Charlotta Björcks liv har gått både i dur och moll. Foto: Folkets bio.
Till startsidan
Skådespelaren och komikern Charlotta Björck har gått på Högalids folkhögskola. Nu är hon högaktuell, på flera fronter. Foto: Folkets bio.
Porträtt Nu syns Charlotta Björck både i Mello-cirkusens efterfestprogram och i dokumentären ”Jag ska bara gråta lite först”. Hon anser att två saker borde vara obligatoriska i livets utbildning: Att arbeta inom vården och att gå på folkhögskola.
Om några dagar är det sändning i Jönköping när Melodifestivalen har nått dit. Charlotta Björck ska intervjua artisterna backstage och den här dagen ägnar hon sig åt ”banala saker”. Som att fixa sina naglar, prova kläder och skicka bilder på dem till sin stylist och att beta av intervjuer som den här, och digitala möten.
Hon föddes i Halland, det är där hon har sina rötter, säger hon. Sedan flyttade Charlotta med familjen till Nybro när hon var fem år gammal och nu har hon bott länge, sexton år, i Malmö.
– Jag hade en jättebra uppväxt i Nybro men vi var en inflyttad familj och det gjorde nog att jag alltid kände mig lite malplacerad. Mina vänner var födda där, deras farmor och farfar jobbade på bruket. Hela deras liv och deras kultur fanns där. Vi var en stor och brötig familj som flyttade in i ett redan existerande samhälle, säger Charlotta Björck.
På något sätt kände hon alltid att hon skulle ta sig därifrån. Nybro och sedan Kalmar var mest som en mellanlandning.
Charlotta Björcks liv har gått både i dur och moll. Foto: Folkets bio.
Vad tror du att den femtonåriga versionen av dig skulle tycka om den du är i dag, om det du gör i dag?
– Jag tror att femtonåringen skulle tycka att jag är rätt ball, faktiskt. Det jag gör nu är ju det jag drömde om att göra. Och jag visste nog rätt tidigt att jag inte ville ta mig dit på ett sätt som förväntades av mig. Jag skulle bara komma dit till slut ändå.
Charlotta Björck började med teater redan som barn, höll på att lattja, som hon säger det, och fick positiva reaktioner när hon gjorde det. Hon blev bekräftad i något hon ”bara gjorde”, för att det var naturligt för henne. Hon drar paralleller till sin egen dotter Bim, sju år, som ritar och målar hela tiden. Bim ritar på, ritar fel, ritar rätt, löser problem hon hamnar i och för henne är det helt självklart just nu, att konstnär, det ska hon bli.
Det är en styrka att kunna anpassa sig efter människor och att vilja se saker ur deras perspektiv.
Sedan sex år tillbaka, mer om det snart, är Charlotta frilansande komiker och skådespelare. Vissa jobb är ”jätteutmanande” och konstnärligt och integritetsmässigt helt i linje med vad hon vill göra och hur hon vill uttrycka sig. Andra uppdrag är mer av brödfödejobb, sådant hon kanske mest gör för att få in pengar. Men allt fler jobb får henne att känna att hon får ut sin fulla potential, eller möjligen att hon verkligen får utmana sig själv.
Den fjortonde mars är det biopremiär för den Ellen Fiske-regisserade dokumentärfilmen ”Jag ska bara gråta lite först”. Från början var tanken att det skulle bli ett ”K special”, en SVT-dokumentär med kulturarbetaren Charlotta Björck i fokus. Hon är verkligen i centrum i filmen, hon och familjen, de två barnen och deras pappa, Johannes, men med tiden blev det något annat än en renodlad kulturdokumentär.
Dokumentären "Jag ska bara gråta lite först”, om Charlotta Björck, blev mer personlig än det var tänkt från början.
Dokumentären följer henne när hon precis har lämnat sitt jobb i vården, som personlig assistent. Det är under de fyra åren som filmen skildrar som det lossnar för Charlotta Björck i underhållningsbranschen. Hon gör humorserien ”Charlotta x 8” på SVT och hon får en roll i den tredje säsongen av dramaserien ”Tunna blå linjen”. Men det händer saker i familjen samtidigt och det får vi följa i filmen på ett närgånget men ändå varsamt skildrat vis.
– Det är inte så sensationellt, det är bara ett helt vanligt jävla liv. Det händer inte så mycket mer i filmen än att livet pågår och utvecklas. Det tycker jag är fint, säger Charlotta Björck.
