieskiftet. I Nybro fanns något som hette flitpeng och när det i skolan blev uppenbart att Charlotta, som hon säger det nu: ”kanske inte hängde i de allra bästa crowdsen”, steppade kommunen in. Hon fick ett sommarjobb så att hon skulle ha en sysselsättning på sommarlovet, i stället för att hänga i Badhusparken med missbrukare och folk i 30-årsåldern. Så Charlotta Björck klev in på ett äldreboende och jobbade fyra veckor sin första sommar.
– Det var helt världsomvälvande för mig, jag blev tagen på allvar. Min chef litade på mig, gav mig uppgifter. Och jag älskade mina tanter och göbbar, jag märkte att jag kunde få dem att vara bekväma med mig. Jag kunde vara flexibel gentemot de olika äldres sociala behov.
Den sommaren blev inkörsporten till ett arbetsliv inom äldrevården och personlig assistans och Charlotta Björck berättar om ett samtal hon hade med en gammal kollega.
– På något sätt borde det ingå i livets utbildning, att man åtminstone någon sommar eller någon period, får jobba med människor, får möta människor som är i behov av hjälp och stöd. Det är en styrka att kunna anpassa sig efter människor och att vilja se saker ur deras perspektiv, att vara hjälpsam, att vilja folk väl. Det har präglat mig som människa, säger Charlotta Björck som lägger till att hon är väldigt glad för åren i vården och att de har varit hennes skola.
Högalids folkhögskola var fantastisk.
Men åren på ”folkis”, på Högalids folkhögskola i Kalmar, har också format henne. Att gå på folkhögskola, det borde också ingå i den där livsutbildningen hon talade om nyss, menar hon. Hon gick ut gymnasiet med ”tveksamma” betyg och efter det sökte hon sig till Högalids folkhögskola och gick först allmän linje med inriktning sång. Charlotta Björck beskriver det året som ”alldeles underbart fantastiskt”.
År två på skolan gick hon musiklinjen.
– Jag brukar säga att typ 90 procent av alla relationer som jag har i dag, har en eller annan anknytning till mina år på Högalid. Det var väldigt viktiga år av mitt liv. Och destruktiva år. Det var mycket fest.
Hon berättar om hur hon efter att ha varit vilse, först fångades upp i klustret av andra teatermänniskor på gymnasiet. Där blev hon hel som människa och insåg att hon inte är ensam på jorden om att vara som hon.
Sedan kom hon in på Högalid och träffade människor som var passionerade kring samma saker som hon. Hon talar länge om gemenskapen.
– Jag tror att det är väldigt karaktärsbildande att få vara i ett sammanhang där det finns så mycket kreativ frihet, samtidigt som det finns ramar och regler.
Charlotta Björck påpekar att hon bara har gått kreativa utbildningar på folkhögskola, att hon inte vet hur andra inriktningar är.
– Men att få vara i konsten och stöta och blöta med andra sådana själar, det har varit väldigt betydelsefullt för mig!
Slutreplik Folkbildningsrådet hänvisar till SCB:s rättsliga grund för insamling av känsliga personuppgifter. Men det är folkhögskolorna som ska bedöma och lämna vidare uppgifterna, vilket kan strida mot dataskyddslagen, skriver Anneli Dahlqvist på Bona folkhögskola.
Nyheter På konferensen “Nordic summit 2026” i Stockholm diskuterade folkhögskolor från hela Norden hur undervisningen kan stärka ungas förmåga att ta plats i samhällsdebatten.
Minnesord Ebbe Andersson var under över tre decennier en drivande kraft i samarbetet mellan svenska och tanzaniska folkhögskolor, skriver Clara Hyldgaard Nankler.
Nyheter Förslaget till nya villkor för distansundervisning möter kritik från Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation.
Krönika När lärarens auktoritet diskuteras blandas den ofta ihop med auktoritärt ledarskap. Men utan en medveten hållning blir det svårt att skapa trygghet och lärande – därför behöver vi tala om pedagogisk auktoritet, skriver Hans Carstensen.
Forskning Vad består folkhögskolans kärna av? Folkhögskolläraren och forskaren Richard Lindberg har låtit 30 lärare samtala om vad som präglar uppdraget.
