Kvarsittning: När blir lärare för privata?
Podcast Blir undervisningen bättre av att man är privat ibland? Samhällsläraren Henrik berättar för sina elever vad han röstar på och även hur mycket han tjänar, och förklarar i nya avsnittet av Kvarsittning varför han gör det.
Högstadieläraren Henrik Isacsson har råkat i konflikt med kollegor som tycker att han kan vara för personlig i klassrummet.
– Jag delar med mig mycket av mig själv. Jag avslöjar vad jag har för lön och berättar för mina elever vad jag röstar på och vissa av mina kollegor har varit väldigt kritiska mot att jag gör det. Men i min samhällsundervisning vill jag vara transparent och komma med riktiga exempel och jag vill att mina studenter ska kunna vara källkritiska. Jag vill vara ärlig. Det finns ju en mening med att jag är privat, säger han.
Gymnasieläraren Charlotta Hemlin fyller i:
– Är inte den springande punkten om det finns ett syfte med att vara privat? Om det finns ett pedagogiskt syfte? Det kan ju vara bra att bygga en relation för att lärandet ska bli bättre. Jag berättade ju för mina elever att jag tankade min dieselbil full med bensin inför en uppgift som de hade nyligen. Det kan vara bra att bjuda lite på sina tillkortakommanden för att bryta isen.
Förskolläraren Eva Lindström arbetar med små barn som ofta delar med sig väldigt mycket av sig själv. För att möta barnens tankar och känslor kan man vinna mycket på att dela med sig av sig själv tillbaka, säger hon.
– Det handlar ju om att bygga relationer och då måste man ju ge av sig själv. Jag hade nyligen ett barn vars föräldrar höll på att skiljas och hon var det enda barnet i gruppen med skilda föräldrar och då berättade jag att mina föräldrar heller inte var kära i varandra. Vi kom varandra närmre i det samtalet och hon kände sig inte lika ensam. Jag är ju en viktig förebild för barnen. Det kan vara stort för vissa barn att få höra att jag gått igenom samma sak som dem.