Men hon poängterar att filmen som är full av kämpande och ”ledsen”, som slutar i dur och moll om vartannat, känns avlägsen på ett sätt. Ett år har gått sedan de slutade filma och nu har saker fallit på plats. Hon känner sig som en helt annan människa, en mycket mer harmonisk sådan.
Charlotta Björck hade en roll i filmen ”Tack & förlåt” och hon har medverkat i flera barnprogram, i ”Bäst i test” och i Kalle Lindhs ”Helikopterrevyn – En bättre utsikt”, i Malmö.
Att hon säger sig ha landat i frilanslivet hör också ihop med den där harmonin. Hon vet vad hon trivs med och vad hon ska undvika. Nu har hon insett att hon är en lagmänniska, en som tycker om att ha folk omkring sig, en som vill vara en del av ett kollektiv.
Vissa jobb är ”jätteutmanande”, andra uppdrag är mer brödfödejobb, berättar hon. Bild: Folkets bio.
Vi vrider tillbaka klockan till ungefär millennieskiftet. I Nybro fanns något som hette flitpeng och när det i skolan blev uppenbart att Charlotta, som hon säger det nu: ”kanske inte hängde i de allra bästa crowdsen”, steppade kommunen in. Hon fick ett sommarjobb så att hon skulle ha en sysselsättning på sommarlovet, i stället för att hänga i Badhusparken med missbrukare och folk i 30-årsåldern. Så Charlotta Björck klev in på ett äldreboende och jobbade fyra veckor sin första sommar.
– Det var helt världsomvälvande för mig, jag blev tagen på allvar. Min chef litade på mig, gav mig uppgifter. Och jag älskade mina tanter och göbbar, jag märkte att jag kunde få dem att vara bekväma med mig. Jag kunde vara flexibel gentemot de olika äldres sociala behov.
Den sommaren blev inkörsporten till ett arbetsliv inom äldrevården och personlig assistans och Charlotta Björck berättar om ett samtal hon hade med en gammal kollega.
– På något sätt borde det ingå i livets utbildning, att man åtminstone någon sommar eller någon period, får jobba med människor, får möta människor som är i behov av hjälp och stöd. Det är en styrka att kunna anpassa sig efter människor och att vilja se saker ur deras perspektiv, att vara hjälpsam, att vilja folk väl. Det har präglat mig som människa, säger Charlotta Björck som lägger till att hon är väldigt glad för åren i vården och att de har varit hennes skola.
Högalids folkhögskola var fantastisk.
Men åren på ”folkis”, på Högalids folkhögskola i Kalmar, har också format henne. Att gå på folkhögskola, det borde också ingå i den där livsutbildningen hon talade om nyss, menar hon. Hon gick ut gymnasiet med ”tveksamma” betyg och efter det sökte hon sig till Högalids folkhögskola och gick först allmän linje med inriktning sång. Charlotta Björck beskriver det året som ”alldeles underbart fantastiskt”.
År två på skolan gick hon musiklinjen.
– Jag brukar säga att typ 90 procent av alla relationer som jag har i dag, har en eller annan anknytning till mina år på Högalid. Det var väldigt viktiga år av mitt liv. Och destruktiva år. Det var mycket fest.
Hon berättar om hur hon efter att ha varit vilse, först fångades upp i klustret av andra teatermänniskor på gymnasiet. Där blev hon hel som människa och insåg att hon inte är ensam på jorden om att vara som hon.
Sedan kom hon in på Högalid och träffade människor som var passionerade kring samma saker som hon. Hon talar länge om gemenskapen.
– Jag tror att det är väldigt karaktärsbildande att få vara i ett sammanhang där det finns så mycket kreativ frihet, samtidigt som det finns ramar och regler.
Charlotta Björck påpekar att hon bara har gått kreativa utbildningar på folkhögskola, att hon inte vet hur andra inriktningar är.
– Men att få vara i konsten och stöta och blöta med andra sådana själar, det har varit väldigt betydelsefullt för mig!
Ålder: 40 år den 6 maj.
Bor: Malmö.
Familj: Två barn.
Är: Skådespelare och komiker.
Aktuell: I dokumentärfilmen ”Jag ska bara gråta lite först” och som backstage-intervjuare i Mello.
Krönika Vi vet att samhället behöver vård, trygghet och utbildning. Men vad vi alltför sällan pratar om är det som gör livet rikt: skapandet, skriver Anna-Karin Hallonsten, redaktör.
Reportage I ett decennium har vuxna med intellektuell funktionsnedsättning fått digitala färdigheter för att kunna ta större plats i samhället.