Nyheter På Röda Korsets folkhögskola pågår en kurs där undervisning och praktik hänger ihop från start – med målet att göra deltagarna redo för arbete i hemtjänsten.
Forskning Deltagare med npf upplever att de får en ljusare framtidstro när de går på folkhögskola, och ökad tro på att de kan lära. Det visar en pågående studie vid Malmö universitet.
Så gör vi Boknörden Marija Fischer Odéns deltagare läser på grundskolenivå och är sällan intresserade av läsning. Därför satsar hon på mysläsning – i världar de älskar att vistas i.
Nyheter Antalet deltagare minskar på folkhögskolans samtliga typer av kurser, visar nya siffror från SCB. Förklaringen är uteblivna uppräkningar av statsbidraget, menar Olle Westberg generalsekreterare på RIO.
Kultur I lägen när folkhögskolan kritiseras är det viktigt att kunna begripliggöra utbildningsformens värden för beslutsfattare och allmänhet, menar forskaren Susanna Alexius.
Krönika Friheten i folkhögskolan är både en tillgång och en utmaning. När den ska förklaras för omvärlden krävs nya sätt att synliggöra dess värde, vilket inte är helt enkelt, skriver Anna-Karin Hallonsten.
Nyheter Hellidens folkhögskola, utanför Tidaholm, har länge klarat sig på små marginaler. Men efter indragna statsbidrag och oförutsedda underhållskostnader kämpar skolan med ett akut underskott på sex miljoner.
Ledare När Sverige stod utan regering hösten 2018 höll samhället ändå ihop. I dag ser vi hur samma institutioner ifrågasätts – samtidigt som fokus flyttas från bildning och delaktighet till kontroll och repression, skriver Tomas Rosengren.
Reportage Små vardagsmeningar kan bli stora steg framåt. På Skeppsholmens folkhögskola möts deltagare från hela världen i en undervisning där språk, samhälle och framtid hänger ihop.
Porträtt Prisbelönt regissör och bärare av en stark berättartradition. På Wik folkhögskola formar Dani Kouyaté framtidens filmskapare.
Nyheter När den europeiska paraplyorganisationen för vuxenutbildning, EAEA, samlades till styrelsemöte i Stockholm stod nedskärningarna högt på dagordningen.
Nyheter Missnöje har väckts mot de nya villkoren för distansundervisning på folkhögskola. – Helt befängt, säger rektorn Mats Lundborg.
Debatt Elwood Overholt, lärare och samordnare på allmän kurs vid Sigtuna folkhögskola, kritiserar Folkbildningsrådets förslag till nya bidragsvillkor.
Porträtt Att skriva är att famla, menar Malin Lindroth. Hon misstror manualer, hierarkier och färdiga svar. Ändå – eller just därför – lär Malin Lindroth andra att skriva, på Sörängens folkhögskola i Nässjö.
Nyheter Från och med i år finns det 70 miljoner kronor extra i bidrag till folkhögskolan för deltagare med funktionsnedsättning och för kurser med språkstärkande insatser.
Nyheter Folkhögskolorna behöver 189 miljoner kronor mer per år, enligt Folkbildningsrådets budgetunderlag för kommande år. Dessutom föreslås 5 000 nya årsstudieplatser.
Reportage Ett arbetslag – precis som alla andra. Och i ständig förändring. Följ med på ett samtal om halvkokta idéer, gifta par och vikten av att prata.
Krönika Kanske är folkhögskolans styrka just att den ger tid, skriver Anna-Karin Hallonsten, redaktör på tidningen Folkhögskolan.
Forskning När skönlitteratur blir kursmoment möts folkbildningens ideal och utbildningssystemets krav – ibland i samspel, ibland i krock. I en studie av skönlitteraturläsning visar forskarstudenten Jessica Elgborn hur samtal och personlig utveckling delvis får ge vika för kursmålen, utan att helt försvinna.
Nyheter Vad händer om skolan slutar kräva att deltagarna ska anpassa sig – och i stället anpassar sig själv? På Bona folkhögskola blev svaret spelplattformen Discord.