Krönika ”Folkhögskolan är en motkraft i dagens polariserade samhälle.”
Krönika Gym, nybakad kaka och folkhögskola är lika med demokrati, och sommarlov.
Nyhet Jörgen Stridh: Nu börjar vårt arbete med att undersöka om vi kan flytta till en annan folkhögskola.
Krönika Vad händer när ungdomar och pensionärer pluggar sida vid sida? På Bromma folkhögskola är det inte bara möjligt – det är vardag, berättar läraren Sara Silfverskiöld.
Så gjorde vi Om alla ska kunna vara en del av samhället krävs det krafttag, annars riskerar många personer med funktionsnedsättning att falla mellan stolarna.
Nyhet Markaryds folkhögskola har begärt sig själv i konkurs. Styrelsen såg ingen annan utväg.
Samhälle Riksdagspartierna ger svar på frågan om folkhögskolans betydelse och hur de vill bidra till att säkra skolformen.
Porträtt Musikern och fiolläraren Adrian Jones på Malugns folkhögskola hyllar njutningen och lusten. Och trögheten.
Nyhet Ambitionen med Åsa folkhögskolas debutfestival Åsadalen var att mötas bortom debatt. Alla röster fick komma till tals, från höger till vänster. Målet med den återkommande festivalen är en folkbildande fest där lokala politiker, deltagare och namnkunniga röster i samhällsdebatten deltar.
Nyhet Hellidens folkhögskola har brottats med ett underskott på 4,3 miljoner och Sommenbygdens folkhögskola har varit nära konkurs. Efter tuffa åtgärder har båda skolorna lyckats vända den negativa utvecklingen.
Ledare Vi lever i den politiska hållhakarnas tid. Med utgångspunkt i Norden har vi en demokratisk infrastruktur som blir än viktigare att stå upp för, skriver Tomas Rosengren, ordförande Sveriges Lärare Folkhögskolan.
Nyhet Signild Håkansson har varit en del av folkhögskolan i över 50 år och ser hur den fortfarande bygger på idéerna från 1868, att ge människor verktyg att växa och delta i samhället.
Nyhet För 350 år sedan avrättades 62 personer för häxeri. Nu hålls en minnesdag för att hedra både dåtidens och nutidens offer för ryktesspridning.
Debatt Musikutbildningen på Wiks folkhögskola onödig. Så uttrycker sig sverigedemokraten Jonathan Othén i en film i sociala medier. Musikerförbundet ger svar på tal.
Nyhet Efter bidragsfusk och ett återbetalningskrav på 6 miljoner kronor läggs Albins folkhögskola i Landskrona ner.
Reportage Att sätta studieomdömen är komplext. På Birkagårdens folkhögskola strävar lärarna efter en samlad bild av varje deltagares utveckling, med hjälp av diskussioner, konferenser och nära pedagogiska relationer.
Nyhet Fyra dagar efter påve Franciskus död invigde Sverige äldsta katolska folkhögskola, S:ta Birgittas, sina nya lokaler i Älvsjö.
Krönika Linda Häntak om känslan av att ha förlorat fighten mot livets alla mätstickor.
Forskning Nu har de tolv första studenterna vid forskarskolan tagit en licentiatexamen.
Krönika Lärande sker inte bara i skolan – det formas i livet, kulturen och i mötet med andra, skriver Anna-Karin Hallonsten, redaktör på Folkhögskolan.
Budget Regeringen har återigen valt att bortse från Sveriges folkhögskolor. Det framgår i vårändringsbudgeten som presenterades den 15 april.
Så gjorde vi Det politiska engagemanget har ökat på Åsa folkhögskola sedan Morgan Hammarlund drog igång Demokratipatrullen.
Ledare "Krasst sett finns det ingen lärarlegitimation som har bäring i folkhögskolan." Det skriver Tomas Rosengren, ordförande för Sveriges Lärare Folkhögskola.
Forskning Folkhögskolan kan bidra till att öppna musiklivet för fler. För dagens musikvärld är extremt ojämlik, enligt forskarna.
Debatt Det är inte rimligt att folkhögskolor i välmående områden klarar sig medan skolor i förorter och glesbygden monteras ner. Det skriver Ellie Cijvat, Kinna Skoglund och Kristina Lugo Méndez.
Nedskärningar Personer med funktionsnedsättning är de som drabbas mest av dagens nedskärningar i folkhögskolan, på grund av kraftigt minskade stödresurser.
Politik Sverigedemokraterna visade upp sin bästa sida på Marieborgs folkhögskola förra veckan, men gav få svar.
Budget Folkbildningsrådet begär 277 miljoner kronor i permanent stöd för att kunna möta samhällets växande behov inom utbildning och arbetsmarknad.
Nyhet Allt fler folkhögskolor erbjuder kurser för socialpedagoger. Det berättar Charlie Sanrell, ordförande i branschorganisationen för utbildningarna.
Porträtt Nu syns Charlotta Björck både i Mello-cirkusens efterfestprogram och i dokumentären ”Jag ska bara gråta lite först”. Hon anser att två saker borde vara obligatoriska i livets utbildning: Att arbeta inom vården och att gå på folkhögskola.
Så gjorde vi Många folkhögskolor har som mål att skapa kursöverskridande möten. På June folkhögskola har man lyckats.
Reportage På Sigtuna folkhögskola utbildas socialpedagoger som rustas för att kunna möta unga med psykisk ohälsa.
Ledare ”Vi glömmer lätt att demokratin är ett hantverk som kräver mer av dig i form av att förstå samhället som ett ’vi’ som vi ska få att fungera tillsammans”, skriver Tomas Rosengren.
Nedskärningar 67 procent av landets folkhögskolor har tvingats minska på antalet lärare och cirka hälften har lagt ner särskild kurs. Det visar Folkbildningens rapport "Nedskärningarnas konsekvenser".
Forskning Många folkhögskollärare efterfrågar fortbildning i specialpedagogik. Samtidigt använder man sig redan av framgångsrika specialpedagogiska arbetssätt, enligt forskaren Louise Malmström.
Reportage Hagabergs folkhögskola arbetar med flera jobbspår för deltagare som gått utan arbete en längre tid. En framgångsfaktor är samverkan med kommuner, Arbetsförmedlingen och näringslivet.– Vi stärker deltagarna och vi kan anpassa kurserna efter företagens behov, säger Reband Raza, lärare och projektledare för Vägen på skolan.
Nedskärningar Snart flyttas 20 deltagare från Biskopsgårdens folkhögskola till Nya varvet i Göteborg, och ersätts med SFI-elever. De berörda är kvinnor och första generationens invandrare.
Porträtt Folkhögskolläraren Johanna Bernhardson gör dokumentärfilm om sin pappa Kjell, och hans bröder Ronny, Kjell och Roy – Andersson.
Krönika Erik var den blygaste av de blyga när han kom till folkhögskolan. Emma var håglös utan självförtroende. Han blev elevkårens ordförande som alla frågade om hjälp, medan Emma beslöt sig för att ta sig ut i samhället. Läs folkhögskolläraren Kerstin Eldhs krönika.
Samarbete Tanzania är det enda land utanför Europa med folkhögskolor. Tidigare fick många stöd från svenska vänfolkhögskolor, men tiderna förändras, nu gäller samarbeten på lika villkor.
Beredskap Folkhögskolan behöver användas för att stärka civilförsvaret i dagens orostider. Det betonar Anna Ekström, ordförande för Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation (RIO).
Reportage Målen kan vara olika på kursen Livskonsten och söktrycket är högt. En deltagare har nyligen gått ut gymnasiet, en annan har nått pensionsålder.
Bidrag Nu startar FolkisUng där åtta folkhögskolor har valts ut för att stärka unga som varken arbetar eller studerar. Mycket handlar om att individanpassa för den här gruppen så att de hittar vägar vidare, berättar Gabrielle Melander, biträdande rektor vid Västerbergs folkhögskola.
Folkbildningsutredningen Sveriges Lärare har många synpunkter på Folkbildningsutredningens förslag, men är ändå relativt nöjda.
Så gjorde vi Intresset för beredskap vid kriser eller hot om krig har ökat markant. Folkhögskolläraren Hugo Malm är en av profilerna.
Folkbildningsutredningen Nu har RIO lämnat sitt remissvar till utbildningsdepartementet. Vissa synpunkter är omfattande. Exempelvis att utredningen använder begreppet folkbildning på ett slarvigt sätt.
Krönika ”Här har vi alltså en kille med intellektuell funktionsvariation som 50 år efter Frida Kahlos död gör det han kan för att lindra hennes smärta.”
Skolmiljö Skurups folkhögskolas internatbyggnaderna har stora upprustningsbehov: trappor som vittrat sönder, sprickor i väggar och fasader, och värmereglering som inte fungerar.