Krönika Varför talar folkhögskolan för så döva öron? skriver Tomas Rosengren.
Så gör vi Hur kan teater stärka lärares ledarskap? På Valla folkhögskola möts pedagoger som vill växa genom kreativt utforskande och praktiskt drama.
Kultur En stor del av folkhögskolans deltagare har erfarenheter av att inte bli tagna på allvar i samhällets ögon. Det väcker frågor om hur rättvisa skapas – och vem som får, eller bör, definiera den.
Krönika ”När vi lyssnar, läser och tänker – ibland så det gör ont – kan lärandet kännas som att röra vid något nästan heligt i det mänskliga", skriver Gustav Fridolin.
Nyheter När statsbidraget drogs in för Kista folkhögskola i december 2025 väckte beslutet kritik. Nu ger Folkbildningsrådet sin bild av varför beslutet fattades.
Kultur I en värld där politiker prioriterar effektivitet och resultat har det tidigare så upphöjda kulturbegreppet hamnat i skymundan. Det vill Sverker Sörlin, aktuell med boken ”Kulturens värde”, ändra på.
Nyheter Folkhögskolläraren Johan Hugosson på Sankt Sigfrids folkhögskola skriver egna orkesterstämmor till varje deltagare, anpassade efter deras färdigheter.
Nyheter Christer Nylander är nytillsatt omvärldsstrateg på Folkbildningsrådet: mannen bakom Folkbildningsutredningen med över 20 års erfarenhet i riksdagen.
Nyheter Grimslöv folkhögskola har fått fyra miljoner kronor från Europeiska socialfonden för att starta en ny yrkesutbildning som kombinerar vård, språk och praktik, parallellt.
Nyheter Högre lärartäthet, mer APL och nya krav på distansundervisning i Folkbildningsrådets förslag om statsbidrag till folkhögskolor.
Debatt Folkbildningsrådet har klippt ihop en nidbild av Kista folkhögskola, enligt lärarna Åke Larsson och Paul Frigyes.
Nyheter Efter Folkbildningsrådets besked om indraget statsbidrag står det klart att cirka 70 deltagare från Kista folkhögskola kan fortsätta sina studier på Sundbybergs folkhögskola – medan många andra fortfarande saknar besked.
Krönika Något håller på att gå sönder i Sverige. I tysthet ifrågasätts en av våra mest demokratiska institutioner – folkhögskolan, skriver folkhögskolläraren Anders Clevestad.
Nyheter Efter flera års återkommande kritik och vittnesmål om diskriminering, kränkningar och ledningsproblem beslutar Folkbildningsrådet att dra in statsbidraget till Kista folkhögskola.
Nyheter Lärarna vill stärka deltagare med hög frånvaro, medan arbetsgivarna betonar närvarokravens gränser. Det framkom i forskningsresultat som presenterades på Mimers konferens.
Nyheter Folkhögskoleutbildningarna i Lycksele och Vindeln får nytt hopp. Nedläggningarna pausas efter politisk vändning.
Analys Eldsjälen hyllas ofta, men vad döljer sig bakom begreppet?
Nyheter Deltagaren Laticha Leronius: ”Det här påverkar våra möjligheter att fortsätta ut i livet.”
Porträtt Från alter egot Håkki med hockeyfrilla, till konstnär och lärare på Ålsta folkhögskola. I dag är glesbygden Tomas Erikssons hem och drivkraft.
Nyheter Glokala folkhögskolan har ökat sin omsättning med nio procent det senaste året.
Krönika När No-Excuse kallar det kaos kallar vi det pedagogik, skriver Kristina Ståhlnacke.
Forskning Allmän kurs ses ofta som ”en andra chans”. Enligt läraren och forskaren Gustav Fridolin, tidigare språkrör för Miljöpartiet, är det en farlig beskrivning.
Krönika Bellatrix Lembke, tidigare deltagare på Sommenbygdens folkhögskola, berättar om vikten av folkhögskolan för personer med NPF.
Nyheter Med projektet ”Roots and Futures” vill Sverigefinska folkhögskolan, tillsammans med en finsk yrkeshögskola, skapa nya jobbmöjligheter för deltagarna.